Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westervik.
§
stor olycka staden, då Danskarne, anförda
af förrädaren Magnus Green eröfrade och
uppbrände densamma, efter ett tappert
motstånd af borgerskapet under dess
»råd-ooh byaman» Mattes Larensson. Nya
privilegier och ofta utvidgade friheter
förmådde dock icke höja staden till
betydenhet. I början af 1500-talet
härjades deu af eldsvåda; år 1517 uppbrände
Danskarne Stegeholm och tillfogade
staden stor skada, så att en äldre författare
kunde säga, att det W staden förde i
sitt vapen alltid betydde ve och aldrig
väl. Under Gustaf I:s och hans söners
regering började staden långsamt repa
sig, och blef från 1561—1G1G lagd till
det Stureska grefskapet Stegeholm och
Westervik. Åter 1651 blef Westervik
grefskap för fältmarskalken H. C. von
Königsmark, som lät bygga det gamla
Westerviks eller Stäkeholmsslott, och
lemnades en tid till någon del åt hjelten
Otto von Königsmarck, som tappert
försvarat Pommern; men reduktionen lade
staden åter under kronan efter 30 år,
hvarpå Westerviks grefskap tillföll Per
Brahe. — Är 1612 brändes staden ännu
en gång af Danskarne under Rantzow.
Från år 1646 kan Westervik räkna en
ny period af sin utveckling genom det
s. k. Westerviks skeppsbyggerikompani,
som samma år inrättades af Axel
Oxenstierna och flera andra af rikets förnämsta
herrar, ett företag, som ännu i dag bär
frukter. På kompaniets varf byggdes
till och med krigsskepp, och de talrika
coopvardifartyg, som utgingo härifrån,
bidrogo i icke ringa mäu till utvidgande
af Sveriges handelsrörelse. Hårda
pröfningar måste staden emellertid ännu
bestå; år 1665 lades hela staden i aska
af vådeld; 1676 den 1 Sept. landstego
Danskarne och uppbrände staden,
skepps-varfven och de stora förråden derstädes;
men de idoga inbyggarnes flit uppbyggde
snart sin stad bättre än förut och sedau
dess har staden varit förskonad för svårare
olyckor med undantag af 1711 års pest,
som bortrvckte bortåt 400 menniskor.
v
Stadens areal uppgår till 7,314 tid
29,7 kpl., hvaraf stadsplanen utgör 65
tid 4 kpl.; antalet hus och tomter 511.
Gatorua, till antalet 21, jemte 2
gränder, äro raka och breda, i allmänhet
vinkelräta mot hvarandra. Två torg finnas,
Westervik. 311
| Stortorget och Fiskartorget. År 1858
funnos i staden 37 handlande. Såsom
handtverksidkande uppgåfvos år 1862:
71 män, 5 qvinnor, med 161 biträden;
s. k. sjelfförsörjare voro samma år 155
personer. Är 1857 hade staden 10
fabriker, deribland en techno-kemisk.
Handel och skeppsbyggeri utgöra
hufvudsakliga lifsvilkoreti för denna stad och de
hafva intill sednaste åren varit lifligare
här än i många lika stora städer; men
de sista officiela siffrorna gifva dock vid
handen, att samma lifaktighet icke råder
nu som för icke länge sedan. En
betydlig del af rörelsen har dragit sig dels
till Kalmar, dels till de många
köpingarne vid sundet. Stadens handelsflotta,
som begagnas till utrikes sjöfart,
utgjordes år 1814 af 27 fartyg och uppgifves
för sednare åren till mellan 17 à 24,
om c:a 2,260 läster. Den inrikes
sjöfarten sysselsätter c:a 16 fartyg om
ungefär 230 läster. De hufvudsakliga
föremålen för utförsel äro nu för tiden
bräder, syllar, stäfver, sparrar, hafra
(hvarpå utmärkt vackra prof visas på
iune-varande (1866 års) Industri-exposition),
kopparmalm, tackjern, stängjern;
införseln gäller deremot kaffe, socker, sill,
salt, stenkol, gjutet jern, arrak, rumm,
risgryn, tegel, tran, vin. Tulluppbörden,
som år 1847 uppgick till 55,564 rdr,
och 1865 till c:a 56,OOU rdr, steg år
1857 ända till 183,429 rdr, de följande
åren till omkring 100,000 rdr.
Tullvärdet af utförda varor uppgick 1855
till 240,820 rdr och af införda till 364,849
rdr; år 1865 voro dessa värden 733,300
och 476,380 rdr. Stadens
tolagsersätt-ning, som 1863 var 5,178 rdr, föll år
1865 till 2,362 rdr. Hela
taxeringsvärdet är 1,990,500 rdr; bevillningen
5,220 rdr. — Stadsstvrelsen utgöres af
en borgmästare och fem rådmän. Här
är sätet för Kalmar läns norra
Hushållningssällskap efter sällskapets delning år
1859. Elektriska telegrafstationen är af
2:dra klassen, sedan undervattenskabel
anlades häremellan och Gotland. Vid
navigationsskolan examineras årligen
några och tjugo elever. För den högre
undervisningen är sörjdt genom ett på
reallinien fullständigt högre
elementarläroverk. Bland byggnader må nämnas:
Kyrkan, grundlagd 1433, men flera gån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
