- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
367

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wingåker, Vestra.

Wingåker, Vestra. 367

vara att beklaga, så vida några af dess
olägenheter och olämpligheter vid
laudt-raannaarbetena likväl blifvit afhulpna,
deremot är det glädjande, att de gamla,
på traditioner, vidskepelse eller fördomar
grundade sedvanorna börja försvinna, så
framt likväl man kunde tillägga, att de
blifvit utträngda af ädlare och bättre
vanor. Wingäkersbonden är glad, vänlig
och gästfri, står högt i sedlighet och
nykterhet, åtminstone när ban är hemma:
men gerna tågar han ut ined sitt
hvete-mjöl, sin humla eller vadmal, känd
under namnet Wingåkers-vadmal, hvilka
begge sistnämnda han ensam bland
Sö-dermanlnnningar producerar till afsalu,
oaktadt den ringa vinst han har af
försäljningen, utan att taga i betraktande
deu förlust han tillskyndar sig genom
försummandet af åkerbruket. Omöjligt synes
icke vara, att både humle- och
körsbärsod-lingen inom denna bygd förskrifver sig
ända från de tider, då cisterciensermunkarne
bodde pä Julita, hvarunder en del af
Vestra Wingåker lydde. — Wiugåkerstrakten
omfattar numer endast de 2:ne
efterföljande socknarna.

Wingåker, Vestra, socken uti
Oppunda härad och Nyköpings län, 5’ 4 mil
från Eskilstuna, 5 mil från Örebro, 7 mil
från Nyköping, inskjuter mellan
Östergötland, som utgör södra, Nerike, som bildar
vestra, och Hjelmaren, som utgör norra
gränsen; upptager med 3 mils läugd och
1 till 1V2 mils bredd länets största
sockenrymd, 60,565 tid fast mark och
0,34u qvadratmil vatten, samt är den mest
betydande i folkmängd, som uppgår till
7,800, sedan 1805 ökad med 2,400;
fastighetsvärdet är 3,314,500 rdr, och
hemmantalet 156 mantal, hvaraf 70’/4
skatte, 7% krono, 77% frälse, utom
V2 mtl af Örebro län. Äfven i naturliga
förmåner är socknen en af de bättre
lottade, ehuru bland de högre belägna —vid
190 fots höjd öfver hafvet, — en höjd
vid Wanuala uppgifves t. o. m. till 313
fot. Socknens midt utgöres af en
vidsträckt, ofta sänk, dels skogig slättbygd,
på ömse sidor om Wingåkersån, som
kommer från Ölången vid Nerikes gräns
och utfaller, efter att ha gjort många
bugter, i den 1 mil långa Kolsnaren,
med utlopp genom Morjanå till Wireu,
»om från söder upptager Wadstorpssjön.

Söderut från dalen till gränsen mot
Östergötland äro bergkullar, hörande till
Kolmorden rådande; dit hör äfven, till eu
del, Tisnaren, upptagande Gäringesjun,
Westerviken och Upsalasjün, hvilkas
sänkning fullbordades 1862, och hvarigenom
nära 500 tid vattensjuka marker blefvo
torrlagda. Östligast, invid gränsen till

Floda, framstrvker en sandås. Jordmå-

* f

nen omvexlar från mer eller mindre god
lera till sandmylla och mojord. De
flesta sjöarne innehålla nästan outtömliga
latrer af sjömalin, och nyligen ha sjöarne
Hjelmaren, Högsjön, Kolsnaren, Wirén,
Yngaren och Hallbosjön, hvilkas malmer
visat sig hälla 40 v , blifvit inmutade af
brukspatron Andersson pä Bilsbro —
Näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogs-samt bergsbruk, fiske, väfveri och handel,
äfven utom socknen, med mjöl, vadmal
o. a. Sedan nu mer nästan socknens alla
större byar blifvit enskiftade och en
förbättrad åkerbruksmethod vunnit insteg
hos allmogen, är att hoppas, det
Wing-åkersboens håg skall mer och mer dragas
från utvandringslusten till skötandet af
det mer gifvande åkerbruket. Redan på
1740-talet vid förefallande missväxtår
gjordes här försök med engelsk hvithafre,
som visade sig mycket mer gifvande än
vanliga radkornet. (Se Wetensk. Akad.
handlingar år 1751. sid. 235.) Af verk
finnas 3 jernbruk. Vid Åsens by, nära
kyrkan, hållas årligen 2:ne marknader,
i närheten är Wingåkers jeruvägsstation,
der trafiken till en början blef så
betydlig, att egaren af Säfstaholm, grefve
Trolle-Bonde, lät upprätta eu plan
öfver eu tilltänkt köping. — Kyrkan,
som anses vara från år 1290, men med
tillbyggnad från år 1783, 66 alnar
lång, 28 bred, utom korsets armar,
ligger äfven nära invid på en liten höjd,
intagande nästan midten af den vackra,
bördiga och väl bebyggda
Wingåkers-slätten, omgifven på tre sidor af
skogbevuxna höjder och på den fjerde af den
vackra sjön Kolsnaren. Kyrkans
altar-prydnader m. m. äro af betydligt värde;
under cboret och kyrkan finnas grafvar
för slägterna Bonde, Rålamb och
Hast-fehr. Vid Högsjö finnes brukskyrka; eu
äldre från 1590-talet är nu mer
försvunnen. Kyrkoherdar äro kända från
1300-talet, likväl synes socknen någon tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free