- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
384

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

Wisbors;.

Wisby.

chorets buda sidomurar samt
sidoskeppens östra gafvëlmurar uppstå smala
hörntorn, till nedra hälften fyrkantiga, till
ilen öfra åttkantiga. Byzantinsk, göthisk
och renaissancestil äro på ett sällsamt
sätt blandade i denna kyrka, hvars inre
reparerades 1817, 1856 och 1861, men
likväl icke moderniserades (vidare
hänvisas till »Gotlands Konsthistoria» af G.
Brunius, I Del. sid. 132—167). Hon
har nytt orgelverk sedan 1836. Ännu
1862 var kyrkan omgifven i vester och
norr af de vanliga ringmurarna’; åt öster
ligger den höga och tvärbranta Klinten,
hvarifrån en stentrappa med 86 steg
nedgår till kyrkogården. Utom
Domkyrkan finnas ruiner af följande:
Helge-Ands-kyrkan, ett åttkantigt skepp med
tvänne afdelningar öfver hvarandra och
ett aflångfvrkantigt chor i öster;
helgedomen är i sig synnerligen märkvärdig
och uti sitt slag den enda i Nordens
tre riken; förstördes af eldsvåda 1610.
— S:t Lars, som bildar ett eget slags
korsform med kupoltorn i vester samt
fyrkantigt chor och hästskoformigt
ursprång i öster, anses vara mer iin ett
halft århundrade äldre än S:ta Maria
och en gemensam helgedom för
menig-heter af flera olika nationer; har äfven
förr hetat S:t Anna. — S:t Catharina
eller S:t Karin, 125 steg i söder om
den förra, består af ett aflåugfyrkantigt
långhus och fyrkantigt chor med
trefaldig altarvägg i öster, med 2:ne kapell
vid vestra och södra sidorna, är
ursprungligen uppförd i ren rundbågsstil,
anses tillkommit 1233 kort efter
stiftandet af Frausiskaner-klostret, hvilket
hon tillhört. Kyrkan har väl varit
ansenlig, men i högsta grad simpel; fråga
om hennes iståndsättande för tysk
gudstjenst uppstod 1731, meu förföll; å
södra sidan å fordna klostergården finnes
uppfördt ett litet lusthus med omgifvande
blommor, som gör ett behagligt afbrott
rnot den stora ruinens mosslupna murar
och lossnade bågstenar. — S:t Nikolaus,
som varit en af de ansenligaste och den
nordligaste helgedom i Wisby, företer
ett treskeppigt långhus och ett
fyrkau-tigt chor med tresluten altarvägg; tio
pelare i två rader uppbära långhusets

takhvalf. Kyrkan, som Iramter bude rund-

ti ’

och spetsbågsstil, härrör från olika bygg-

nadstider, troligen mellan ären 1220—
1243. choret kort före 1400. fi:t Olof,
i nordvestra delen af staden, har haft
ett aflåugfyrkantigt torn med 3
afdelningar och ett treskeppigt långhus,
anses vara uppförd af den fromme
konungen Erik Ejegod; har varit en
sockenkyrka med egen kyrkoherde, afbrändes
1509 af Lübeckarne. Norrut finnes nu
till stadens ringmur en parkanläggning,
kallad botaniska trädgården, som
begagnas för brunnsdrickning. S:t Gertrud; —
S:t Klemens; — fi:t Drotten eller
Trefaldighetskyrkan; — fi:t Peder och fi:t
Hans, nedbruten 1740; — fi:t Göran,
400 steg från nordreport, anses vara
från 13:de och 14:de seklen. Utom dessa
har här funnits fi:t Jakob, fi:t Michael,
Hyska kyrkan, Solberga klosters kyrka,
med flera.

Staden beboddes år 1810 af 3,577
och 1865 d. 1 Januari af 6,040
invå-nare (6,200 enligt pastors uppgift), som
lefva hufvudsakligen af handel, hvilken
bedrifves af omkring 123 handlande, af
fabriker och handtverkerier, som idkas
af 124 — (bland artiklar från denna
stad vid industri-expositionen 1866
förtjenar nämnas ett dubhelt göthiskt
kyrkfönster af sandsten, ett vackert
parquett-golf af hvita och gröna marmor-rutor
samt diverse bordskifvor af Gotlands
kalksten, — en symaskin (pris 160 rdr
rmt). Jordbruk utgör äfven en betydlig
del af invånarnes inkomstkälla, med ett
jordområde af 4,115 tuunl., 23
kappland, och fiske bidrager i sin mån till
deras bergning. Trädgårdsskötseln
drifves med förmån; vinrankan växer på
kall jord, äfven finnas valnöts- och
mullbärsträd. Staden är
hufvudutskeppnings-ort för öns produkter, kalk, spannmål
och trävaror, skinn, slipsten, fårkött
och potates; den eger 69 fartyg om
1,984 läster eller 1,718 nyläster (1860:
95 fartyg om 3,151 läster), utom
ängfartyg, som underhålla kommunikation
med Stockholm. Hamnen har förr varit
dubbelt större än nu; i sednare åren
är en ansenlig vågbrytare anbragt ät
vester, hvarigenom en yttre och en inre
hamn erhållits. Tulluppbörden är 1863
uppgick till 60,700 rdr rmt. Ali fasi
egendom är taxerad till 3,100,300 rdr;
i bevillning erlägger staden 11,330 rdr;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free