- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
361

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wilske.

Wimarka.

361

köpingsån, till hvars område höra den
östligaste delen at’ Mällösa, Lilla Malma

och en liten del af Hvltinge socken med

» ™

en stor mängd småsjöar. Sjön Nedingen
har ett mindre flodområde midt imellan
de båda nämnda och afbördar sig i
Hel-gestaviken, den ena af Bä/vens tvänne stora
vikar, hvilken så väl som den andra,
flyltin-ge-viken, hör till södra delen, som ligger
högst 200 fot öfver hafvet och utgör ett
mångfaldigt sönderbrutet bergland i smått.
Bland öfriga vattendrag märkas Uren, som
upptager en mängd smärre tillflöden från
alla väderstreck och utfaller sjelf i
Hel-gestaviken, samt Långhalsen i länets
sydligaste hörn. Häradets nordöstra del,
Dunkers socken jemte andelen af Gryt,
genomflytes från nordvest mot sydost af
Dunkersån, hvilken här upptager vattnen
från Skundern, Dunkern, Ricksjön ra. fl.,
sedermera inom Daga härad genomgår
den vidsträckta skogsmon Dunkersheden
och utfaller i Båfvens nordöstligaste vik.
Jordmånen är omvexlande, dock lerjord,
mer eller mindre sandblandad,
öfvervägande i södra delen, likasom mqjord,
ehuru uppblandad, i den norra. Skog
växer ännu öfverallt på de talrika
bergshöjderna, dock mest i norr. — I
Malmköping har häradet en egen sparbank,
inrättad är 1854. Statens vestra
stambana går genom Helgesta, Hyltinge och
Flens socknar med stationerna
Sparreholm och Flen, i hvars närhet, mellan
Lid och Öja, finnes runstenen M 911 i
Liljegrens runurkunder. — Willåttinge
härad utgör med Oppunda länets 2:dra
fögderi, med tingställe uti Malmköping,
och hör till Kungadömets domsaga.

Wilske. Härad af Skara fögderi och
Skaraborgs län, beläget vester om
Falköping, omgifves i norr af Skånings, i
öster af Wartofta, i söder af Frökinds,
i vester af Gäseneds i Elfsborgs län och
Laske härader, mot hvilket sednare
Lida-ån gör gränsskilnad. Det upptager 9 hela
socknar och delar af två (se tabellen till
Skaraborgs län) på en areal af 2,174
qv.-mil land, 0,oio vatten, med 193% mtl,
bebodda af c:a 6,370 personer; år 1830
var folkmängden 4,294. Den odlade
jorden uppgifves till 16,242 tid, äugen till
10,978 tid. Ett helt hemman taxerades
år 1863 i medeltal till 15,990 rdr rmt;
i bevillning erlades samma år 1,182 rdr
rmt. Inom häradet ligger Mösseberg.
vu.



Stagens vestra stambana går igeuom
socknarna Floby, Sorby ined station, Gökhem
och Marka. Häradet har fru Ebba
Lilljehöök, gilt med r. r. Sten Eriksson
Lejonhufvud, innehaft som pant för en
försträckning, lemnad konung Johan III;
det fråndömdes barnen och lades 1611
till hertig Johans furstendöme. Det
utgör sedan år 1862 med Skånings och
Walla härader en domsaga med 29,920
personer. Tingstället är i Grästorp i
Tcngene.ds socken. Bland fornminnen
omnämnas vid Söderby runstenen 1356
i Liljegrens runurkunder samt kouung
Inge Stenkilssons grafsten på hångers
fordna kyrkogård. — Här märkas af
gårdar säterierna Sjögeräs, Åstorp, Redberga,
Torrevalla och Sahlaholm.

Wilunda, ett frälse-säteri uti
Stockholms län och Hammarby socken af
Wallentuna härad, beläget vid pass 2’/4 mil
norr om hufvudstaden, nära landsvägen
till Uppsala och jernvägsstation, består
af 2 mantal, deraf l1/* mautal utgjorde
1866 en väl bebyggd gård med god
trädgård; åker och äng upptaga 116 tid,
skog växer tillräckligt; taxeringsvärdet var
samma år 42,500 rdr rmt; resten, %
mtl, hade 3 egare. — Ar 1741
innehades (etter Tham) 2% mtl frälse-säteri
Wilunda (troligen med Torpkulla och
Löth, tillsammans 1/2 mtl säteri, som
äro underlagda säteriet) af Schechta, men
synas både i sednare hälften af
1600-talet och ännu 1772 tillhört slägten
Silfversparre; bland sednare egare näranas
en Aslander, Uno Helledavs arfvingar

v ~

år 1866 till förut uppgifua del. På
egorna uppgifvas af Liljegren 2:ne
runstenar stå med inskrifter, hvaraf den ena
så lydande: JMfjufauk. Cit. ëtaill fja&oa
tftir .foihun Gonta sin auft. <Kififr.

Wilsta, säteri, se Hvilsta i Klosters
socken.

Wimarka, by i deu del af Wårds»

bergs socken som hör till Bankekinds
härad och Linköpings län, omkring 1
mil från Linköping; 4V4 mantal frälse,
taxerade 1864 till 76,000 rdr rmt,
bebodda af 126 inbyggare och skiftade
mellan 10 bönder. I denna by, der
gårdar på 1700-talet tillhört slägterna
Fleetwood, Jakobsköld, Hägerstjerna,
Rosenhjelm och Stjernklou, antages fordom
varit ett Jarla- eller småkonungs-säte,
hvilket auses bestvrkas af lemningar efter

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free