Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Visingsö.
Visingsö.
bibliothek finnes. I afseende på
fattigvården är socknen indelad i 6 rotar och
de fattiga i 3:ne klasser. Ett
sockenmagasin inrättades 1666 af Pehr Brahe
d. y., deri inlades 3,000 t:r spannmål,
hvilka testamenterades till öboerna, att
vid behof användas. Äfven finnes enskild
brandstodsforening. hvari de flesta
hemman äro intressenter, ett sockenapothek
under organistens vård och distribution.
Provincial-läkaren är stationerad i
Jönköping.
Fornminnen. Härpå ar ön rik. Vi
vilja hiir endast påpeka de märkligaste:
lemningarne efter Näs och Borga slott,
hvars byggnader nu mer äro uppslukade
af vattnet; rörande förstnämnda hänvisas
till dess artikel. Af sistnämnda synes
endast en stor sten, kallad Borga sten.
öfver vattenytan 900 fot öfver stranden,
och som föregifves legat midt på
borggården; den utmärker emellertid hvar
ruinerna af slottet legat gömda,
sannolikt sedan mer än tusen år. För öfrigt
gifva de hiir många befintliga ättehögarne
anledning till förmodan att stora och
märkvärdiga strider blifvit utkämpade på
ön, som skall erhållit namn af det
fornsvenska ordet Wiser (anförare), alltså
betydande herresäte eller Wikingars ö. Med
säkerhet känner man af historien att
konungar vistats och dött på Wisingsö.
Bland dem nämnas Carl VIII
Sverkersson, mördad 1168 af sin efterträdare
Knut Eriksson, Erik X, död 1216,
Johan I, död 1222; Erik XI, död 1250,
Birger Jarl, död 1260, Magnus Ladulås,
död 1290 och af bönder buren härifrån
till Stockholm. Häraf synes, att Wisingsö
for dessa tider kan betraktas nästan som
rikets andra hufvudstad — måhända en
qvarlefva från den tid ön utgjorde
buf-vudpunkten för det gamla riket i
Nord-Småland. — I kyrkan finnas 3
runstenar, hvaraf en med inskriften: t()ortf}r.
üuR. tfsRutr. tfjair. satu. &umf. — .Ruff)*
fast. fatfjir. sin ... oas fio fa. . . .
Midt på stenen.....f)ri . . . .
8. . —. — Ett par sagor af äkta
fornnordisk natur kunna vi ej underlåta att
här i korthet förtälja. Den ena söker
förklara öns uppkomst och namn och
berättar, att »jätten i Wista kulle» (en
enslig, afrundad kulle vid stranden af
Wettern i Skärstads socken) och hans
hustru voro bjudna till bröllop hos jättarne
i Kinne kulle i Westergötland. På sin
resa dit måste de naturligtvis på vanligt
jätteraanér hoppa öfver Wettern. Men
»fru Wist» råkade redan vid bortresan
vara i grossess, och vid den en tid
sednare företagna hemresan vågade hon ej
språnget öfver sjön, hvarför jätten tog
upp en torfva i Westergötland och
kastade den i sjön, så att frun med lugn
kunde stiga öfver i två steg. Denna
torfva blef Wisingsö och derför är
Guldkroken i Westergötland, der torfvan togs,
så låg än i dag. — Den andra sagan
lyder så: Konungarne på Näs slott och
Borga slott voro oense, och derför
uppmanade den förstnämnde sin vän
trollkarlen Gilbertel i Småland att skilja ön
i två delar genom en graf. Han gräfde
också under jorden i berget. Kungen på
Borga upptäckte företaget och bad Kettil
Runske i Westergötland hindra företaget.
Den trollkunnige Kettil öppnade med
några ord jordeu straxt norr om Kumla
by, der Gilbertel gräfde, och, såsom
dennes läromästare, befallde honom upphöra.
Då hau ej åtlyddes kastade ban sin med
trollrunor ristade staf ned på den
gräf-vande, som fattade den med bägge
händerna för att afvärja slaget, men händerna
fastnade och kunde ej lösas. Kettil rådde
honom afbryta stafven med fötterna, men
dessa fastnade också; likaså tänderna när
ban ville bita sig lös. Nu kastade Kettil
till honom en kohud med orden:
Af denna får du plocka ett hår
Hvarje hundrade år,
Och då du hunnit afplocka den,
Får du börja att gräfva igen.
Den öppning som Kettil åstadkom visas
ännu. Den är en sumpig fördjupning
och kallas Gilbertels håla. Äfven på ett.
annat ställe hade Gilbertel gräft, några
hundra fot från öns sydöstra udde. Här
leda också två öppningar inåt berget, 24
fot från hvarandra, men sluta längre in
i en grotta, som för 60 år sedan befanns
vara fyrsidig, 8 fot i höjd och vidd, och
från denna ledde en gång ännu längre
inåt, men osunda ångor hindrade ali
undersökning. Nu äro öppningarne
otillgängliga i följd af nedfallna stenar. Denna
grotta torde ej utan skäl få antagas
hafva varit en, med konst eller af
natu-ren danad orakelgrotta från den gamla
Frejakultens tider. Ett orakelsvar vill
i folktron veta, att denna grotta gifvit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
