- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
303

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Westerljung.

Mysteriösa.

303

och väl be byggd a; i sednare afseendet
utmärka sig Färjehcujtn, Amneröd,
Holmen med häradets tingshus och Bäcks
gästgifvaregård m. fl. — Adr.: Kongelf
och Amneröd.

Westerljung, socken i Södermanland,
omfattande sydligaste tredjedelen af
Hölebo härad, mellan sjön Sillens södra
vik och Wagnhärad i norr, Trosa
landsförsamling i m rdost, Östersjön i öster
och söder samt Bälinge, Lästringe och
Thorsåkers socknar i vester. Från
Östersjön tränger en djup vik, Hålfjärden,
från sydost mot nordvest in i landet och
upptager den lilla, men vattenrika
Tuna-ån från Trosa socken; en half mil
sydligare intränger en annan mindre fjärd
i samma rigtning och upptager uttalisån
för den icke obetydliga sjön Gisen och
den högre upp i Lästringe belägna Unau;
mellan denna vik och fjärden Tvären
eller Trindelh, som angränsar i söder,
utskjuter en halfö mot sydost. Utanför
ligga en mängd öar och skär till ’/o
mils sträckning eller mera utåt hafvet;
de största öarne äro Kammarö, Fågelö,
Hökö och längst ut mot sydost Lackan.
De jemnaste och bästa trakterna ligga
dels längs nordöstra gränsen från sjön
Sillen till Hålfjärden, kring Tunaån och
Trosaåu. som till en del hör hit i
nordligaste hörnet, dels i dalgången för sjön
Gisens utfallså, dels slutligen längst mot
sydost, der en ä från sjön Björken på
gränsen mot Bälinge gör en bugt in i
denna socken, innan lion åter flyter in i
Bälinge till Rumbosjön. Landet mellan
dessa dalgångar samt vid kusten är i
allmänhet en bergländig och
klippuppfylld skogsmark; Silleskogen är en mer
jemn högplatå, som följer vestra gränsen
fråu sjön Sillen till Unan. Bådande
jordmånen är dels lera, dels sand och
raojord. Arealen uppgifves till 1,002
qvadratmil land, omfattande 41’/, mantal,
hvaraf 6 skatte, 1 krono och 34’/o frälse,
alltsammans år 1863 tax. till 919,100
rdr rmt. Inbyggarnes antal var år 1766:
941, hade år 1810 vuxit till 1,069, år
1840 till 1,300, år 1850 till 1,351, men
hade 1864 åter nedgått till 1,341. —
I ecklesiastikt hänseende utgör denna
socken lör sig ett konsistorielt pastorat
af 3:dje klassen. Kyrkan, V-> mil från
Trosa, är gammal, af gråsten, afbränd

af Ryssarne 1719, likasom en stor del
’ af socknens hemman, äter reparerad år
1721 m. fl. gånger; den är belägen 3/4
mil vestligt från Trosa. Här finnes en
graf för Sköldebrandska slägten. Bland
fornminnen nämnas runsten vid
Gillberga och en bildteckning utan
runristning å sydvestra kyrkohörnet. Af
anteckningar i kyrkoboken synes, att våren
och sommaren 1758 voro åtföljda af
en torka, hvars make ingen mindes;
äfven året 1759 var ett svårt år för
denna orts befolkning; i Januari och
Februari var ingen vinter, men deremot
sträng köld långt in i Juni månad,
höaf-kastningen högst ringa, säden giftig, så
att folket måste lifnära sig ined korn

o 0

och ärtpannkakor. — Ar 1754 funnos
här 2 kyrkoherdar, Lars Brulin tillsatt
efter ordentligt val, och Erik Lenngren,
tillsatt af rikets ständer; den sednare
blef dock omsider ensam. — Bland
gärdar må nämnas Orboholms säteri, numera
tillika med åtskilliga andra gårdar,
tillsammans 231/2 mtl, lydande under
Thureholm; Tuna, 1 mtl krono, pastorsbost.;
Erikslund, på sitt ställe beskrifvet;
Dal-hyö, en liten säterilägenhet. Qvarnby eller
Karlsforsqvarn, jemte 5 mtl, lyder under
Nynäs i Bälinge. — Adress: Trosa.

Westeriösa, konsistorielt pastorat inom
Linköpings stift, 1’/., mil från Linköping,
ligger dels i Gullbergs, dels i Wifolka
härader af Linköpings län samt
upptager på 1 mils längd och 3/4 mils bredd
en areal af 0,252 qvadratmil. Häraf höra
till Gullbergs härad 2,639 tid och till
Wifolka 3,402 tid, med en folkmängd i
förstnämnda härad af 660 och i det
sednare af 680 personer. Hemmantalet är
i Gullbergs härad 18’/4 skatte, 2 krono
och 23/8 frälse samt i Wifolka l53/4
skatte, 3 krono och 23/4 frälse, eller
tillsammans 44Vg mtl, tax. till 1,255,640
rdr rmt. — Jordmånen är bördig lera
och svartmylla; på äng och skog är
knapp tillgång. Här finnes nära intill
Omberget ett kalkbrott, hvarifrån
kalksten tagits till Carlsborgs fästning. —
Westeriösa nämnes redan 1278; i I6:de
till 17:de seklet har här funnits
komminister. Kyrkan är gammal, ombyggd
1795. Utom vanliga kassor, har socknen
åtskilliga donationer för fattigvård och
skola. Den sistnämnda, stiftad af prosten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free