Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärend - Wärends, Vestra- - Wärends, Östra - Wärhulta - Wärkebäck - Wäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skön jordhög, der en ljuflig ek växt,
som ett palmträ öfver henne uppå en
vacker slätt, som nu är åker; men
hennes herre och man är med sina hofmän
begrafven ett godt stycke derifrån uti
en ekelund och är deras ättehögar der
än i dag till finnandes. Ytterligare har
denne konung före sin död tilldelat
hjeltinnan en äreskänk. uti att bestämma
sköldemärket, som dem till loflig
åminnelse och evigt beröm, utvisar en qvinna,
klädd i hjelm och brynja, hållandes i
ena handen ett svärd, i den andra en
båga och 2:ne pilar, under fötterna en
död mans kropp, som låg vidöppen, och
hvarpå hon trampade; detta vapnet
forordnade han skulle kallas Werns vapen
och föras i Ashems län».
Slutligen ma anmärkas, att Wärends
eller Tiohäraders lagsaga, hvars lagman
långt in i slutet af medeltiden
benämnes »Virdalagmadr», omfattade
nuvarande Kronobergs läns sex härader jemte
Östra. Westra, Östbo och Westbo
härader af Jönköpings län, utgörande de tre
länderna Wärend, Finved och Njudung.
Wärend i egentlig bemärkelse, de lem
»qvinnohäraderna», i hvilka
Wärendsrätten var gällande, är Konga, Uppvidinge,
Norrvidinge, Kinnevald och Allbo
härader. Wärend egde, inberäknadt staden
Wexiö, vid slutet af år 1865 en
befolkning af öfver 120,000 personer. En
särskild belysning af Wärendsfolkets gamla
odling gifva åtskilliga gammaldags
redskap, som finnas i Hyltén-Cavallii
ethnologiska samlingar för Wärend, såsom
slända, spån-ten, budkafle, isläggor,
ättaklubba o. s. v.: musikaliska
instrumenter, såsom vallhorn, bockhorn,
krumlur, stock-lur o. s. v.; bordskäril af
olika slag, såsom stenkakefat,
glödkake-fat, sötmats-fat, fota-fat, grötbvtta,
smörbytta, smörkalk, ostkar, trätallerk,
träskedar m. m.; dryckeskäril, såsom
ståndkar, kannor, holkar, bullar, snipa-skålar,
bägare, marbostopar, ölstopar, ölkoppor
o. s. v., hvaraf flera förekomma i en
ädel och rikt skulpterad stil.
Runstenarne № 1269—1272 i Liljegrens
runurkunder finnas inom socknarne
Skatelöf, Aringsås och Hjortsberga socknar,
alla af Allbo härad.
Wärends, Vestra-, domsaga inom
Kronobergs län, innefattar Norrvidinge,
Kinnevalds och Allbo härader, med en
folkmängd af 59,870 personer.
Wärends, Östra, domsaga inom
Kronobergs län, innefattar Uppvidinge och
Konga härader, med en folkmängd af
56,930 inbyggare.
Wärhulta, ett gods i Westermo
socken af Vester-Rekarnes härad, Nyköpings
län, beläget på vestra sidan af Hjelmare
kanal invid den lilla Wärhultasjön,
består af 2 mtl frälse-säteri samt
underlydande 7 1/4 mtl, Qvarntorps såg, Arninge
qvarn och såg, 39 jordtorp m. m.; skall
fordom varit bondgård med namnet
Warghulta. Till gården höra ganéka
goda skogsegor. År 1686 nämnes
gården såsom grefve M. Flemings gamla
frälse, kom sedan till Posseska slägten,
egdes år 1740 af Wellstadius, 1750 af
lagman Rosenstam, 1772 af dennes måg,
J. N. Danckwardt-Liljeström, i hvars slägt
den länge stannade. År 1862 inköptes
gården af grosshandl. Skogsberg i
Stockholm för 320,000 rdr.
Wärkebäck, ett frälsehemman af 1/4
mtl, med lastageplats i innersta ändan
af en vik från Östersjön i Gladhammars
socken, Södra Tjusts härad och
Kalmar län.
Wäring, konsistorielt pastorat af 2:a
klassen, hörande till Skara stift, utgöres
af socknarna Wäring och Locketorp,
med 40 1/2 mtl, bebodda 1862 af omkr.
2,040 inbyggare. — Wäring, socken uti
Södra Wadsbo härad och Skaraborgs län,
3 mil från Mariestad; areal 0,234
qvadratmil land; 11 mtl skatte, 3 krono,
10 frälse; 1,047 inbyggare. Marken
är i allmänhet jemn; rådande jordmån
stark och bördig lera; med andelen i
kronoallmänningen Stöpen har socknen
skog till nödiga behofvet. Byalagen
utgöras af Stora Wäring, 10 mtl, 409 tld
åker, 585 tid äng och betesmark, 760
tid skog, Lilla Wäring, 3 mtl, bördig
åker, behöflig äng, 836 tid skog;
Wärings byskog uppgafs på 1750-talet till
ungefär 1/4 mil i längd och bredd.
Bankälla, 31 mtl, 292 tld åker, 347 tld
äng, 421 tld utmark. Tax.-värdet är
843,420 rdr rmt. Statens vestra
stambana går genom socknen och har 12:te
stationen i Stora Wärings by, 14,9 mil
från Göteborg, 39,8 mil från Malmö,
27,7 mil från Stockholm och 1,4 mil från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
