- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
283

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wernamo.

Wernamo.

283

Åker, Käfsjö och Karda. Arealen är, på
en längd af 21/* 111 >’ o*3’1 en bredd af
v2 (med undantag af egorna till säteriet
Ilinsekind och Maramö by, som intaga
en utsträckning af ända till 2 mil), 38,098
tid, hvaraf 1,352 åker, 6,206 äng, cirka
16,000 tid skogsmark, 4,951 tid mossar,
4,124 tid sjöar och åar. — Socknens
område upptages till stor del af en större
slätt, som utgöres af Lagaåns skogbeväxta
Hoddal och sträcker sig midt igenom
socknen tillsjön Wi dö sterne norra ända.
Dalsträckningen begränsas i vester af
skogbeväxta höjder, som skilja den frän en
till socknen norr om Maramö gränsande
mosse, hvars vidd uppgifves till öfver
20,000 tid. Nämnda Lagaä förenar sig
vid Carlforss bruk med den österifrån
kommande Härån, som under sitt lopp
till Wid östern drifver Hörle och
Carl-forss jernbruk samt qvarnverk. Utom
nämnda insjö och I/insen finnas 8
mindre sjöar. Graniten förekommer här
stundom skiflerartad; sjömalm upphemtas
ur Vidöstern, och s. k. grönsten
förekommer på Sörsjös egor. Mineralkällor
finnas på flera ställen; den s. k.
Luddekällan innehåller särdeles godt
dricksvatten. Bland ädlare trädslag förtjenar
omnämnas boken, här växande vild,
emedan den blott i sällsyntare fall så
förekommer nordligare uppåt landet. På
en liten ö i Lagan växer ymnigt
Os-munda regalis. Sedan skogarne glesnat,
visa sig allt mer sällan räfven och
vargen, de enda här förekommande rofdjuren.
— Lagadalen består hufvudsakligen af
mager sandjord; å den högre liggande
marken omvexlar jordmånen mellan
saud-mylla, blandad med svartmylla på
grusbotten, samt svartmylla på ler- eller
grusbotten. Åkerbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringar; det förra har på
sednare 20 åren så bedrifvits på
vetenskapliga grunder, att den, i jemförelse
med andra orters bördighet,
näringsfattiga jorden nil mer lemnar, oaktadt
den betydliga folktillökningen af 1,200
personer pä 30 är, ett betydligt
öfverskott at* spannmål till afsalu emot att
den förut ej lemnat tillräckligt för egna
behofvet. Flera aftappningar och
uttork-ningar af vattendränkt mark ha blifvit
verkställda. Det förut allmänt rådande
ensädesbruket har lemnat rum lör ett
ordnadt triidOs- och vexelbruk. Hafra

och blandsäd odlas mest, derefter råg
och korn; lin, hampa och humla odlas
föga, deremot potates i ständigt
tilltagande mängd. På bördigare jord odlas
såsom foderväxt vicker före rågsådden.
Vid herregårdarna förekomma
trädgåids-anläggningar. Ängsmarken besväras af
mossa, ljung och risväxter, betesmarken
är otillräcklig. Uppfödande och
försäljning af oxar utgör den mindre
hemmans-brukarens käraste omsorg och reelaste
inkomst. Utsädet, som 1810 uppgafs
till 880 tunnor, uppgick 1865 till 2,485
t:r säd samt 742 t:r potates; underhållna
kreaturens antal uppgifves: af oxar 554,
af kor 874, • af ungboskap 608, af får
2,428- Öfver skogarnas sorglösa
behandling klagas. Transporten af den
betydliga jerntillverkningen utgör en af dc
förnämsta binäringarna, som för öfrigt
utgöras af fiske, biskötsel, tillverkning af
väfnader, åkerbruks- och husgerådssaker.
— Ur Sörsjö jerngrufvor erhöllos 1863
6,000 centn. jernmalm. Bland fabriker
intager snus- och tobaks-tillverkningen

O ~

främsta rummet; vidare finnas tre
tegelbruk, tre garfverier, 2 färgerier, 3
kakelugns- och stenkärlsfabriker.
Hemmantalet är 56 mtl, deraf 33 skatte, 3Vs
krono, 197/8 frälse, taxerade 1863 till
1,821,400 rdr rmt. Folkmängd 3,590.
Största antalet af. hemmansdelar i
allmogens hand varierar mellan
fjerdings-och åttingshemman. — Kyrkan är be-

O *J

lägen i köpingen, se den art. Talrika
fornlemningar förefinnas öfver allt i denna
trakt, synbarligen en af det fordna
Fin-vedens hufvudorter, såsom tingsplats på
Mosle egor, bautastenar, ättehögar m. m.
på Tjutaryds egor, Westhörja och Torps
""egor; på ett ställe, kalladt Kummelbacken,
förekomma eu mängd fornlemningar;
runsten i Wernamo by, för öfrigt finnas
kummel och griftrör flerstädes.
Hemmanet Alundsryd på största höjden inom
orten anses varit ett forntida tingsställe.

Märkligaste stället är Wernamo
köping (se nedan), och hvarunder äfven
ortens historiska minnen omnämnas. Af
gårdar och verk märkas frälse-säteriet
Hinsekind, och skatte-säterierna Mossle
och Sörsjö; Hörle, Carljörss och
Lin-stadforss jernverk, de betydligaste i länet,
vid Lagaån. Linstads säteri tillhörde den
på sin tid bekanta rika köpmannen,
sedermera borgmästaren i Stockholm, O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free