- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
401

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wittseröd.

Wittseröd.

401

visas vanligen på en gång närvarande
60 af 237 i skolan inskrifua barn. —
Fornminnena utgöras af Kungskällan,
uppkallad efter en konungsman vid namn
Kull Björn Katteryg, som förfriskat sig
af dess vatten efter en envigeskamp med
Gudmun Laxe; vid skogen Kyrkhult på
Stafhults egor skall fordom varit kyrka
och föregifves ett träd, kalladt
altareboken, vara uppvuxet der altaret stått;
äfven Präs- och Rörsbergen äro kända
af vidunderliga berättelser rörande
öfver-uaturliga väsenden, som derstädes tagit
sHi bostad; på Röfvareberget skall eu
brud från Wäsljunga gård blifvit tagen
af en hop röfvare. — Härifrån har utgått
biskop Nils Hesslin, hvars fader var
häradsdomaren Måns Suneson. Såsom
gränsmärke mot Danmark uppgifves år 1603
en bäck, som går mellan Wisseltofta och
hemmanet Hallebäcke i Hallaryds socken
af Kronobergs län. — Prestgårclen, 3/4
mtl, och klockarebol, l/8 mtl. —
Hemman äro vidare Hana, Hässlehult,
Gräs-Ijunga, Kyle, Möüegården, V2 uts. frälse;
Sta/hult ra fl. Vattenrajölqvarn och
sågverk finnas. — Adress: Ousby.

"Wittseröd, Witseröd, by uti Skåne,
belägen i den del af Munkarps socken,
sora hörer till Onsjö härad, vid norra
sidan af den vackra Rönneån, vid pass
4 mil nordvest från Lund, mil vester
från Höörs jernvägsstation; innefattar
lV-2 skatte-rusthåll, med en egorymd at
900 tid, hvaraf 2/3 utmark raed obetydlig
björk- och bokskog, återstoden inegor,
hvars skogsmark är beväxt med herrlig
ekskog, och åkerjorden, 60 tid, är väl
stenbunden, men bördig, afkastningen
6:te à 7:de kornet »slår sällan fel»;
dessutom finnes en torfmosse på c:a 300 tid,
ännu 1858 liggande i sambruk med
säteriet Ageröd och uts. frälse-hemmanet
Klingstorp; två qvarnfall finnas i
Bön-neå; folkmängden uppgår till c:a 100.
Byns största och hufvudsakligaste förmån
äro dock dess outtömliga qvarnstensbrott.
Sandstenslagren, utgörande en på flera
ställen afbruten fortsättning af höjderna
vid Höör och Magiasäte, upptaga cirka
600 tid af byns egorymd. Brotten, hvilkas
antal 1858 uppgick till 30, utgöras af
öppna grafvar af olika djup och storlek,
i hvilka stenen, sora ligger i ett slags
skifferlager, utkilas, fläckes och vidare

VII.

bearbetas; antalet arbetare uppgifves till
24) Qvarnstenarne, sora äro af olika
; storlek, från 3 till 13 spann, afsättas till
Skåne, Halland, Blekinge och Danmark,
till ett antal af ung. 3 à 400 st. årligen och
beräknades 1858 tillverkningen i
medeltal uppgå i värde till 5,000 rdr rmt;
men sedan transporten blifvit underlättad
genom jernvägen torde numer
tillverkningen vara betydligare. Jemte
qvaru-stenar upphuggas äfven slipstenar,
brobyggnads- och trappstenar o. d. m.
Af-I venledes må omnämnas hvad traditionen
i förmäler, att byggnadsstenen till Lunds
j domkyrka, hvilken också består af denna
sandstensart, skall vara tagen vid
Wittseröd i 3 st. ganska stora, men numer
obegagnade qvarnstensgrafvar, h vilka ännu
i dag kallas Lundagrafvarne. Sägnen
förmäler äfven, att folk från alla håll infann
sig här för att sysselsätta sig med det
heliga yrket att upphugga sten till den
till-[ ämnade eller påbegynta tempelbyggnaden
^ endast för att derigenom förtjena
syndernas förlåtelse. — Marken omkring
Wittseröd är mycket kuperad af höjder,
dalar och skogsmark; storartade vuer
erbjudas på flera ställen, dels öfver
Bing-sjön, dels åt den vackra Rönneådalen.
I nämnda å har byn ålfiske, och skulle
der äfvenledes kunna idkas ett ganska
förmånligt laxfiske, om kungsådran i
denna Skånes ypperliga och breda ström
af vederbörande blef öppnad, såsom deu
af ålder varit hafver. Ty icke blott i
äldre skrifter, utan äfven i åtskilliga
dorasslut, tillkomna i anledning af tvist
om fiskerierua och deras afstängande i
samma vattenrika å, är det tillräckligen
bestyrkt, att kungsådra hållits deruti från
uråldriga tider och alltså borde ännu i
våra dagar hållas öppen. De domar och
resolutioner man eger härutinnan, äro
förnämligast guvernementets i Malmö
resolutioner af den 21 April 1699 och
1713, samt Göta hofrätts i Jönköping
dorn af den 9 Dec. 1785, hvilka
enhälligt förklara, att kungsådra bör hållas
öppen för de skattlagda fisken, sora i ån
tillhöra Bjersgårds säteri samt Tornerups
j och Herrevadsklosters kungsgårdar; och
| slutligen skånska hofrättens i
Christian-! stad dom af den 26 Mars 1824, i
anledning af tvist mellan egarne till
Bön-neholras och Trolleholms säterier, angä-

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free