- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
412

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

412

Wreta.

Wreta.

.Jordmånen är på slättbygden sand
och svartmylla på kalk och sandbotten,
för öfrigt lermylla och dungjord på
ler-botteu; meu skarp och röd lera är här
nästan icke till finnandes. I
skogsbygden är i allmänhet lera, det öfriga
sandblandad mylla, sällan någon s. k. piumo
(mojord). På 1760-talet uppgafs en gård,
bestående af Hera hemman, årligen utså
40 à 70 tuuuor, annars hade ingen hel
gärd öfver 22 tunnor och icke gerna
under 6 t.rs utsäde. 1 Wet.-Akadem.
handlingar år 1850, sid. 312, är intaget
ett medel att utrota laudhafren utur
äkeru, sotn blifvit försökt 1722 af
kyrkoherden Wibjörnsson, jemte kyrkoherde
Tiburtii besvarande af fiera invändningar
emot medlets brukbarhet. F. d.
allmänningen Snafven ligger här invid Roxens
strand; på 1760-talet funnos 3:tie
socken-allmänningar och 2:ne
häradsallmänningar: for öfrigt har skogsbygden varit en
af de skogrikaste i landet; men sedan
här blef bergslag och många stora bruk
inrättades i nejden, samt hela
skogsbygden kommit från kronan i frälsemans
hand, är skogen till större delen
medtagen genom svedjande, och gifvas nu
blott ringa tillfälle till kolning samt
slöjd. Ask, alm, oxel och vild apel
svnas här hafva sitt svnnerliga hemvist.

•r »O

T medlet af förra århundradet skötos
här många elgar, svanor simma i Roxen,
som är både för Linköping och hela
kringliggande orten ett rikt förrådshus
på fisk. Sjöfogel finnes i mängd. På
slätten, ej långt från kyrkan, finnes
alunskiffer, så att hela stora åkerfälten äro
med idel alunskiffer underbäddade;
örsten, lazurstenar, agater o. a. finnas vid
Roxens stränder, kalksten i mängd. Till
binäringar räknas qvarnstens-huggning;
handtverkare finnas flera.
Landtbruksskolan vid Sjögestad har både genom
undervisning och eget exempel uti att
uppdrifva gården, som är en del af ett
större byalag, till betydlig produktion,
blifvit af stor vigt for närmare och
fjermare omgifningar. 1 samma bv är
äfven gästgifveri och tingsställe. Här
var det, som Carl XIV Johan skänkte
en dukat åt hvar och en hustru och
flicka, som vid hans genomresa befanns
vara klädd i inhemsk drägt, för att
uppmuntra dem till att afstå från utländ-

’ ska tyger och i allmänhet från den lvx,
som var då mycket rådande i dessa
trakter, samt att återgå till den gamla
enkelheten och måttligheten. — Wreta
är en bland de äldst bebyggda och äfven
först kristnade orterna i Östergötland:
här finnes ett af landets första kloster
(se nedan), en af dess äldsta kyrkor
och en biskopsgård, Bro. Kyrkan,
belägen på en höjd, hvarifrån härliga
utsigter erbjudas åt sjön Roxen i öster
och skogbevuxna höjder i vester, består
af långhus, tvärskepp och
aflångfyrkan-tigt chor i öster, allt af kalksten; hennes
bela längd är 70 alnar, största bredden
28 alnar inantill. 1 kyrkan, som på
sednare tider undergått betydligare
reparationer, men qvarstår på ruinerna af det fordna
klostret såsom en skön lemniug af ett
försvunnet konstnärsskap, förvaras en
mängd kungliga och furstliga personers
lik, hvilkas grafvar iståndsattes på
1840-talet; bland dessa må nämnas konung
Inge och hans drottning, på södra sidan
om altaret med en lnunkstilsinskrift jemte
(xöta vapnet, konung Ragvald Kuaphöfde,
danska konungen Maguus Nilsson med
danska riksvapnet, prins Sune
Sverkers-I son Svk m. fl. Af med vapen och
; stenskrifter utmärkta grafvar ser man
en öfver Per Stolpe, som stupade vid
Stångebro år 1598. Nyligen är nytt
orgelverk uppsatt. Socknen utgör med
Stjernarp ett præbende-pastorat af l:sta
klassen, med 89^ mtl och öfver 4,100
personer, har haft egen kyrkoherde till
1788, då biskop Lindblom erhöll
pastoratet som præbende, hvilket 1805
förklarades alltid skola så förblifva. Socknen
har egna kyrko-, fattig-, skol-, bro- och
skogskassor, sockenbibliothek ra. m.

Af fornminnen finnas, utom kyrkan,
lemningar efter 2:tie fästningar, och på
en af de högsta bergstopparna i orten,
på en udde, som Snafve skog utskjuter
i sjön Roxen, vid sjelfva stranden synas
lemningar efter en stark och betydande
fästning, som ännu allmänt kallas Snafve
skans, och hvarom sägnen förmäler, att
der bott en mäktig qvinna, kallad
Snafve-frun, om hvilken barnen ännu veta att
tala. Trenne brunnar omkring berget
kallas ladugårds-, trädgårds- och
gårds-brunn. En annan skans har legat ytterst
på brädden vid Nybro-ström; tecken till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free