- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
307

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wester-florrland.

Vesternorrland. 307

hela rotar och 1 fVnrote i spridda
andelar. Hvarje rote består i Medelpad
af 32/3 och i Ångermanland af 3I/2
mantal.

Kommunikationer. Att inga
jernvägar finnas är allmänt bekant, men att
flera socknar sakna egentliga landsvägar
torde vara mindre kändt, äfven saknas
på flera ställen lämpliga
kommunikationer öfver elfvarna, och på många ställen
förekomma för trafiken högst menliga
backar. Af gästgifverier finnas 99.
Kostnaden för omlagda eller förbättrade samt
fullbordade nya vägar under åren 1855
—60 uppgick till 65,629 rdr rmt, deraf
22,000 rdr af statsmedel. —
Sjökommunikationerna underhållas dels af seglande
fartyg, dels af 12 ångfartyg. Af länets
41 kusthamnar äro de djupaste och bästa
följande: Wikskär, Örnsköldsvik, Husom
(18 fot), Köpmansholmen, Nyland,
Kungsgården, Kramfors, Lockne, Solum,
Svartvik, Juniskären, Hernösand, Lungö,
Skagen, Ulfö, Ullånger och Furuskär. —
Endast en kanal finnes, nemligen vid
Hernösand.

Post- och telegrafi u
rättningarne. Postkontor finnas i Hernösand,
Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik;
postexpeditioner uti Nyland och
Ullånger; poststatiouer i Bjästa, Torp, Backa
och Skog; breflådor uti Ilämra af
Thors-åkers socken och i Gårdsnäs af Sånga
socken. Telegrafstationer äro under åren
1856—57 öppnade i Sundsvall,
Hernösand och Örnsköldsvik.

Fyrar, sjömärken. På sydvestra
delen af Brämön finnas sedan 1857 en
lotsutkiksställuing och en vågbrytare, på
nordöstra udden ett fyrtorn af eldfast
tegel; på Lungön finnes fyrtorn sedan
1861. Vårdkasar finnas på Hvalhufvud,
Hemsö, Hemö, Dalund, Astholm, en
remmare å Wäntalites grund, trenne vid
Storgrundet i Suudsvallsbugten. — Länet
har 43 lotsar vid stationerna Skagen,
Ulf ön, Örnsköldsvik, Nyland, Hemö,
Åstholmen, Sundsvall och Brämön.

Folkskolo r finnas i alla läuets
socknar, och äro dervid anställda 75 lärare.
— Högre elemeutar-läroverk och
folk-skole-seminarium samt navigationsskola
finnes i Hernösand, lägre
elementarläroverk i Sundsvall, eu skola med rektor
och kollega i Örnsköldsvik. Bland ; friga

allmänna och kommunala inrättningar
mä)kas: 2 sparbanker, Hernösands och
Sundsvalls, brandstodsförening, med en
ansvarighetssumma af 17,423,200 rdr
rmt vid 1860 års slut, sockenmagasiner
och sparlårar i flera socknar. I länet
finnas 1 filialbank i Sundsvall, 1
hypo-tbeksförening sedan 1861, gemensam för
detta samt Norr- och Westerbottens och
Jämtlands län; der i äldre tider har
funnits endast en, finnas nu sju
provincialläkare (i städerna, i Nätra,
Sollefteå, Torp, Fjellsjö och Skog), 46
barnmorskor och 2 allmänna
sjukvårdsanstalter, 7 apothek, helsobrunnar i Sånga,
Hernösand och Rogsta,
kallvattenkuran-stalt i Sundsvall. — Dessutom finnas af
pensions- och nödhjelpskassor samt andra
välgörenhetsinrättningar: 1:0
landstats-peusionskassau, stiftad är 1805 med 38
pensioner 1860; 2:0 bevärings- och
bäts-manspensionskassan från 1813, der år
1855 omkring 70 afskedade
bevärings-1 karlar och båtsmän njöto pension,
förutom årligt gratial, som lemnades åt c:a
50 eukor; 3:0 Nybergska stiftelsen sedan
1815; 4:0 de under drätselkammarens
förvaltning varande Hammarbergska,
Lindströmska, Westmanska, Tjernbergska,
Gel-lerstedtska och Almqvistska
donationsfonder; 5:0 de under kousistorii vård
stående pensionskassor; 6:0
pensionsinrättningen för folkskollärare inom stiftet,
grundad 1856; 7:0 Löflingska
testamentsfonden; 8:0 stipendier; 9:0 2:ne
lönefonder; 10:o 2:ue donationer till
flickskolan i Hernösand.

Ångermanland och Medelpad styrdes i
hednatiden af Nordländernas öfverkonung,
som merändels bodde här i orten, men
hade under sig häradskonuugar. Huruvida
de första nybyggarne, som undanträngde
Lapparne voro Svenskar eller Norrmäu, är
svårt att afgöra. Befolkningen är
emellertid mycket uppblandad med Finnar. Af
fordna befästningsverk nämnas skansarue
Bjarmtrå och Borgsjö, Burestad,
Järx-visla, Stode m. fl., Kungsnäs, kungsgård i
kon. Magni Smeks tid,Styresholm,ett af de
fastaste slotten under medeltiden. I äldre
tider utgjorde »Nordlanden» ett enda
stort höfdingedöme, som innefattade
provinserna Helsingland, Medelpad,
Jämt-laud, Herjeådalen, Ångermanland och
Westerbotten, under hvilket sistnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free