- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
340

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(hvarefter »Wisslanda» förbyttes till
»Wieslanda»), blef Magnus kyrkoherde i
Urshult. Dennes son var häradshöfding i
Norra Wedbo och sonson attaché vid
svenska beskickningen i Berlin, hvarefter
denna gren af slägten synes hafva dött
ut. Den yngre sonen, Samuel Wiesel
den äldre, blef redan under faderns
lifstid utnämnd till kyrkoherde i Wieslanda
och hade redan tjenstgjort der såsom
prest i 18 år, då han dog före fadren,
efterlemnaude två söner. Den yngre af
dessa, Jonas, dog som komminister i
annexet och efterlemnade ingen manlig
ättling. Den äldre deremot, Elias W.,
blef, ännu blott student, på
församlingens begäran af Carl XI utnämnd till
kyrkoherde i Wieslanda år 1676. Han
hade under danska kriget utmärkt sig
och kommit i stor gunst hos konungen,
hvartill måhända också bidrog att han
stod i slägtskapsförhållande med kongl.
rådet, grefve N. Gyldenstolpe. Elias
Wiesel hade sex döttrar, alla gifta med
prester i Småland, bland hvilka må
nämnas namnen Alander, Odelin, Lundeen.
Af två söner, som blefvo prester, utgick
den yngres, Anders, gren i tredje ledet,
hvaremot den äldre, Samuel, blef den
egentlige stamfadern för Wieselska
slägten, ehuru han ej hade någon son. Det
är hans hus, som så lifligt skildras af
Ödmann. Hans sju, för sin skönhet
omtalade döttrar, »sjustjernorna», blefvo alla
gifta med prester, och det är således
endast på qvinnolinien den Wieselska
slägten räknar sina anor, men likväl
torde ingen slägt i sednare tider ansett
slägtskapsbandet vara starkare, åtminstone
så länge ej slägtens talrikhet förhindrade
den att samlas till slägtmötena i
Lenhofda för att dricka ur »Wieselska hornet»,
den äfven genom Ödmann bekanta
slägtklenoden. Bland Wieselska slägtens
talrika grenar tillåta vi oss blott nämna:
Heurlin, Bergenholtz, Widebeck,
Ödmann, Wieselgren, Wieselqvist,
Wetterling, Hylteuius, Cavallius, Ingelman,
Österman, Lönegren, Bergius, Hjorth,
Aulander, Pontén, Engstrand, Sandell,
Wieslander, Eckerbom, Söderström,
Fovelin, Montelin, Linnér m. fl.

Bland gårdar i denna socken må
nämnas: Hullingsved och Hästhagen,
säterier; — Hönetorp, väl bebygdt; —
Spånhult (Spånghyltan), 1/4 mil från
kyrkan, domprosten Wieselgrens födelseort.
Tubbaremma, l/2 mantal skatte, förr
herregård; — Wieslanda, 1/8 mtl krono,
pastorsboställe; den gamla kyrkogården
är nu trädgård; endast en minnesvård
qvarstår, nemligen efter prosten Isak
Heurlin och hans maka, den äldsta bland
»sjusternoma»; — Lönshult, l/2 mtl, och
Råknan, !/2 d:o, militiæ-boställen. —
Lindås, Richardshult, Sköreda, Hönetorp
m. fl. äro byar. — Adr.: Wieslanda.

Wifolka, härad uti Linköpings län,
beläget söder- och vesterut från
Svartån, begränsadt i norr af Bobergs, i vester
af Göstrings, i öster af Walkebo, i söder
af Ydre härader, innefattar 8 hela
socknar, med kyrkor inom häradet:
Normlösa, Härberga (Herrberga), Wiby, Weta,
Sya, Östra Tollstad, Mjölby
med f. d.
Sörby och Westra Harg, delar af
Ulrika, Bappestad och Malexauder samt
halfva Westerlösa socken Arealen, 75,422
tid fast mark och 0,059 qv-.mil vatten,
är fördelad på 286 3/4 mtl och bebodd
den 1 Jan. 1866 af 10,300 personer,
med 2,490 hushåll. I norra delen, som
är slättbygd, är åkerbruk hufvudnäring,
i den södra intager skogsbruket,
åtminstone såsom binäring, främsta rummet;
två af länets största qvarnbyar finnas
äfven inom detta härad. I medeltal var
år 1863 hvarje helt mtl taxeradt till
29,077 rdr rmt. Wifolka utgör med
Göstrings härad det 7:de fögderiet och
hör till Gullbergs—Walkebo—Wifolka
domsaga; i hednatiden var domsätet uti
Weta socken vid Ljunga by, men
omkring 1730 byggdes nytt tingshus vid
Sya kyrka, der tingen höllos tills de 20
år sednare flyttades till Mjölby
gästgifvaregård, der ännu tingsstället är. Uti
häradets sigill afbildas en slaga och en
tjuga, lagda i kors öfver hvarandra, och
omkring kanten stå orden: Wifolka hærrad.
Större gårdar äro Bo, Braxstad, Mantorp,
Solberga, Spellinge, Uljeberg.


Wifors, jernbruk uti Hamrånge
socken af Gestrikland och Gefleborgs läu,
3 1/2 mil från Gefle, är anlagdt strax
iuvid stora landsvägen, nära
Wibyggeberget, 1/4 mil norr om sockenkyrkan,
1/2 mil från Hamrångeåns utlopp i
Hamrångefjärden. Bruket, uppfördt enligt
I privilegier af den 27 Febr. 1694 å 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free