Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiby.
blocket upplyste, att det var rest till
minne af att drottning Sanna på detta
ställe i skogen födt barn. Minnesmärket
förstördes vid jernvägens anläggning,
men lärer åter blifvit iståndsatt al
Nerikes fornminnesförening. Socknen jemte
Ilakevads utgjorde en del af hertig Carls
(Carl IX) förläning. — I denna socken
dog för några är sedan en gammal
krigsbuss, som genomlefvat så vexlande
öden, att ban väl förtjenar att här
nämnas. Han hette Karl Bolander, var född
i grannsocknen Bodarne, tog1 värfning
vid 14 års ålder som trosskusk vid
»fri-corpsen till lands», bevistade som sådan
1788 års krig och fick i Göteborg af
Gustaf 111 medalj för tapperhet i fält.
Gick så till Danmark som matros och
tjenade der 2 år och 3 månader som
soldat, ingick derefter i preussisk tjenst
och tjenade 2 år och 2 månader. Ar
1803 tog han värfning i engelsk tjenst,
i hvilken han qvarblef till 1818,
tjenstgjorde derunder i Amerika, Portugal,
Spanien och Westindien. Såsom sårad
erhöll gubben pension från Chelsea
hospital till sin död. — Bland gårdar i denna
socken nämna vi: Körtingsberg, Wärsta,
Hageberg, Nalaviberg, säterier; Lundby,
1 mtl, vid Wibysjön, med en särdeles
vacker trädgård samt 1 mtl stom med
qvarn, pastors-boställe; Frotorp, ’/o mtl,
kaplansbost.; Kärr, 1 mtl
kronofogde-bost.; Genstoiy, 1 mtl
häradsskrifvare-boställe; Ybby, 1 mtl, länsmans-boställe;
Odensvi, Öfre och Nedre, 3 mtl frälse,
tros lia varit kungsgård, likasom Kungs
Wallby by. Egby, som tillhör llystads
kyrka, gafs 1280 af kon. Magnus
Ladulås’ broder Bengt till Riseberga kloster,
emot att kyrkan erhöll vederlag. —
Adress: Wredtorps station.
Wiby, socken uti Willands härad
af Christianstads län, innefattar tvänne
byar, Wiby på 21 j mantal skatte, V2
krono, och Häslöf på 3’/4 mtl skatte,
704 mtl kyrko-hemman, 1 mtl
ryttm.-boställe, 5/g mtl krono, l7/lß frälse, med
ett uppskattningsvärde 1863 af 509,866
rdr, deraf 21,000 rdr för 2 tegelbruk,
bränneri, qvarn och torp; folkmängd s. år
var 633 pä 174 hushåll. Se vidare under
socknens nvare namn, Gustaf Adolf.
Wiby, ett frälse-säteri i Harbo
socken af Wåla härad i Upplandsdelen af
Wibys^rä. 333
Wosterås län, beläget i en jemn trakt
vid Harboåu, straxt söder om
sockenkyrkan, hvarifrån räknas 4l/2 mil till
Uppsala, består af 2 mtl, och
underlydande hemman af tillsammans 9 mtl.
Åkerjorden skall vara god, någorlunda
äng och någon skog. Fordom funnos
här jernmanufakturverk och en
plåthammare; nu mer höra hit tullqvarn, säg,
tegelbruk och bränneri; det hela
taxerades 1864 till 142,000 rdr rmt. —
Godset nämnes i gamla handlingar
såsom tillhörigt hertig Adolf Johan och
lians arfvingar, korn derpå i utländingars
ego, innehades 1772 af en Cederborg,
sedan af Wester och Hirsch. 1864 af
advokatfiskal G. F. Hörstadius.
Wiby, Wibu, Wigbu, fordom kloster,
se under art. Wennegarn. (Se äfven
Dipl. Sv. I, 73, 90, èl. II, 15, 16.)
Wiby, tre mtl frälse-säteri i
Stockholms län, eges under Sollentunaholm,
till hvilken artikel hänvisas.
Wiby, gård, se art. Östra Ryds
socken af Linköpings län.
Wiby, tre mtl skatte uti Kolbäcks
socken, Snäfringe härad och Westeräs län.
I1/, mil från staden Köping, två egare.
Wibyggerå, fordom
Widbyggerà,socken uti Norra Ångermanlands fögderi
af Wester-Norrlands län, 7 mil norr om
Hernösand, vid hafvet; areal 239,674
qvadratref, fördelad mellan 36 byar på
32 mtl 16,217 seland skatte, 12 seland
krono, i 191 hemmansdelar, bebodda af
2,040 inbyggare. Mot hafssidan
intages landet mestadels af berg och dalar;
sluttningarne af flera öfverst kala berg
omvexla med löfskog, åkrar, ängar och
byar med nedanför liggande dalar och
små sjöar. Lera är allmännaste
jordarten. Socknen har allmänningen
Skulu-skogen, l’/4 mil lång. Näringar äro
åkerbruk och boskapsskötsel, väfnad och
hafsfiske. — Sockneu var tills år 1835
annex till Nordingrå pastorat, men
sedan dess ett eget regalt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Ångermanlands östra
kontrakt af Hernösands stift.
Barnundervisningen bestrides på 3 stationer i
en flyttande skola; skolbarnens antal år
1861 var 283. Bland kyrkoherdar
förtjenar ihågkommas missionären och
författaren Petrus Læstadius död år 1841.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
