- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
295

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vesterbotten» län.

Vsterbottens län. 295

och björk. De äro antingen
allmänningar, auslagne till kolning för jernverken
och till huggning af stockar för
sågverks-egare, mot så kallad stubböresafgilt, —
skatteskogar, som gemensamt egas af
alla hemmansegare i ett byalag, — ellè>,
i anseende till afståndet från flottbara
vattenJrag, odisponerade och kronan
förbehållna skogsmarker. Nära kusten äro
skogarna mycket medtagna, så att
allmogen på några ställen icke blott lider
brist på byggnadstimmer, utan äfven har
knapp tillgång på ved och gärdsel.
Längre inåt landet är ännu rikedom på skog,
dock i allmänhet ej så stor med afseende
på duglighet, som mången föreställer sig.
Den har ock mycket lidit af skogseldar,
hvilka ej sällan uppkommit genom
oförsigtighet vid svedjande, tjärubränning (som
1861 var betydlig) och pottaskebränning.
Skogen användes förnämligast till
bjelkar, bräder och plank. Vid länets 37
finbladiga och 46 grofbladiga sågar har
brädtillverkniugen de sednare åren
bedrifvits med liflig verksamhet. Under
år 1860 utskeppades till utrikes orter:
180,301 tolfter bräder och 41,750 tolfter
plank, 27*417 bjelkar och 79,028 st.
sparrar m. m. Ved försäljes äfven
härifrån, men lemnar föga behållning, sedan
upphuggnings- och transportkostnaderna
blifvit afdragna. Till skogeus
försvagande bidrager jemväl, i icke ringa mån,
tillverkningen af handsågade bräder,
hvarmed allmogen i skogstrakterna
sysselsätter sig och utgör en lönande binäring.

— Bergsrörelsen är af föga betydenhet;
inom länet finnes ingen grufva, som
bearbetas, men trenne masugnar, vid
Olofsfors, Hörnefors och Robertsfors samt
sex jernverk, nemligen: Olofsfors med
derunder lydande Klöse och Holmfors
hamrar i Nordmalings socken, Hörnefors
i LTmeå socken, Säfvar och Johannisfors
i Säfvar socken samt Robertsforss och
Fredriksfors i Bygdeå socken. Ar 1860
exporterades från dessa verk 20,669 ctr
stång-, 58,86 knipp- och 55,98 ctr
manufak-turjern. Vid alla dessa bruk och masugnar
sysselsattes samma år tillsammans 564
arbetare. För öfrigt fiunas inom länet
1 gjuteri, 1 harts-, terpentin- och
lim-kokerifabrik, 2 ölbryggerier, 1
ångbrän-neri, 1 tobaksfabrik, 2 glasbruk samt
flera mindre kalkugnar och tegelslagerier.

— Handel och sjöfart. De flesta varu-

utbytena inom länet bestå, å ena sidan
af skogs- och ladugårdsprodukter, fogel,
lax, strömming samt å den andra af
salt, spanmål, bränvin, tobak, specerier,
kramvaror och diverse lyxartiklar m. m.
Marknader hållas, förutom i städerna,
årligen i 8 kyrkobyar. Sjöfarten i
hamnarne inom länet är liflig, afser
förnämligast export af trävaror till utrikes orter,
och bedrifves hufvudsakligen af norska
och utländska fartyg, men ett
jemförelsevis ringa antal svenska. Antalet af
segelfartyg för inrikes sjöfart har, sedan
ångbåtstrafiken på Norrland började,
småningom förminskats. Kusthamnar inom
länet finnas många, såsom Bjuröklubb,
Bu-reå, Kallviken, Byviken, Bredskär in. fl.

Läuet har endast 2 städer, Umeå
och Skellefteå, taxerade till 1,855,900 rdr
rmt; hela länets uppskattuingsvärde är
8,149,780 rdr rmt. Allmänna
bevillningen utgår med c:a 34,470 rdr rmt. Af
öfriga-stats- och kommunala afgifter
utgår salpeterhjelpsmedlen med 81,000 rdr,
för undervisningen 14,000 rdr, för
fångvården 12,000 rdr, för
fattigförsörjnin-geu 58,200 rdr, för militiæ-staten (inber.
afgifteu för beväringen) 48,000 rdr, 4,650
rdr i skogsplanterings-, 6,600 i
landstings-, 65,800 i undsättningsmedel, 374
rdr såsom länemedel för odlingsföretag.
—■ Indelningsverket. Af militär
underhåller länet 4 kompanier (478 man?)
Westerbottens fältjägare, utom befäl och
spel, tillhörande 5:te militär-distriktet.
Mötesplatsen är Gumboda hed, 7 mil
från Umeå. Länet har 3 postkontor,

nemligen i städerna Umeå och Skellefteå
. °

samt i Anäsets by af Nysätra socken,
2 postexpeditioner samt 13 poststationer.
Trenne telegrafstationer, i Umeå,
Skellefteå och Nordmaling. Derjemte äro inom
läuet anställda 1 förste och 1 andre
landtmätare samt 7 kommissions- och 4
vice koinmissionslandtmätare, och sedan
1857 — förut fanns i detta skogrika
landskap icke någon skog- och
jägeri-betjeuing — 1 jägmästare, 2 öfverjägare
och 6 skogsuppsyiiingsinän, hvilket antal
1866 blifvit ökadt med 4 Öfverjägare
och 9 skogsuppsyiiingsinän, sedan
Nordmalings och Bjurholms socknar jemte
Åsele lappmark, Fredrika, Dorothea,
"Wilhelmina socknar blifvit skilda från
skogsinspektörens i Norr- och Westerbottens
läns tjenstgöringsdistrikt. Fem provincial-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free