Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
Visingsborg.
Visingsborg. 388
•470 fot i öster. Grefve Pebr började
äfveu bygga eu hamn med en stor
slottsbrygga, å hvars yttersta höru uppfördes
2:ne kruttorn. Förutnämnda hamn, som
bibehållit sig till sednare tider och varit
af stor nytta, blef dock genom
kammarkollegii beslut af den 30 April 1800
såld för en obetydlig summa och den
med otroliga besvär och kostnader
uppförda brygga, som i halft-anuat sekel
räddat lif och last för mäugeu i sjönöd
kämpande öbo, blef bortförd, men de
under vattnet liggande grundstockar, som
qvarlemuades, lia tjenat till grund för en
i sednare tider uppförd mindre lastbrygga.
Deu höggrelliga herrens lifvakt bestod af
hela Wisingsö manliga befolkning, som
derför exercerades och paraderade för
förnäma främmande. (Se härom vidare
Fryxells historia, 14 del., sid. 26).
Utomkring slottet fuunos fyra trädgårdar,
1 hvilka år 1681 voro 2,046 fruktträd,
som sköttes af 3 trädgårdsmästare och
12 drängar; på den yttre borggården
fanns äfven en särskild liten trädgård.
— Utanför vallen och grafven funnos
uaturligtvis flera audra byggnader.
Grefve Pehr förstod också att sörja
för sitt grefskaps »förbättrande» genom :
utvidgning, och hans önskningar mötte
framgång, ty han bestrålades rikligen af
den kungliga uådens sol. Drottniiig
Christina sparade ej statens egendom,
och det dröjde ej mera än två år sedan
hon sjelf lättat regeringstömmarne förr
än grefve Pehr kuude räkna till sitt
grefskap 502Vr, (3075/8) mtl i Småland
(se art. Adelöfs s:ii), hvaribland 2 slott,
2 gäll, 2 socknar och en mängd
rättare-iag af kyrkogods, 217 mtl i
Westergötland ftfi mtl i Östergötland, pantegods
pa Oroust ociir Tjörn till 30,000 rdrs
värde, samt dessu meatom, år 1647, i
Finland, der hau var,a(] guvernör, 713 hela
hemman, de flesta s,rukekänkta af
drottnin-geu. Härtill kommo .ha .ytterligare i
Småland genom köp år 16t sköiO: 273/4 mant.,
genom gåfva af eu brLar?,g. utzenfelt 1 mtl,
genom köp 1666: 15’Aj ^ållitsntl och 12Vo
mtl förpantuingsgods. Hansnas k modesti
förbjöd honom dock att motas ]ttaga den af
hans alltför frikostiga drottnf^r Hug jemväl
erbjudna hertigtiteln. Som vi te]ler»e, sträckte
grefskapet sig till tre laudskaj span och |iar
mau velat se spår af de trenig^.r, le befolk-
ningarnas olika lynnen i de svar, som
gåfvos en främling, hvilken gästade
Wi-singsborg under en jul. Inkommen i
första salen, frågade han: hvarifrån ären
I, godt folk? Vi äro Östgötar, Gudi
vare loff! svarade med sjelfförnöjd
uppsyn en frodig bonde. På samma fråga
i audra stugan erhölls svaret på den
klagande småländska munarten: Vi äro
Smauländningar, Gud bärom oss! I tredje
stugan erhölls på samma fråga svaret i
en hvass och snäsande ton: Vi äro
Vest-götar, vill du vejtat! — Bland de många
inrättningar och anläggningar denne
mäktige man vidtog äro flera, som burit
frukter till de sednaste tider. Hans
första göromål var utfärdandet af en stadga
om grefskapets styrelse och förvaltning,
ett slags grundlag, högst märklig, men
för vidlyftig att här göra reda för. På
Wisingsborg hade grefven ett eget
boktryckeri, hvarföre pappersbruk anlades i
Röttle ström under Westanå. Frän detta
tryckeri hafva några märkliga skrifter
utgått, hvilka numera höra till svenska
litteraturens rariteter. För att äfven hafva
en köpstad inom sitt område, anlade
han Grenna midt emot Wisingsö på fasta
landet år 1652, hvarom vidare berättas
på sitt ställe. Tre år efter sitt tillträde
till »regeringen», som det verkligen heter
i den tidens handlingar, grundade grefve
Pehr skolan på AVisingsö, hvilken tio år
sednare utvidgades till gymnasium och
begåfvades med 16 hemman i Småland;
några år sednare tillkommo 6 hemman
i Westergötland och l ’/o i Småland. En
ytterligare tillökning vanns sedermera
derigenom, att grefvens hauptman, Julius
Lantzenfelt, soin geuom sin herres nåd
vunnit rikedom och adelskap, af sina
jordagods stiftade ett fideikommiss, som
vid ättens utgång skulle tillfalla skolan,
och då detta snart inträffade, egde skolan
42V4 hemman, deribland 6 mtl säteri.
Skollärare voro rektor, konrektor,
kollega, orgelnist, violinist och basuuist, så
att musiken var rätt väl tillgodosedd.
Skolan fortgick sedan länge, oberoende
af grefskapets tillintetgörelse. Ar 1672
blef lion eu kunglig trivialskola med
gymnasium, det sednare med lokal i det
af grefve Pehr uppförda tingshuset,
skolan i den gamla kyrkan, som härtill
inreddes. Till de förra lärarne kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
