- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
327

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wi. ISorra-

Wl. Norra- 327

han sig känd för djupt allvar och nian- ,
lig kraft. Bland till stiftsstyrelsen
hörande personer må vi slutligen närana
den store latinaren Håkan Sjögren,
biskoparne Esaias Tegnér och Chr. Is. Heurlin,
tillräckligt kända att här endast behöfva
nämnas. — kontrakten äro:
Kinnevalds med 12 församl., 7 pastorater.

Allbo » 15 » 8 »
Sunnerbo » 23 » 11 111
Konga » 14 » 7 »
Norrvidinge » 7 » 3 »
Uppviclinge » 12 » 7 »
Tveta » 17 » 10 »
Östbo » 14 u 6 »
Westbo » 27 u 12 »
Westra » 19 » 7 »
Östra » 19 » 9 »
11 ’ista » 4 » 4 »

(Se vidare tabellerna till Jönköpings,
Kalmar och Kronobergs län).

Wi, Norra- och Tirserum, pastorat
under Ydre kontrakt af Linköpings stift,
vexelvis konsistorielt och patronelt till
egaren af ltibbingshof, med 61’ 4 mtl,
bebodda af 2,695 personer; beläget 6%
mil frän stiftsstaden. — Norra Wi,
mo-dersocken, belägen uti Ydre härad af
Linköpings län, midt på dess östra gräns,
6 mil från Wiramerby, vid sjöu
Sömmens svdöstra ända, mellan Malexanders
socken i norr på andra sidan om sjön
och Svinhult i söder; omfattar med 2’/4
mils längd, 11/8 mils bredd en areal af
18,468 tid fast mark, 0,i79 qvadratmil
vatten. Det inre landet delas af mer
eller mindre branta berg i mångfaldiga
smalare dalgångar mellan höga och branta
eller mer utbredda bergstockar. Socknens
jemnaste bygder träffas utefter Wifjärdens
strand, den s. k. Asby udde, från
Rib-bingshof och vid Svanaviken. Den högst
belägna trakten anses vara kring
Stångån. En mängd särskilda höjder hafva
egna namn, såsom Urberget, Korpaberget,
Bockskinnsberget, Gullberget, Qvigberget,
Kämpekullabergen ra. fl. Af insjöar är
Niärfven störst, den upptager Buhlsjö
å, genom Svartorpssjön och Nästången,
samt utgjuter sig genom en djup, af berg
innestängd dal i Wifjäirden, med
vattenfall och forssar vid Kibbingshofs qvarn
och vid utloppet. De lägre trakterna
hafva vanligen till jordmån en mer eller
mindre grund sandmylla med klapper-

stèn, sandrao förekommer kring gårdarna
vid fjärdens inre hörn, svagt lerblandad
klapperinylla på stranden af Asby udde.
Åkerjorden, i det hela mycket inskränkt,
är ej heller, å den magra stenbundna
myllan, mycket gifvande utan strängt
arbete. Stora rymder intagas af kärr
och mossar. Skogsmarkerna äro till
omfånget betydliga, men till följd af
oförsigtigt svedjande och annan vanskötsel
ej öfverallt gifvande. Hemmantalet är
33V2 rntl, deraf 133/8 skatte, 3 krono,
17% frälse, taxerade till 813,490 rdr.
Inbyggarnes antal år 1850: 1,064,
uppgick 1865 till c:a 1,150. Näringar äro:
åkerbruk, oftast med tre gärden, ett för
råg, ett för vårsäd, ett för träde, det
bela med en afkastning, ungefär
motsvarande det egna behofvet; ängsbruk, med
betydlig boskapsskötsel och produktion
af ost och smör, som afsättes i
Norrköping eller vid marknaden ä Österbo
mo i Sunds socken; skogsbruk,
tillverkning af beck, tjära, träkärl, takspån,
hvartill komina väfnader, fiske och jagt, slöjd
och handtverk.

Socknen, hvars namn härledes af flera
språkforskare frän gamla ordet Wi, helig,
hvilket bekräftas genom de kyrkan
omgifvande åldriga minnesmärkena, och
genom tillägget af Norra skiljd från Södra
Wi uti Kalmar län, har af ålder med
Tirserum varit konsistorielt pastorat, blef
genom kougl. resolution af d. 18 Juni
1689 patronelt för general-major A. v.
Schaar, men icke desto mindre och utan
afseende på konsistorii, församlingarnas
och patronens rätt förklaradt d. 16 Aug.
1693 lör regalt. Men vid tillsättningen
1712 gaf konungen sin önskan tillkänna,
att en för fienden flyktig prestman skulle
interimsvis blifva med denna lägenhet
försörjd, hvarföre ock L. Lindblom, som
befann sig i sådan belägenhet, blef
utsedd af von Schaars enka, som då
vågade åberopa sin patronatsrätt, och år
1779 fastställdes, att båda församliugarne
borde skiftevis med patronus välja pastor.
Af kyrkoherdar må vidare nämnas den
först käiula, Ako eller Ake, skiljd frän
embetet, samt Sven på 1390-talet; den
år 1544 för delaktighet i
Dackeupp-roret afrättade Andreas Petrus;
Nicolaus Svenonis Scheppprus, 1626, död
1653, som upprättade den äldsta nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free