- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
355

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wilhelmina.

Wilhelmina.

355

talet räknades 150 särskilda nybyggen
och c:a 1,600 personer. Ar 1850
funnos 1,801 Svenskar och 512 Lappar.
Nybyggesanläggningar fortgå oafbrutet,
och flera nybyggare lia redan nedsatt
sig t. o. m. på 12 mils afstånd och
derutöfver från kyrkan. Invånarnes antal
är nu 3,450 personer. Hemmantalet
34J^jj mtl skatte och 6^ krono (25,; J
mtl efter ecklesiastik-inatr. 1866). Hos
befolkningen, som genom inflyttningar
från flera orter är af mer blandadt
ursprung, äro seder och lynnen mindre
likstämmiga; men arbetsflit och
gästfrihet råda allmänt äfven i fattiga
uvbyg-gares boningar l äldre och bättre lottade
byar träffas ofta välmåga, välbyggda
gårdar och prydlig inredning, som här mer
värderas än grannlåt i kläder. —
Herde-lapparne flytta vid slutet af November
nedåt Åsele och Fredrika socknar för att
beta sina hjordar. Lapparne tala här i
allmänhet svenska i umgänget med
svenskar, men sig emellan alltid pä sitt eget
språk. Finnar voro de första, soiu
bosatte sig i Lappmarken som jordbrukare.
Alan började med svedjande för rågsäde.
Rågbröd och björnspeck voro då
högtidsrätter, fisk och mjölk den hufvudsakliga
födan. Åkerjorden upptogs med hackor,
hvilka äfven begagnades att nedmylla
sädeu. Inflyttande Angermanländningar
införde sedan plogen och annan
åkerredskap.

Genom landets höjning hafva de gamla
naturliga äugarne uttorkat, och
röjnings-landens växtlighet aftager jemväl årligen,
sedan jordens naturliga gödningsämnen,
löf, barr och stubbröte, upphört att
underhålla den; men man söker att genom
vattenledningar och uppdämningar
befordra ymnigare höfångst. Fjelltrakterna
hafva deremot ännu god naturlig äng.
Jordfrukter trifvas der väl och odlas med
framgång. Potates infördes i denna
lappmark första gången 1765. Med få
undantag odla alla nybyggare någon
spannmål, ehuru boskapsskötseln utgör den
hufvudsakligasts delen af
bergningsmed-len. Allt eftersom man kommer närmare
kyrkan, blir åkerbruket hufvudsak. Men

v ’

detta åkerbruk är i alla fall ganska
osäkert; ej sällan förstör frosten på en enda
natt odlareus bästa förhoppningar. Ar
1848 uppgafs utsädet till 590 t:r, mest

korn, derefter potates, blott 10 t:r råg.
Afkastningen upptogs till 1,230 t:r sad.
1,175 t:r potates. Af underhållna kreatur
uppgafs antalet till 18,000 renar, 3.400
får och getter, 1,450 kor och 295 hästar.

— Binäringar äro jagt och fiske, någon
salpeter- och tjärutillverkning samt
tim-merafverkning. Både Lappar och
Sveu-skar äro här goda skyttar och björnjägare.
l)e ega stor konstfärdighet uti att
tillverka björnspjut, lodbössor m. m., hvaraf
prof visades vid industri-expositionen i
hufvudstaden år 1866, fullt jemförliga, i
afseende på borrningen, med de engelska.
Tjäder, orre och hjerpe skjutes här i stor
mängd och afvttras tillika med smör och

o t

rehnstekar. Fisket består af gädda, harr,
aborre, sik m. fl. fisksorter. Skogarne
bestå till största delen af björk och gran,
till en mindre del af tall. År 1848
er-lades 228 rdr 27 öre i jordeboksränta,
1,382 rdr i kommunala afgifter. Ar
1863 uppgick nybvggeskatteräntan till
399 och lappskatteräntan till 32 rdr
37 öre.

Wilhelmina församling, som, då den
år 1783 erhöll egen predikaut, kallades
Wolgsjö, men sedan 1804 burit sitt
nuvarande namn efter Gustaf IV Adolfs

o

gemål, afsöndrades 1812 frän Åsele
moderförsamling till särskildt pastorat. 1
stället för deu gamla, oansenliga
rödmålade korskyrkan, som byggdes 1785

— 94, är nu en ganska vacker kyrka
med torn uppförd och invigdes år 1846.
Den ligger pä en upphöjd plats på
Hemberget, eller, såsom det af professor J.
Zetterstedt kallas, Grönlundsberget,
förmodligen derföre, att det företer
grönskande löfträd och gröna gräsvallar;
härifrån har man utsigt öfver den nedanför
liggande kyrkstaden utåt den stora
Wolg-sjön, och i vester på 8 à 10 mils afstånd
ser man de till skyarna uppstigande kala
fjellen. — Pastorsbostället, som är
tämligen välbygdt, består af 1 mtl krono
och har, oaktadt dess betydliga höjd
öfver stranden, dock mycket sumpig åker,
hvilket härleder sig af flera källdrag från
angränsande högre skogstrakter och
myrar, samt tämligen god ängsmark. Pastors
lön och årsarvode är 8? rdr 50 öre,
embetsresa till Fatemakke och Gikanäs
33 rdr, tillsammans 120 rdr 50 öre.
Från prestgården är afsöndrad jord till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free