- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
396

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

396 Wissefjerda.

Wissefjerda.

samt af några läs- och skrifkuuniga
äldre personer väl en knapphändig, men
dock sund undervisning i förening med
en uppfostran, dervid de vande sig att
vara nyttiga efter förmåga. På nämnda
tid funnos manga, som aldrig smakat
bränvin, och var då försvaret af gammal
sedvana med de vanliga orden: »det är
så brukligt hos oss» till gagn för dera
sjelfva och andra; men sedan exemplen
pu dem, sora ej förtära nämnda
»styrkedryck» blifvit få undantag, så har ock
det gamla ordspråket, sora nu vill
försvara den måttliga oseden med att det
är så brukligt hos oss, blifvit till ett
uppväxande slägtes skada och till
mångas förderf. Husen vid börjau af
iune-varaude sekel voro små och med tak af
torf samt näfver, sällan af halm, utan
ined Poll, d. ä. stänger, öfverlagda och
bundna öfver kroppäsen. Stenhägnad fanns
föga mer än vid Säby och Björneborg.
Bland kyrkoherdar ma nämnas
Laureu-tius Beronius Lagerbom, gamle herr Lars
kallad. 1610, † 1635. — Af gårdar och
verk märkes främst Björneborgs jernbruk
och hytta raed tillhörande östra och vestra
Jonsbols bruk, soin är en af provinsens
största bruksanläggningar; sjelfva
herrgården har ett täckt läge; från tredje
våningen erbjudes vidsträckt utsigt öfver
sjön Wisraan och den tätt förbilöpande
jernvägen. Säby raed underlydande rå
och rörs-hemmanen Lindåsen, Spjutäsen
och Udderud, hvartdera l/4 ratl. Nynäs,
Krontorps bruk och Kilsbyn äro derjemte
de betydligaste egeudomarne inom
socknen. — Vid Hult tinnes skeppsvarf och
lastageplats. — Boställs-hemman äro:
Backa. 1 mtl, majors, Sommerstad, 1
mtl, länsmans;— Wall, med
gästgifvaregård, tingsställe och poststation; —
Ans-gård, 1 ratl, postheraman. Af verk
finnas vidare Wisnurns eller Bäcks qvarn
med 4 par stenar och fierbladig såg. —
Under Hakanbol lyder 1/8 frälse
Delve-nås. Blaxmo, Blomsterhult, Brynterud,
Gaterud, Långerud, Nolgård, Räverud
och Walunda äro hemmans namn. —
Adress: Christinehamn och Wall.

Wissefjerda, fordom Willegiöll,
Wis-fiord, socken i Småland, belägeu 63/4 mil
v. s. v. från Kalmar, 4V2 mil frän
Carls-krona, 7 mil fråu Wexiö — vid 370
fots höjd öfver hafvet — upptager 2,5t>3
qvadratmil eller 59,315 tid, hvaraf O,au»

qvadratmil vatten, resten är fördelad på
865/i2 mtl; häraf räknas större deleu,
46,648 tid, på 67\\ ratl. deraf 542 3
skatte, 1% krono, 12Vg frälse, till Södra
Möre härad af Kalmar län; den öfriga
delen, af allmogen kallad Kåraböket, på
1-2,667 tid med 18V2 mtl, deraf 111 ,,
skatte, 2’/2 krono, 4’/2 frälse till Konga
härad af Kronobergs län. Inbyggarues
antal 1864 steg till 4,701 iuora
förstnämnda och 1,109 inom sistnämnda län,
eller tillsammans 5,810 personer. På
soekneus sydöstra gräns i Hvite Göl
finnes en sten, benämnd Hvite sten, som
utgör gränsskilnaden mellan de här
sammanstötande länen Krouobergs, Kalmar
och Blekinge. Marken är mycket
kuperad, tätt omvexlande med steuiga kullar
samt berg, beväxta med gräs och
löfskog. I öster och nordost utbreda sig
stora skogar. Imellan höjderna består
jorden till en del af utdikad mossjord,
äfvensom sänkta sjöar. Bådande
jordmånen är svartmylla och något sand.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel; binäringar fiske af ål och
braxen samt kolning. Linnefors
tullmjöl-qvarn för 2 par stenar har årligen i
tullmäld inbringat c:a 100 t:r. Oskicket
att efter rågskörden å svedjeland taga
en eller flera skördar potates har i
sednare tider tilltagit. Socknens afgifter uppgå
till nära 6!A, procent af taxeringsvärdet,
som i 1863 års bevillning upptogs till
1,879,700 rdr rmt.

Socknen utgör ett konsistorielt,
pastorat af 2.a klassen under Södra Möre
kontrakt af Kalmar stift. Kyrkan,
rymlig och ljus, är uppförd år 1766 inom
I Södra Möre häradsdel, i en vacker trakt,
omgifven af vatten och löfskog, helt nära
vestra stranden af Lyckebyån, som utgör
gränsskilnaden mellan Kalmar och
Krouobergs län. Barnundervisningen
bestrides i en fast och en Hyttan de skola,
hvaraf den förstnämnda från 1843 har
skolhus vid kyrkan, med 100 à 120
barn, den andra inrättades 1H47; båda
omfatta 7 läsrotar; dessutom finnas 3
privatskolor. Sockenbibliothek sedan är
1859 i skolhuset, upptagande 2ö8 böcker.
En nyligeu inrättad sparbank finnes, som
redan 1860 hade 105 delegare. Blaud
fornminnen må nämnas vid gården
Kre-initemala, äfven benämnd Antamåla, ett
stenrör, det största förmodligen inom Sraä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free