- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
368

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

368

Winitftker, Vestra.

Wingåker, Östra.

varit præbende; är nu mer ett regalt
pastorat af Strengnäs stift, beläget IOV2
mil från stiftsstaden. — Barnens första
undervisning bestrides vanligen af
mödrarna: sedan lemna en fast folkskola
vid kyrkan, en vid Högsjö bruk och 4
ambulatoriska skolor tillfälle för vidare
inhemtande af kunskap i kristendom,
räk-uiug och skrifning in. fi. ämnen;
skolornas antal har troligen sedan år 1862
blifvit än \ tterligare tillökt enär nämnda

» o

år församlingen beslöt att bygga flera
skolhus. — Af socknens talrika
fornminnen, som utgöras af treuddar, gra fkullar,
grafhögar och bautastenar m. nr., må
nämnas en stensättning på Viala egor,
den sällsyntaste i Svea like (skall numer
vara nedlagd i jernvägen), bautastenen
på Hacksta backe, nära kyrkan, der
enligt sägnen Wiking ligger begrafven, samt
i närheten af Wingåkers jernvägsstation,
ortens betydligaste och märkligaste
begrafningsplats; grafkullarnas antal
uppgifves till nära 60, i hvilkas midt påträffas
en aflång krets af 7 större, af gammalt
folk i orten kallad Hednadomen, i längd
omkring 40 och i bredd 28 fot.
Runstenarne JSs 9U5 och 906 i Liljegrens
runurkunder finnas på Lytterstads egor
och på Åisäters ås. — Bland märkliga
män, utgångna från denna ort, torde få
nämnas: Olof Åkerren, född 1754 af
föga bemedlade boudföräldrar, är utmärkt
inom de mekaniska yrkena ; professor Olof
Wingqvist, född 1800, hade en tjenstedräng
till fader, blef utmäi kt genom sitt
förslag till nationalrepresentationens
ombildning, som blef grundvalen för det så
kallade Örebro-förslaget af år 1850.
Slutligen torde äfven hit i visst afseende få
räknas en gammal veteran från finska
kriget, Per Larsson Bos, född 1786 å
Roseulund på Rosendals egor; före krigets
utbrott var han till yrket skräddare, men,
sedan han måst utbyta synålen mot
bajonetten, hafva sedermera i öfver 50 år yxa,
hyfvel, slef och slägga varit de verktyg,
hvarmedelst han förtjenade sitt dagliga
bröd och tillvunnit sig allmän aktning.

Här märkas herregårdarne
Säfstaholm, Skenäs, Kesäter och Sta/hälla (se
de art); — jernbruken Högsjö, Spånga
och Bilsbro; — 1 ’/8 mtl Widåker med
Hausjötorp, prestgård; — 1 mtl Ede,
civilt-, 1 mtl Backa, militiæ- och 1 mtl
Skoldnus, länsmans-bost. Ungefär hälften

af hemmantalet lvder under säterier eller
jernverk. Stcrre hemman äro: Finninge,
Ahlö, Bresätter och Hanesta under
Högsjö; — Henala, Ell/alla, Wiala, Åby
och Malmberg under Kesäter: — Lunda
under Stafhälla; — Lättra, Båssenberga
och Österby under Skenäs; —i Hackesta
är handelsbod.— Sund, V4 frälse-säteri;
Upsala och Westervik, hvardera om 1
mtl rä och rör. j—Adress: Wingåker.

Wingåker, Östra,socken uti Oppunda
härad af Nyköpings län, 6l/2 n’il
nordvest från Nyköping, med 37i$ mtl, deraf
9 säteri, frälse, 6Ve skutte, l-J-g

krono, på en areal af 17.503 tunnland
17 kappl. — Socknen, belägen dels på
sjelfva Kolmorden, dels på dess nordliga
utskott, bar i norr kuperade, med
bergkullar och små slätter omvexlande
bygder, i vester och söder mot Östergötland
och Kolmorden mer berg]ändiga, kärriga,
sandiga skogsmarker; en bergås från öster
till vester utgör liksom gränsskilnad
mellan de olika delarna. Gårdame ligga
merändels vid någon af härvarande många
smärre sjöar, strömmar och vattendrag
samt erhålla derigenom ett pittoreskt
utseende. Delvis höra hit sjöarne
Tisna-ren, Wirén och Näsnaren; från
Tislån-gen går Forssa ström med tre fall till
Bjelken och med ett fall till Wirén.
Åkerjorden är i de jemnare bygderna
lera, för öfrigt mojord. Näringar äro
åker-, ängs-, skogs- och bergsbruk, fiske
rn. m. — Taxeringsvärdet upptogs 1863
till 823,000 rdr rmt. Inbyggarnes antal
har från att år 1805 vara 1,485 uppgått
till 2.380 personer.

Socknen, som intill midten af
1600-talet varit en del af Stora Wingåker’),
blef, efter att hafva år 1642 fått eu liten
träkyrka med kaplan från 1648, år 1754
förklarad för särskildt regalt pastorat;
kyrkan ombyggdes af sten 1749—53 på
bekostnad al r. r. grefve Strömberg och
socknens öfriga herremän; lion har ett
grafchor för Claëstorps gårds egare. Se-

*) I eu handskrift fråu 1600-talet uppgifves,
hurusom »de gamle efter sina förfäder berätta,
att på den s. k. Kapellsbacken vid Sjöholms
säteri varit ett kapell», thertill icke allenast
Wingåker, uthau ock Stora Maliu och
Skyl-linge socknar i förtiden hörde, och der haft
begrafningsplats, förrän de erhöllo tillstånd
att bygga sig kyrkor, så att byar i dessa
socknar på 3 och 31 /2 mils afstånd »varit
i lijkforsell tillsammans».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free