Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westerdals fögderi.
Westerbottens län. 293
till 28,282 tid. Af verk och lägenheter
finnas 35 finn-, 33 nybyggen, 35
bergs-manshamrar, 67 bergsmanshyttor, 37
fäbodevallar, 211 qvarnar. Ali fast
egendom tax. 1863 till 11,742,900 rdr rmt.
Statsbidragen uppgå till cirka 51,920
rdr. Fögderiet är roteradt under
We§t-manlands regemente. I äldre tider hafva
Wester-Bergslagen och Wester-Dalarne
varit under ett fögderi, äfvensom, det
förstnämnda intill år 1614, hört under
ståthållaren i Westerås; tillsammans
utgöra de en domsaga. Westerbergslagen
indelas i 3 tingslag.
Westerdals fögderi af Stora
Kopparbergs län, gränsande i vester till Norge
och Wärmland, i söder till Örebro läu,
i öster till Westerbergslags och Säters,
i öster till Ofvan- och Nedan-Siljans
fögderier, utgöres af socknarne Floda,
Sä/snäs, Näs, Jerna, Äppelbo, Lima med
Transtrands kapell, Malung med
Ytter-Malung och Öija samt Tyngsjö kapeller,
upptagande på en längd af högst 20
mil och 6 mils bredd en areal af 1,409,293
tid fast mark, fördelad i 459
Dalkarlshemman eller 1193/4 mtl, dessutom
upptages 2,683 qvadratmil af vatten. Marken
består till stor del af berg, skogar,
myror och grusbackar, men blir jämnare
och bördigare i närheten af
Wester-Dals-elfven, som efter längden genomlöper
den dal, som upptager bela fögderiet,
hvilket åter skiljes från Finnmarkerna
genom den bergssträckning, som från
Fjellen gå ner efter vestra sidan af
Dalelfven, alla vattneno gå härifrån åt Clara
elf i Wärmland. Åkerbruket lider ofta
skada af frost i anseende till landets
höga läge och närheten till fjellen; ett
vigtigt näringsfång är timmerhygget som
flottas på sjön Runn till Falun. Endast
9,175 tid uppgifvas vara odlad jord,
30,575 tid naturlig äng. Af verk och
lägenheter finnas 37 finn-, 13 nybyggare,
208 oskattlagda, 14 skattlagda qvarnar.
Ali fast egendom är tax. till 4,821,048
rdr rmt. Inbyggarne, hvilkas antal
uppgår till cirka 23,600, beskrifvas till
lynnet mycket lifligare än dess grannar i
Öster-Dalarne. Gränsskilnaden mellan
Öster- och Wester-Dalarne bestämdes år
1632 (se Hülphers Resa i Dalarne år
1757, sid. 246). Fögderiet innefattar 4
tingslag.
Westerbotten, landskap i Norrland,
mellan Lappmarken och Bottniska viken,
med Ilörneån till en del gräns i söder mot
Ångermanland, och med Muonio elf till
gränslinje i norr mot Finland. Det
är beläget mellan 63 och 70 graders
polhöjd, den största af rikets provinser
då Lappmarken derunder inbegripes, och
indelas i Westerbotten, vester om
Bottniska viken, och Norrbotten, nordligare
delen af landet. Vägutsträckningen norrut
från gränsskillnaden mot Ångermanland
utmed Bottniska viken och derifrån uppåt
riksgränsen mot Ryssland till Torneå
Lappmarks gräns, uppgår till några och
80 mil. Det med landskapsnamnet
Westerbotten betecknade, nedanom
Lapp-marksgränsen belägna, landet upptager
något öfver 400 qvadratmil; för öfrigt
hänvisas till artiklarne om dess båda län:
Westerbotten och Norrbotten.
Westerbottens län, omfattande södra
delen af landskapet Westerbotten,
nordöstra delen af Ångermanland, Åsele och
Umeå Lappmarker, gränsar i söder mot
Ångermanland, i öster mot Bottniska viken
samt i norr och vester till Lappmarkerna.
Landet är närmare hafskusten i
allmänhet slätt; genomskäres af flera elfvar och
en mängd mindre vattendrag samt
består till en stor del af sandhedar, mossar,
myror och insjöar. Jemnast är det i
södra delen och helt olika det angrän-
O Ö
sande Ångermanland, der stora
bergsträckningar vidtaga. Längre upp från
hafskusten blir landet mera bergigt med
kärr och stora skogar. Jordmånen är i
allmänhet mager, består af mer och
mindre- stenbunden sandjord samt sandmylla.
Vid elfvarne samt omkring grunda sjöar
är sandjorden blandad med lera eller
lermylla. — Den betydligaste fjellmassan,
Itölen, sträcker sig från Jemtland
norrut, mot Piteå lappmark, — vidare märkas:
Stöttingsfjell, som utgör gränsen mellan
Umeå och Åsele lappmarker, — Wardsfjell
och Gardekfjell i Umeå lappmark samt
Arvasfjell på gränsen mellan Umeå och
Piteå lappmarker. Mellan dessa
bergåsar äro stora slätter, hvilka dock till
största delen upptagas af kärr och mossar
eller långa fjellsjöar, så att minsta delen
är tjenlig till åker. Från Kölen
ned-strömma flera elfvar och mindre
vattendrag, hvilka alla utfalla i hafvet. Umeå
elf, som är aflopp åt det ansenliga
vattendraget Juktån, — TUmcfeZ-elfven, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
