- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
320

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

320 Westnianland.

Westorp.

denna gräns längs vattenskilnaden mellan
Hjelmarens och Mälarens tillflöden. Söder
om Arbogaån nedskjuter dock en liten
vinkel ända till Fröshammarsviken af
Hjelmaren. Landskapets vestra gräns mot
Wermland går genom bergslagen och
utgöres merändels af bergsträckningar eller
på kortare sträckor åar. I norr skiljes
landet fråu Dalarne blott på en kort
sträcka af en naturlig gräns, Dalelfven;
men för öfrigt går gränsen här tämligen
oregelbundet öfver berg, sjöar och åar,
tydligt angifvande det faktum, att Dalarne
och Westmanland i forntiden betraktades
såsom en provins. Westmanlands areal
utgör 73,593 qv.mil land. hvartill kommer
vattendragens ytinnehåll, som beräknas
till 5.675 qvadratmil.

Genom sednare tiders länsindelning
har denna gamla provins blifvit styckad,
så att dess östra del bildar större delen
af Westerås län och den vestligare
räknas till Örebro län. Den nuvarande
häradsindelningen är äfvenledes af sednare
ursprung. I samma mån som odlingen
utbredde sig öfver landet ifrån Uppland
såsom utgåugspunkt, bildade sig nya
hun-dari, hufvudsakligen efter de lätt
tillgängliga floddalarnas låge till hvarandra.
Så uppstodo de urgamla Sjuhundra och
Tuhundra hundari, det förra (hvars namn
återfinnes i Siende härad) omfattande
landet öster om Svartån, det sednare
trakten vester om samma å, hvartill jemväl
hörde de först äuuu sednare bebyggda
bergstrakterna, som nu utgöra Örebro
läns norra hälft. Westmanland är till
största delen ett slätt eller långsluttande
landskap. Det är endast i dess
nordvestra hörn, som bergsryggen uppstiger
till betydligare höjd. Trakten kring
Mälaren, der vi finna den äldsta bygden,
tillhör vårt lands bördigaste nejder; i
bergstrakten har deremot »jernet brutit
bygd», tidigare dock inorn Westerås läus
bergslager än inom Örebro läns, der det
ännu 1558 fanns blott två socknar,
Lindes och - Nordanskogsbergs (Nora). De
nämnda häradena egde sina egna
fylkis-konungar, intilldess Ingiald Illråda lade
dem under Uppsala-konungens välde.
Under ett mer ordnadt samhällsskick
erhöll Westmanland sin lagman, hvilken
tillika skulle befalla öfver Dalarue och
bland rikets lagmän var den sjunde.
Luligt Magni Smeks lagbok erhöll han

det åttonde rummet. Lagmansdömet
undergick flera särskilda delningar än i två,
än i fvra lagsagor, tills 1747 Westerås
och Stora Kopparbergs lagsagor
söndrades och fingo samma områden som länen.
I ecklesiastikt hänseende hafva
Westmanland och Dalarne alltid utgjort en enhet;
se artikeln Westerås stift. Christendomen
predikades i dessa trakter först af S:t
David, som från Södermanland tros hafva
inkommit i landet i sednare hälften af
ll:te seklet och hufvudsakligen predikade
i nuvarande Snäfringe härad. —
Landskapets vapen är tre brinnande berg i hvitt
fält, häntydande på att dess förnämsta
rikedom ligger i dess berg. Se vidare
Westerås och Örebro län.

I historiskt afseende har
Westmanland varit skådeplatsen för förräderiet vid
Herrevads bro; Erik XIII:s grymma
fogde Jösse Eriksson hade sitt säte i
Westerås, der han 1433 afsattes af
Engelbrecht. Under Carl Knutssons tid voro
Westmanländningarue isvnnerhet oroliga

c « o

och bullersamma. Under Gustaf Wasas
befrielsekrig är af historien bekant huru
Köpings stad af Uggla intogs, men
förlorades strax åter genom dennes
sorglöshet, samt huru detta nederlag hämnades
af Gustaf Wasa genom Westerås stads
intagande, dervid Gustaf sjelf slog
sönder vin- och ölfaten, som Dalkarlarne
bemägtigat sig for att dermed göra sig
glada, med de orden, »att han heldre
såg mjöd och vin rinna på marken än
sitt folks blod». Då pesten utbröt 1710
i Stockholm, flydde både hofvet, senaten
och kollegierna till Westmanland. Det
bullersamma uppträdet 1743 vid
Dalkarlarnes tågande genom Westmanland
är redan nämndt under art. Sala. På
vägen till Arboga vid hemresan till
Tyskland stjelpte Gustaf IV Adolfs svärfader,
arfprinsen Carl Ludvig af Baden,
hvarvid han ock tillsatte lifvet den 16
December 1801.

Westorp, Westarp (i Tunelds
geografi), två mtl frälse-säteri uti Brissmene
socken af Frökinds härad och Skaraborgs
län, med vackert läge ’/8 mil från
kyrkan, I1/* m’l från Wartofta jern
vägsstation, är för ståndspersoner ganska väl
bebygd t och eges af hr D. Bohman på
Lundby i Asarps socken; taxeringsvärdet
är 36,000 rdr; underlydande V4 frälse
Torpet samt 3/4 mtl i andra hemman. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free