Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wissesbo.
343
fader var Israæl Israælsson Fortelius,
adlad Lagerfelt, som steg till höga
vär-diglieter, deribland president i
general-kollegium, var ännu 1817 inom slägten,
meu dessförinnan har den någon tid
genom köp innehafts af den lärde biskop
Johannes Gezelius † här 1718, och
sedan tillhört grefve Meijerfeldt. År 1849
egdes godset till olvanuppgifna mtl af
Titz, år 1863 af e. o. kanslisten E. G.
Rehn och 1866 af C. P. Öhman. —
Säteriet, som år 1818 hade i sambruk
med Strand 28 à 30 tunnors utsäde,
höbergniug till 190 lass, vacker och väl
anlagd trädgård, brist pä skog,
taxerades 1863 till 40,000 rdr och hela
egendomen till 105,000 rdr rmt.
Wiggesbo, gård, se art. Rumskulla
socken.
Wiggestaberg, ett mtl frälse uti
Huddinge socken af Svartlösa härad och
Stockholms län, beläget något öl ver 1
mil från hufvudstadeu, ’/« mil från
jern-vägsstation, med eu areal af 881 tid
17 kpl., hvaraf 253 tid åker och odlad
ängsmark 617 tid skogsmark.
Hemmanet, bebygdt med boningshus,
innehållande 13 rum, och ladugård af gråsten,
har i sednare tider brukats under det
Vg mil härifrån belägna Glömsta säteri,
lyder nu under Fullersta; taxeringsvärdet
är 35,000 rdr rmt.
Wij, Wia, ett berustadt säteri uti
Öfver-Grans socken af Bro härad och
Uppsala län, består af 1 mtl med °/’8
mtl skatte Wij beläget på gränsen mellan
Öfver- och Ytter-Grans socknar, 21/4 mil
från Enköping. — Omkring år 1640
stadfästades skepps-kaptenen Joen
Planting, adlad Plauting, i frälse-rätten till
ett hemman i Wia bv och ett i Ycklo
»
i Ytter-Gran, hvilka voro honom gifna
af kronan till vederlag för ett
skattehemman, som han, efter Kongl. Maj:ts
bref, afstått till fältmarskalken Ake Tott.
Han blef af drottning Christinas
förmyndare-regering adlad, för det han i
långlig tid förhållit sig såsom en tapper
krigsman. Sedermera äro iuga egare
kända förrän 1849, då Wij egdes jämte
V2 mtl och qvarn af en fru Bergstedt,
år 1863 af öfverste Hallman.
Egorymden är, enligt karta af år
1785, inberäknadt 3/4 mtl skatte Alby
i Ytter-Grans socken, 2,596 qvadratref,
! d^raf 1,038 åker, 214 äng, 19
träd-! gårdstomt. — Underlydande i samma
; socken äro ’/■» frälse llällby, en
vatten-qvarn för 3 par stenar och en väderqvarn
för 1 par stenar. Ä Wij egor
förekommer en stensättning.
Wij (i 1793 års jordebok), ett mtl
frälse-säteri uti Lots socken och
Linköpings län, iir beläget nära Norrköping,
vid Glan; underlydande 2’/., mtl Torp.
Wij har år 1470 innehafts till eu del
af Bengta Philposadotter, tillhörde fru
i Gertrud Svaan 1636, sedan slägterna
I Krusbjörn, Gyllenhorn, Skytte,
Lilljehöök, Lejonsköld, Croniijelm, Wolffelt
och sednast Montgomery. En del al
Torp lydde redan på 1660-talet under
Wij, som på 1680-talet omnämnes
såsom välbebygdt.
Wij, jernbruk uti Ugglebo socken
af Gestrikland och Gefleborgs län, hvars
första privilegier äro af d. 1 November
1804 å 1 hammare och 2 härdar för
900 sktts smide, uppgifves sedan 1855,
med oinskränkt smidesrätt, haft vid 2
hamrar och 2 härdar en årlig
medeltillverkning af 1,350 à 1,400 skit, efter
s k. tyska smidesmethoden, hvarförutan
spiktillverkningen, som på ämnes-jern
från Ämots bruk här idkas för en ässja
och 3 hamrar, i medeltal utgjort 4U4
centner.
Härvarande manufakturverk,
bestående af 2 knipp-, 1 spik- och 1
plåthammare, nedlades 1805. Tackjernet, som före
1857 erhölls från Åbro masugn, belägen på
Wij fr.-hemmans mark, fäs sedan nämnda
tid från Jädraås masugn. — Tillhörande
jordegendom består af Wij, 6V4 öresland
säteri och 20\’4 öresl. fr. samt 103/8 öresl.
skatte i andra hemman, en såg och ett
tegelbruk jämte Åkerby mjölqvarn med
2 par stenar. På Wij sätesgård är
infördt cirkulationsbruk i 10 skiften om
10 à 12 tid. Bruket, hvars
grundläggare är öfverhofjägmästaren gr. Mårten
Bunge, utgör ett af de s. k. Ugglebo
eller Ockelbo verken.
Wij, bergsmanshammare, uti
Thors-åkers socken af Gestrikland och Gefle
borgs län, med 1 hammare, 2 härdar
(Öfra och Nedra), hvarvid tillverkats i
medeltal åren 1859—61: 2,169 centn.
stångjern; egare Ljusneverkens
bruks-egare gemensamt med bergsmän. Om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
