Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för de nyare stallen på herrgårdar i
Skåne. Äfven oxstall, redskapshus och
svinhus äro utmärkta, synnerligen för
deras renlighet. Alla byggnaderna äro
uppförda af tegel.
Gamla trädgården upptager 6 tld
och vester om slottet utom grafven
ligger en år 1845 anlagd park af 30 tlds
vidd med omkring 3,000 träd.
Widön, åsatt ett mtl skatte, hör till
Carlstads socken och län; det erhöll
säterifrihet 1667 och har tillhört i äldre
tider medlemmar af ätten Bäfverfelt, eges
nu till 6/7 af löjtn. F. Weinberg, som
här har sto af blandad clevelands- och
svensk race; resten eges af Uddeholms
bolag; hela tax.värdet är 70,000 rdr.
Widöstern, en betydlig sjö i
Småland, på gränsen af Östbo och
Sunnerbo härader, omgifven af 5 kyrksocknar.
Denna sjö, som ligger 415 par.-fot öfver
hafvet, sträcker sig omkring 2 1/2 mil i
längd i norr och söder, till 1/2 mil
i bredd. I sin nordligaste vik upptager
den Lagaån, som redan här blifvit en
ej obetydlig flod, och i den sydligaste
afflvter den genom samma å. Det
omgifvande landet är i allmänhet jemnt med
lundar af ek, lind, björk och hassel,
uppstiger sakta på begge sidor, men
endast till obetydlig höjd. Åt söder träffas
ofta kala sandåsar med kärr och myrar.
Wieslanda, förr Wisslanda, socken,
och med annexet Blädinge konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen, tillhörande Allbo
härad och Kronobergs län. Wieslanda
socken begränsas i norr af Hjortsberga,
i nordost af Blädinge, i sydost af
Skatelöf, i sydvest af Wiresta och i vester
af Agunnaryd och Ryssby socknar. Med
en längd af l 3/4 och en bredd af l l/2
mil innefattar socknen 333/8 mtl, hvaraf
27 skatte, l7/8 krono, 4 1/2 frälse.
Socknens befolkning uppgafs 1749 till 746,
1805 till 1,093, 1850 till 1,706 och
steg 1864 till 1,978 personer. Den
odlade jorden uppgafs år 1860 till 1,100
tid, den naturliga ängen 4,800 tld af
medelmåttig beskaffenhet; utsädet
beräknades till 1,627 t:r; vinterfödda kreatur
voro 100 hästar, 1,322 nötkreatur, 800
får, 300 svin. För folkundervisningen
är sörjdt genom 1 flyttande folkskola
och 1 småskola; 3 skolhus finnas.
Wieslanda utgöres hufvudsakligen af
en mager och ganska stenbunden slätt,
med sandjord, dock med godt bete
mellan klipphällarne. Socknen har också ej
saknat flitiga odlare, som genom
dikningar, sjötappningar o. s. v. förstått
att både förskaffa sig mark och göra sig
nytta dermed. Mycket återstår dock
ännu att göra. I nordvestra hörnet af
socknen stöter sjön Rungen härintill och
upptager åtskilliga smärre vattendrag från
socknens östra hälft. Längst i öster
sträcker sig socknen intill sjön Salen,
hvilken emottager ett tillflöde härifrån.
— Stora landsvägen mellan Jönköping
och Christianstad går igenom socknen;
numera genomskäres den jemväl af Södra
Stambanan, som här har Wieslanda
jernvägsstation, belägen 51,9 mil från
Stockholm, 15,6 mil från Malmö. Kyrkan,
uppförd af sten 1792—1796, belägen
ungefär midt i socknen, 1/2 mil från
prestgården och det ställe, der den gamla
träkyrkan låg, är ganska vacker. Den
gamla kyrkan sköflades af Danskarne år
1612. År 1710 härjades socknen af
pesten, så att flera byar lågo öde.
Wieslanda tillhör Smålands klassiska
jord. Det är här som Blända skall hafva
lefvat, och en del af Bländas eller
Bråvalla hed tillhör denna socken. Annexet
Blädinge skall enligt sägnen uppkallats
efter henne. Hennes saga lefver också
i friskt minne. I sednare tider har
Wieslanda vunnit sin största ryktbarhet
såsom stamorten för den s. k. »Wieselska
slägten». Denna slägt, Sveriges största
prestslägt, till hvilken de flesta
prestfamiljer i Wexiö stift räkna sig, och som
för öfrigt har medlemmar öfver hela
Sverige, har visserligen i Ödmanns
»Hågkomster» funnit en häfdatecknare, men
på tal om Wieslanda kunna vi ej
fullkomligt förbigå dess förnämsta
märkvärdighet, helst slägten icke återfinnes i
någon adelskalender eller några
»ättartaflor». Stamfadern för slägten Harald
Simonsson Almosius var bondeson från
Almås (ej Almesås såsom Ödmann
uppger) by i grannsocknen Wiresta och blef
kyrkoherde i Wieslanda 1617. Hans
dotter Ingrid blef gift med Nils
Torgen i Stenbrohult och således C. von
Linnés morfars mor. Af hans två söner,
som kallade sig Wiselius och efter
vistelse vid tyska universitetet Wiesel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
