- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
377

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wirestad.

Virestad. 377

af 1 mtl frälse-säteri Wiresjö, med
underlydande 2’/o mtl, se socknens art.,
jemte qvarn och såg, var år 1803
taxeradt till 108,500 rdr och tillhörde löjtn.
C. H. Falkenberg.

Wirestad, socken i Allbo härad af
Kronobergs län, 1 mil från
Liatorpsjern-vägsrtation, begränsad i norr af
Wies-landa, i öster af Skatelöf, Thorsås och
Härlunda, i söder af Skåne, i vester af
Stenbrohult och Agunnaryd. Socknen,
som, med en längd af 3 mil i norr och
söder och en bredd af ’/2 till 1% mil,
omfattar 96% mtl, hvaraf 65% skatte,
11% krono, 20 frälse, utgör ett regalt
pastorat af 2:dra klassen och beboddes
år 1864 af 5,000 personer; år 1805
uppgick folkmängden till endast 2,556.
Den odlade jorden uppgafs är 1860 till
2,000 tid af medelmåttig beskaffenhet,
naturliga ängen till 8,000 tid; utsädet
var nära 4,000 t:r. Vinterfödda kreatur
voro nära 300 hästar, 4,000 nötkreatur,
3,000 får och 400 svin. Jordmånen
omvexlar med sand och svartmylla, är för
det mesta ganska stenbunden, ineu
erbjuder mellan de stora kullarna ett
förträffligt bete; mot söder märker man
öfvergången till den skånska naturen.
Denna sydliga trakt kallas af allmogen
»Lappalänet». — På socknens östra gräns
märkes den icke obetydliga sjön
Femb-l ingen, hvilken afflyter mot söder och
bildar Mjårhultasjön, hvilken åter mot
uordvest afbördar sig i den milslånga
Wåljesjön, som äfven från norr
emottager flera småsjöars vatten, har sitt
aflopp mot sydvest till gränsen mot
Stenbrohult, hvarefter ån vänder sig mot norr
och utgör under en sträcka gränsskilnad
mellan båda socknarna samt utfaller
slutligen under namnet Diö-ström genom
Stenbrohult i Möckeln. Sjö- och
myrmalm träffas på ett par ställen. — Södra
stambanan går igenom socknens
nordvestra del. — Fordom utgjorde socknen
ett särskildt friherreskap; se vidare art.
Wirestadnäs. — Kyrkan, byggd år 1800,
belägen vid Wäljesjöns nordöstra strand,
har en längd af 120 fot, bredd 54;
tornets höjd är 70V, fot. Dess största
märkvärdighet är altartaflan, målad af P.
Hörberg, som var född i denna socken.
Den framställer »Christus lärande folket»
med flera väl tecknade scener ur Fräl-

vii.

satens lif. »En friare snillelek har ej
kunnat uteblifva. Eu läktare utskjuter
öfverst, der man ser några myndiga
Wi-restadsmän betrakta taflan med förnäm
kritik i blicken, som likväl tyckes föga
bekymra den lugne mästaren, hvilken
ock synes på denua läktare. Det säges,
att de der porträtterade männen krält,
att taflan skulle föreställa ’himmelriket
och helvetet’, med lika stora ormar som
man ofta ser i de äldre Smålandskyrkorna,
samt att H. först fick rätt att välja ämne
genom fintligheten att börja måla
afgrunden och der porträttera en af sina
motståndare, som nu röstade för att
ämnet finge öfvergifvas». (Wieselgren, Ny
Smal. Beskr.) — Trakten är ganska rik
på folksägner; Bländas saga lefver ännu
frisk i allmogens mun. Skrock och
vidskepelse lia varit ganska utbredda,, men
torde nu hafva betydligt aftagit. Flera
sägner röra sig omkring en af socknens
kyrkoherdar, som förmodligen lefde i
slutet af 1600-talet, och hvilken egde
förmågan att se fördolda ting, ja, äfven
kuude meddela andra deuna förmåga,
blott man hade hans handske i handen.
När »Wirestad prest» begrof lik, såg han
j alltid den dödes själ sitta pä kyrkans
: tornspira; när de tre mullskoflarne fallit,
| såg han då antingeu en hvit dufva svinga
’ sig mot höjden eller en svart korp flyga
till skogen. Egaren af säteriet Fanhult
för omkring 70 år sedan ansågs ega
många öfvernaturliga egeuskaper och
åtnjöt derföre stort anseende. — Flera
märkvärdiga män härstamma från denna
socken. Den ofvannämnde bekanta
målaren Per Hörberg var född på Öfra Ön
1746; hans fader var soldat för Hörda
hemman. Efter samma gärd härleder sig
namnet på deu i sednare tider bekanta
riksdagsmannen Sven Heurlin. På
gården Almås föddes Harald Almosius,
stamfadern för Wieselska slägten, hvarom
vidare under art. W ieslanda. Skalden J. G.
Ingelman, äfven tillhörande nämnda slägt,
föddes här 1788, under det fadern var
komminister. Eu gammal prestslägt
innehade länge pastoratet; stamfadern hette
Kristofer, var kyrkoherde härstädes
under Gustaf Ls tid, och från honom
härstammade flera lärda män. Hans son,
Magnus, undertecknade Uppsala
mötesbeslut, hade 11 barn, hvaribland 6 söner,

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free