- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
387

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Visingsborg.

Visingsborg.

387

kända, har också skänkt Wisingsborg
och Wisingsö deras märkvärdighet. Begge
de små öarne sköljas ännu sora då af
Sundets och Wetterns böljor, men de
stolta minnesvårdarne af mensklig makt
och snille äro snart endast en saga.

En af de mäktigaste medlemmarne
af 16:de århundradets aristokrati,
Peder Joachimsson Brahe, var stamfadern
för den i vår historia ofta omtalade
slägt, som på denna riddareborg länge
herrskade med en makt, som ofta var
större än konungens, likasom dess
lysande hof mindre häntydde på
undersåtar än sjelfständiga furstar, hvilket
dessa herrar i sjelfva verket också voro.
lliksdrotset Peder Joachimsson var en af
Erik XIV:s nära anförvandter, och ingen
kunde således vara närmare att komma
i åtnjutande af den kungliga nåden, när
denne skyndade att göra sitt hof lika
lysande som drottning Elisabeths och
derföre omgaf sig med dignitärer och
värdigheter motsvarande de engelska,
grefvar och baroner. Peder Joachimssou
blef den förste grefve Brahe, och dä
dessa myndiga män, allt efter engelskt
mönster, förlänades med läuderier, erhöll
också han genom donationsbref af den
20 Mars 1562 Wisingsö med undantag
af fyra gårdar, som voro konungens arf
och eget, »till sitt grefveskaps underhåll».
Tre år sednare följde kronoheramanen
efter »till grefveskapets förbättring». Grefve
Peder afbyste nu tre bvar, Husby, Wallby
och Strö, omfattande 5 mtl och en
egorymd af 1,1201/2 tid bördig jord, och
började der bygga sitt herresäte på östra
strandeu af ön. Slottet tilltogs i stor
skala; grefve Peder hann ej att uppföra
mer än vestra flygeln, ehuru han af kon.
Erik erhållit tillåtelse att hemta huggen
sten ifrån Alvastra öfvergifna kloster.
Grefve Peder dog år 1590, efter att af
kon. Johan III hafva till sitt grefskaps
förbättring erhållit Grenna socken i
Småland, sex socknar, en sätesgård och
åtskilliga rättarelag af Gudhems
klostergods i Westergötland. Hans äldsta son,
Erik, gift med Elisabeth, priusessa af
Braunschweig-Lüneburg, efterträdde
honom, men flyttade till Polen och
lemnade grefskapet till sin broder Magnus,
som uppbyggde Wisingsborgs slotts södra
del jemte slottskyrkan och dog 1633. Hans

efterträdare var hans syssling, den ryktbare
grefve Pehr Abrahamsson Brahe d. y.
Han var en redlig man, mot sina
under-hafvande en god herre och använde
betydliga omkostnader på förbättringar inom
sitt grefskap. Han fulländade
slottsbyggnaden genom att uppföra östra och norra
flyglarna och omgaf densamma slutligen
1657 med vallar och murar, då slottet
var vida bekant såsom ett af de
skönaste i riket. Ett stort bibliothek och en
dyrbar rustkaramare m. m. inrättades.

1 den vestra flygeln, den äldsta, var två
våningar; i den nedre en stor borgsal
och 9 kamrar, i den öfre 2 salar och
13 kamrar; vid ena ändan 2 torn, täckta
med koppar. Södra flygeln hade äfven

2 våningar, i deu nedra 1 sal och 5
kamrar, i den öfra 1 sal och 4 kamrar,
hvarjemte här funnos 6 källare, 2 andra
hvalf, 2 tyghus och deröfver en altan,
täckt med jernplåt. Genom denna flygel
ledde stora inkörshvàlfvet från landsidan.
Den östra flygeln var 3 våningar hög,
hade porthvalf mot sjösidan, i nedra
våningen kök, kökskamrar och 5 rum, i
andra våningen 1 sal och 9 rum samt
i den öfversta 1 sal och 8 kamrar, åt
sjösidan voro uppförda 1 större och 2
mindre altauer, täckta med jernplåt och
koppar. Den norra flygeln, i två
våningar, hade endast 6 boningsrum;
återstoden upptogs af rustkammare och
nödvändiga förvaringsrum. Vid sjöporten
var ett hvalf med torn; vid inkörsporten
ett dylikt och på hvardera sidan om
detta ett fångtorn. Slottets fyra torn
voro täckta med jernplåt och spirornas
knoppar förgylda med dukatguld.
Rikedomen och prakten inomhus motsvarade
naturligtvis det yttre. Efter tidens sed

o •>

var en Christusbild, huggen i sten, rest
på yttre borggården med gloria kring
hufvudet och spira i handen; spira och
gloria af koppar, förgyld med dukatguld.
Vid slottsporten voro två örnar och två
svanor af koppar uppsatta på stolpar.
Eget nog hade mau uppställt en dylik
örn på södra udden af Wisingsö,
likasom en svau pä den norra samt en hatt
midt på landet. Slottet omgafs, såsom
sagdt är, af vallar och grafvar; torn och
vallar bestyckade med kanoner. Det hela
utgjorde en fyrkant med 380 fots sida
i vester, 340 fot i norr och söder och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free