- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
305

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wester-florrland.

Vesternorrland. 305

på 9 à 10 mil, Shdberget, Tåsjöberget,
Wårdkasberget, Hernöklubben.

Vattendrag finnas i talrik mängd
och äro de märkligaste följande:
Njurunda-, Indals-, Ångerman- med tilloppen
Wengel- och Fjällsjö-eUvar, Nätra,
Själevads och Gideå åar.

Jordmånen är i de flesta socknarna
god, men i fjell- och kustsocknarna dels
medelmåttig, dels svag. Rådande
jordmånen i 19 socknar är lera, i 25 socknar
lermylla, lera och svartmylla, ler- och
sandmylla eller lermjulna, i 17 socknar
sand, sandmylla eller sandmjulna, samt
i en socken kalkjord med något lera.
Öfverallt är jorden så fruktbar, att den
lemnar den idoge arbetaren lön för sin
möda. Nattfroster hafva genom
ändamålsenliga dikningar mer och mer
uteblifvit.

Näringsgrenar: Jordbruk och
boskapsskötsel, skogshushållning, bergs- och
brukshandtering äro hufvudnäringar;
väfnadsslöjd, fiske, salpetertillverkning,
varors forslande äro binäringar. Till
jordbrukets i sednare åren tilltagande
förbättring bidrager Hushållnings-sällskapet,
landtbruksskolan vin Johannesberg i
Medelpad och länsagronomen. Med få
undantag begagnas tvåskiftes och
tredings-bruk. Ärliga utsädet antages på 1 tid
till 3/4 t:r hvete, 3/4 d-.o råg, 1 d-.o korn,
1V2 d:0 hafra, lV4 d:o blandsäd, IV4
d:o ärter, 6 d:On potates, lVo & roffrö,
3/4 t:a linfrö. Ärliga behofvet till
utsäde: 10 t-.r hvete, 1,786 d:o råg, 22,500
d:o korn, 2,432 d:o hafra, 2,556 d:o
blandsäd, 786 d:o ärter och 20,699 d:o
potates. Hufvudsädet är korn, endast
undantagsvis odlas hvete af allmogen. I
sednaste Hushållnings-sällskaps
berättelse heter det: »Nyodlingar fortgå,
isynnerhet omfattande myrors upptagande,
guano från England användes, tröskverk
äro uppförda på flera ställen, ångsågar
flerstädes anlagda, äfvensom
springvattenledningar till kök och ladugårdar».
Trädgårdsskötseln och fruktträdsodlingen är
föga utbredd, likväl får man vid hvarje
bättre bondgård se åtminstone några
blomsterväxter odlas, och en
trädgårdsmästare finnes nyligen antagen med
skyldighet att på reqvisition kriugresa inom
länet för att lemna råd och
undervisning. Boskapsskötseln står äunu på en

VII.

låg ståndpunkt emot hvad den skulle
khnna vara.

Sommarbetena äro ganska goda, men
vid stark torka förbrännes gräset och
skämmes vattnet. I fjelltraktcrna äro
betena belägna långt borta från byarne
och bebyggda med fäbodar. Inom länet
uppgafs år 1860 vinterfödda kreatur till
13,050 hästar, 1,553 oxar och tjurar,
39,160 kor, 9,790 ungnöt, 63,732 får
och getter, 6,520 svin. Antalet dödade
rofdjur 1865 uppgifves till 26 björnar,
25 lodjur, 9 järfvar, 465 räfvar, 86
mårdar, 78 lekatter, 20 uttrar, 434
skalar, 26 örnar, 221 hökar, ugglor och
ufvar, 12 falkar.

Ladugårdsafkastningen öfverstiger väl
ortens förbrukning, men åtgår till större
delen i rtäderna och köpingen. Hvarken
stuteri, mejeri eller bränneri finnas. Brist
på arbetare vid jordbruket är rådande
till följd af att de heldre använda sig
för skogsafverkuing och skogseffekters
flottniug. Ännu fortfar den seden, att
jordegendomar sällan afyttras till
oskylda personer, hvilket väl bidrager till
uppodlingar, men å andra sidan till
talrika försäljningar af vidsträckta
skogsfält för afverkning på viss tid — en
åtgärd, hvars menliga följder dock
numera minskats genom att föreskrifva
köparne att endast afverka de gröfre
träden och qvarlemna alla under en viss
tjocklek. Skogsarealen uppgafs år 1860
till 248,051 tid kronomarker, 68,762
tunnland sågverksskogar, 51,586
ecklesiastika boställsskogar, 400
jägeriboställs-skog, 48,034 rekogn.-skogar, 907,484
tid krononybygges- och
ökeskattmarks-skogar. S:ma 480 skogar med 1.324,317
tids areal. Länet har, enligt kgl. brefvet
den 20 April 1859, erhållit skogs- och
jägeribetjening, bestående af 1
jägmästare, som tillika är revierförvaltare, 2
öfverjägare samt 6 skogsuppsyningsmän,
hvilka sednares antal från 1866 blifvit
ytterligare förstärkt.

För trävaruförädlingen finnas 14
ångsågar med 44 ramar, 427
saluvatten-sågar med 565 ramar, samt 57
husbe-hofssågar; år 1855 utgjorde antalet
sågverk 373. Sedan afvittringsverkets början
1824 intill år 1859 hafva 715,016 tid
blifvit utbrutna till hemman och
nybyggen; men icke mer än 21,230 tid krouau

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free