- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
426

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

426 Wårfrnkyrka.

Wàrfrukyrka.

och gränsande i vester och sydost till
Sparrsätra och Tillinge socknar, i söder
till Sviuugarnsfjärden, i öster till
Wallby, Boglösa. Litslena och Herkulsberga
(af Trögds härad), i nordost till
Långtora (af Lagunda härad) samt i norr
till Frösthult och Hernevi (af Westerås
län), inuefattar, på en areal *) af 45,333
qvadratref (deraf 104 d:o vatten och 445
d:o irapedimenter), 539 i6 mantal, deraf
15}J skatte, 6’ s krono, 3l3 4 frälse, med
940 inbyggare samt omkring 260 på de
i kyrkligt hänseende hit hörande, se
nedan Socknens mellersta och vestra
delar, omgifvande den i flera bugter sig
slingrande Enköpingsän, äro skoglösa
och hafva en temligen jemn yta, med
undantag af en och annan bergskulle;
östra delen upptages förnämligast af
skogsåsen Hultet samt af en från norr till
söder löpande, äfven inom staden
fortgående sandås; utefter sjön och derifrån
eu sträcka inåt landet utbreder sig en
betydlig ängsmark. Deu förut
starrbe-växta och vattensjuka trakt, som på nära
1 mils sträckning utgör midten af
socknen, har på sednare tider blifvit
underkastad ett nytt brukningssätt, så att,
genom utdikuing, beröfvad sitt vatten, den
ej förmår frambringa starrväxterna i deras
fordna ymuigbet, men har i stället den
med rik humus på god lerbotten
försedda markens afkastning genom
konstens och arbetets förenade krafter blifvit
mer än fördubblad. Byar, som ega
denna jordsträcka äro Ekeby, Tjursåker,
Jung, Rakåsen, B ack-Norrby, Walla,
Böda och Brunna. Jordmånen består
dels af svartmylla, dels lera eller
sand-och mojord. Hufvudnäringen är åker- .
bruk. Åkern uppgifves till 18,693,
ängen till 6,929 tunnland. Taxeringsvärdet
är 650,000 rdr. Angående kyrkan, se
art. Enköping. En annan sägen
förmäler, att kyrkan skall blifvit uppbyggd för
det guld, som blifvit upptaget från den
rika men giriga Husbergsfruns sal, gent
öfver viken på Gröngarn vid Stora Ena.
En berättelse om Husbergagrottau och den
deri erhållna skatten finnes uti en ny-

* Uppzifna arealen àr efter Topogr. corpsen,
Tham uppgifver deremot 94,Ott I qvadratref,
deraf 29.543 hörande till Trögds härad, Hahr
uppgifver 77,761 q vad ratef, deraf endast 3, 183
inom Trögds.

ligen utkommen brochvr af Castalia. der

ij t/

de handlaude personerna uppgifvas varit
Ivar Blå’s husfru och son Knut. Öfver
den sednares graf visas än en bautasten,
med spår af fordna inristade bokstäfver
till efterlefvandes varning och minne;
äfveu skall taflan, som finues i kyrkan,
och föreställer en prest med maka och
barn omkring korset, vara öfver Knuts
gudfruktige farfar, Gotschalk, som äfven
förekommer i berättelsen. Socknen, af
allmogen kallad Vår-Kär socken, det är
vår käre sons socken, utgör, tillika med
staden, ett regalt pastorat af l:a klassen.
Särskildt skolhus för landsförsamlingen
finnes å Skälby egor, ’ 4 mil från staden.
I ecklesiastikt hänseende räknas till
Wår-frukyrka socken den s. k. Gånsta udde,
bestående af byarne Gånsta, 8’ mtl.
Klista, 3 mtl, och Nynäs 1 mtl uti
Boglösa socken af Trögds härad, samt
1 mtl Al i Långtora socken af Lagunda
härad, der vackra, ehuru mindre
trädgårdsanläggningar förekomma. — Här
befintliga fornminnen äro urgamla, såsom
runstenar vid de vestliga och nordliga
gårdarne samt grafhögar på mänga
ställen, inen det på betydligare afstånd fråu
sjön, hvilken fördom sannolikt stått öfver
en god del af nuvarande landet.
Särskildt visas den s. k. Göije-backe, på
vägen till Långtora, samt lemningar efter
befästningar vid l lunda i vester och Ål
i norr, deremot iuga spår efter
kungsgården Hauve eller Haga utanför
Enköping, omnämnd på 1400-talet såsom ett
drottning Philippas lifgedingsgods. Om
Ekeby kyrkosten finnes en sägen, att en
man i Ekeby, som lefde för långliga
tider tillbaka, föraktat lutherska
gudstjensten och derföre aldrig gått i kyrkan,
utan med katholska äthäfvor vid
kyrkostenen hållit sina andaktsöfningar. Då
ban sedan dog, var folket villrådigt, om
de kunde begrafva honom i kyrkogård
Att utröna allmaktens utslag i detta mål,
spändes 2:ne aldrig körda fålar för
likvagnen, och der de stadnade, skulle liket
jordas. Hästarne gingo upp till
kyrkogärden, och ansågs detta vara Försynens
vilja att den döde skulle begrafvas i vigd
jord.— Bland gårdar märkas fr.-säterierna
Böda och Walla, 1 mtl frälse Jädra, med
1,250 qv.-refs areal, hvaraf 343 åker.
komminister-bost. Åkerby, 4 mtl, raed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free