- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
338

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

Vidtsköfle.

Vidtsköfle.

»att det aldrig annat än med vördsam
tack af liennés efterkommande bör
ihågkommas» Man finner ock bland
Widt-sköfle gårdshandlingar flera af henne
uppsatta, om särdeles klokhet vittnande,
instruktioner för gårdsfolket, för
bönderna och för krögaren i Vidtsköfle by.
Frän hennes eget rum ledde en dorr
till borgstugan, der folket samlades och
intog sina måltider, dervid lion var
närvarande och vakade öfver bordskicket
samt bevistade deras bönestunder. Sina
underhafvande vårdade lion med ömhet;
godsets dagsverkare hade fri förtäring
af dricka och bröd, och för alla fattiga
var lion en säker tillflykt i nödens stund,
pii samma gång som lion genom sin
kloka hushållning inlöste alla sin mans
förbindelser. Planteringarne kring
gården påbörjades äfven af henne.
Sonsonen, öfverjägraästaren Christoffer
Bar-nekow tillöste sig Vidtsköfle af sina
syskon, med undantag af det fordom
derunder liggande säteriet Webeck samt
flera utsockne hemman och gjorde många
förbättringar å godset— V idtsköfle
omtalas ock från denna tid såsom särdeles
prydligt — men härigenom blef det
äfven graveradt med skuld, så att då
en af kreditorerna uppsade ett
inteck-nadt kapital af 20,000 plåtar, var
Bar-nekow besluten på att sälja Vidtsköfle;
men när bönderna förnummo detta, sände
de till herregården en deputation,
hvilken förklarade »att de med oro hört
den tära de lupo att förlora sitt goda
herrskap, under hvilket de och deras
fäder njutit sä lugna tider, att deras
vilkor ej kunde jämföras med andra
frälse bönders i Skåne», samt erbjöd att
försträcka herrskapet den summa, som
behöfdes. Några dagar derefter
aflem-liade de också 20,000 plåtar,
samman-skjutne al Vidtsköfle bys åboer.
Imellertid såg sig öfverjägmästaren dock till
slut. synnerligen genom en bedräglig
inspektor, nödsakad att sälja godset. Det
köptes 1826 af den rike bankiren i
Paris, Jonas iiagerman, hvilken var född
på Vidtsköfle gods af fattiga föräldrar,
men blifvit genom arbetsamhet och
lyckliga spekulationer egare till en furstlig
förmögenhet. Han sålde Vidtsköfle år
1836 till sin bror, handlanden i Ystad,
Gustaf Iiagerman, men som dog redan

1839 och lemnade gården åt sina
må-gar, sedermera landshöfdingen i
Jämtland Jakob Axel Dahlström, och
ryttmästare Rudolf Hodder Stjernsvärd,
hvilken sednare utlöste svågern 1840 och
är nuvarande egaren. Genom honom
har Vidtsköfle blifvit satt uti ett skick
som i godhet torde öfvergå hvarje
annan gård i Skåne. Afkastningen
uppgår nu nära nog i tusental till hvad den
fordom var i hundratal och utsädet till
nära lika stort med afkastningen vid
egarens tillträde, ehuru godset då
uppgafs med 30 underlydande hemman.
Gården utgör rotering till Norra Skånska
Infanteri-regementet med 17 soldater
samt uppsätter 1 dragon.

Godsets areal är omkring 15,000
tunnl., deraf 3,800 skog, 5,000 åker,
2,800 äng och 2,300 torlmosse, resten
är betesmark; till gården höra stort
tegelbruk, stuteri, mejeri med 300 kor,
såg- och mjölqvarnar, lax-, ål- och
forellfiske, jagt på rapphöns och rådjur. —
Patronrätten till V idtsköfle kyrka erhöll
j gårdens egare år 1568, men någon tid
ej utöfvad, föll den i glömska, hvarefter
den först 1758 åter tillerkändes egarne
och utsträcktes 1773 äfven till
Dege-berga. Ett skolbus är uppfördt och
underhållet ensamt af gärden, som jämte
församlingarne äfven deltager i under
hållet af trenne andra.

Vidtsköfle borg, uppförd i
barockstil af tegelsten, utgöres af 4
sammanhängande hus med tre våningar, 2 torn
höja sig i sydost och nordvest, källrar
omsluta den rymliga borggården.
Rummens antal uppgår till nära 100, deraf
60 äro inredda, lönntrappor i murarne,
språkrör m. m. dylikt finnas här
anbragta. Uti södra flygelns nedersta
våning finnes ett stort hvälfdt rum, hvarest
fordom varit kapell.

Till skydd mot möjligen inträffande
eldsvådor är anbragt en pumpinrättning
i norra flygelns källarvåning, hvarigenom
alla rummen kunna sättas under vatten.
Norr om den med grafvar omgifna
slottsplanen ligger »stallgården», en sträcka
af byggnader, uppförda af sistnämnde
egare, och märkes deribland ett 180
alnar långt stallhus med rid bana,
sadelkammare och vagnshus, uppfördt, 1848,
hvars inredning har tjent som mönster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free