- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
421

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

421 Wånga.

Wånga.

1865 af 2,630 inbyggare. — Haudel
idkas af flera; färgeri finnes i VVånga by.
Taxeringsvärdet är 772,000 rdr rmt. —
Kyrkan, mil från moderkyrkan,
belägen i en mycket vacker bergstrakt å
en höjd vid norra ändan af Ifösjön,
består af ett fyrkantigt skepp och ett något
mindre chor, som har den i Skåne högst
ovanliga, men deremot vid Smålands
och Bohus läns äldsta kyrkor ganska
vanliga anordningen att stå med hela sin
bredd i förening med skeppet. —
Största gården är M 1—3, 1 V|2 mtl frälse
Mjönäs; en del hemman lyda under
Karsholms gård. Esperöd, Skärsnäs,
Filckes-boa, Snäckestad, Mölleryd, Westervik,
m. fl. äro hemmansnamn. — Adress-,
Christianstad.

Wånga, Waanga, socken och
konsistorielt pastorat af Bergslags kontrakt
och Linköpings stift, 23/8 mil vester från
Norrköping, i Finspåugaläns härad af
Linköpings län, upptager, med l1/* mils
längd och 1’/4 mils bredd, en areal af
1,2 qvadratmil land och 0,05 vatten, eller
27,771 tunnl. fast mark. fördelade på
485/16 mtl, hvaraf 127/8 skatte, 29/16
krono och 327, „ frälse, med ett
taxeringsvärde af 1,915,297 rdr rmt. Invånarnes
antal är öfver 2,500. Socknen gränsar
i söder till sjön lloxen; för öfrigt är
dess största vattendrag Ören, som
upptager flera mindre sjöar. Vestra delen
är eu skogs- och bergsbygd, med flera
bergsträckningar: här är Hvite Klint, ett
af de större bergen i orten. Öster och
söder om dessa bergsträckningar är
landet temligen slätt, afbrutet endast af
mindre åsar, med kärr och dalar emellan.
Jordmånen är å slätten temligen god
lera och svartmylla, i skogstrakterna
sandblandad lera och sandjord. Bergen
innehålla här och der jernraalm samt.
kalksten med insprängd serpentin, känd under
namn af Kolmårdsmarmor. — Gamla
kyrkan skall varit tillbvggd under den

•> » O O

— såsom det uppgifves — på Tollskepp
inom socknen födde biskop Tidemanni
tid. Kyrkan, nybyggd och invigd den
26 Aug. 1866, är af gråsten och tegel,
en af de vackraste i stiftet. 173 fot
lång, 56 bred och 29 fot hög. förutom
tornet, som är 95 alnar högt. Dess
astronomiskt bestämda läge är 58°, 34’
52" latitud och 2° 14’ 35" longitud

I fr^n Stockholm. Skolundervisningen, deri
vanligen på en gång 90 af 248 barn
deltaga, bestrides, enligt af
domkapitlet stadfästadt reglemente af den 1
November 1854, utaf 2 examinerade
lärare uti fast skola, hvars verksamhet
begynte 1847, och sedan 1854 äfven uti
flyttande skola på 3 stationer.
Bergslagens ålder förmenas gå tillbaka till
1400-talct. Bland fornminnen får numera
räknas gamla kyrkan, till en del byggd af
gråstenshällar, 1,000 år eft. Kr., förutom
lemningar efter Grensholms fordna
åbygg-nad, gamla stridsvapen, funna på
Ifvars-ängen samt stensättningar i Balderums
Söräng. Bergslagen har haft särskildt
tingsställe nära kyrkan å Tjufkisteberget,
äfven flera hyttor, jern- och
koppargrufvor, hvilka nu alla äro nedlagda; år 1450
har här tillverkats det stål, som behöfdes
till Linköpings domkyrka. Numera
erinra blott egenheterna i folkets drägt
och vanor om denna tid; ännu brukas af
allmogen s. k. pickelhättor eller lufvor,
som man funnit begagnats af nordbon
under hednatiden; stora förskinn brukas
ock af YYångabönderna, hvaribland än
finnas några af samma stam, som folket i
Dalarne. Förtjent af att omnämnas
äror-saken till den gamla brukliga, alltid om
oskuld vittnande lysningsdrägten, som
bestod af svart vadmalströja, röd
vadmalskjol, röda ullstrumpor och svenska
skor med spännen. Det. hände sig
nemligen för omkring 50 år sedan, att en
nämndemans trolofvade, som var från
angränsande Bisinge socken, icke ville
bära denna drägt, hvaröfver
Wångaqvin-norna så förtretades, att de derföre
aflade den, tyckande sig hafva råd attkläda
sig liksom i Bisinga. Såsom exempel
på bondmålet inom denna trakt, der
språket anses mest äkta, må följande
tjena: eldföre = elddon; fjerrspärr =
galopp; snappsäck = hängficka: vånge
= krets inom skall-ringen (månne dernf
Wånga). — Gårdar, byar m. m.:
märkligaste gården är säteriet Grensholm (se
dess art.); vid godset finnes sedan 1590
särskildt kapell. — Säteriet Gölstad eller
Gästad; — 1 mtl skatte Stora Rödja;

— Smedby eller Wånga. l3/4 krono,
prestgård; Balderum, krono,
kaplans-bol; Björke, 1 mtl, — Eskemåla, l/4,

— Hundekulla, V2. — Keslinge, 11 v

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free