Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wärmlänningens egna lynne. Till följd af en
romantisk omgifning, egna yrken och
mycket skogslif fortfara väl ännu underbara
berättelser, folkvisor, sagor och syner
att vara gängse i provinsens alla
aflägsnare trakter, der kolaren vistas
månaden om i skogen, grufarbetaren sänkt i
jordens djup, timmerkarlen utmed den
vilda forssen, smeden i eld och natt,
men försvinna dock så småningom för
den sanna upplysningen, som söker att
utbreda sina strålar äfven ned till dessa
på samhällets lägsta trappsteg. De i
Wärmland bosatta Finnar, uti
Finnskogen, skilja sig i seder och språk frän
Svenskarne; de beskrifvas, hvad man ej
skulle förmoda, såsom långa och
kraftfulla. raed långt ljust hår, troligen en
följd af giftermål med svenska flickor;
deras boningar kallas Porten; de lia
föga åkerbruk, boskapsskötsel är deras
hufvudnäring; deras smör har vunnit
vidsträckt namnkunnighet.
Näringar och jordbruk. Af
länets areal, 3,087,533 tld, uppgifves den
odlade jorden till 291,181 tld (år 1810
102,000 tld), naturlig äng till 98,376
tld eller 11% af hela arealen. Under
medeltiden var Wärmland ännu utan
städer, — men hade flera
marknadsplatser, såsom Sulevik, Brobacken,
Brattforshed samt der nu städer finnas; ett berg
kallas ock från denna tid
Köpmannafjäll, — med bergsbruk och
boskapsskötsel till hufvudnäringar;
sädesproduktionen var tillräcklig för egna behofvet,
hvarpå såsom bevis anföres ett bref af
kon. Magnus Ladulås, som förordnade
att tiouden derstädes skulle utgöras i
säd i stället för smör. Med afseende på
sädesproduktioneii anses nu Näs, Wäse,
Ölme, Wisuums, Grums, Gillbergs, Kils
och Nyeds härader samt Carlstads
tingslag såsom de orter, hvilka lemna deraf
utöfver konsumtionen; Färnebo, Elfdals
och Fryksdals härader, der
jernhandteringen och trädvarurörelsen utgöra
hufvudnäringarne, lemna betydligt under
konsumtionen. Bland rikets
sädesproducerande landskap innehar Wärmland
icke något högt rum. Största delen af
den här odlade jorden har styckevis,
ofta i ganska små lotter, blifvit eröfrad
från skog, sjöar och oländig mark, och
så sker ännu i dag. Jordbruket här är
och har länge varit hufvudsakligen stäldt
på produktion af råg, hafra och
höfoder, ögonskenligen derföre, att nämnda
sädesslag väl trifvas på landskapets
mindre bördiga jordmån samt att naturliga
ängar här äro fåtaliga; och har ett s. k
cirkulationsbruk med rent träde,
höstråg, 3 års gräsvall och 2 till 3 års
hafra blifvit allmänt. Potates har än
icke fått rum i cirkulationen Hafran
utgör hufvudsädet; det kända ordspråket
»Hafre-Wärmland» torde beteckna dess
magra jord; de små jordlapparne
häf-das likväl med omsorg, och
Wärmlands-plogen är bekant Öfver hela Sverige.
Den köres alltid med hästar. Oxar
öfverensstämma föga med
Wärmländuingens arbetslynne, som är ifrigt och
våldsamt drifvande. Vid många egendomar
begagnas dock numera åkerbruksredskap
efter nyare engelska och skottska
modeller. Nyodlingar fortgå isynnerhet i
mellersta delen af provinsen, hvaremot
de stora rymderna af öppen jord i
kustlandet vid Wenern minska behofvet af
nyvunnen åker. Ärliga utsädet uppgifves
till 19,738 t.:r råg (år 1810: 4,640 t:r),
120,233 t:r hafra (dito 67,870 tunnor),
58,523 tunnor potates (dito 40,872)
samt 8,470 tunnor andra rotfrukter och
sädesslag. Begagnandet af s. k.
kom-| poster på flera olika sätt, till åkerns
j gödning, är mycket allmänt; bruket af
’ guano har aftagit till följd af de sämre
slag, som deraf förekomma i handeln. Åt
| trädgårdsskötseln och fruktträdsodlingen
egnas ej ringa omsorg vid alla
herrgårdar och af ståndspersoner bebodda
heramansdelar eller jordlägenheter;
allmogen deremot visar föga sinne för
trädgårdsskötseln. Af
Hushållningssällskapet är sedan 1854 iurättad en
läroanstalt för trädgårdselever.
Boskapsskötseln har ännu icke hunnit till önsklig
ståndpunkt. Visserligen finnas hos en
del possessionater vackra ladugårdar af
både inhemska och utländska racer, inen
mängden af boskapskreatur är den
inhemska, småväxta. Sedan 1859 finnes
vid Warpnäs egendom ett statens
stara-holländeri af ayrshire-race. Norska
hästracen är allmän; den är väl liten, men
stark och passande för de tunga
körs-lorna vid bruksrörelsen. En förening
för hästkulturens befrämjande, stiftad år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
