- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
448

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1840, hade 1860 stationerat 11
hingstar af percherons- och clevelands-race,
2:ne hingstar från Ottenby stuteri. Till
fårafvelns förbättrande ha några
possessionater förskaffat sig springbaggar och
tackor af ädlare racer Biskötseln har
ej kommit mycket i bruk, men
bedrifves af enskilda med nit och framgång.
En lägre landtbruksskola stiftades 1846
ä egendomen Träfors, men flyttades år
1851 till Gårdsjö egendom; en enskild
rättare-skola finnes sedan 1854 på
Warpnäs. Vinterfödda kreatur uppgåfvos 1860
till 16.300 hästar, 8,515 oxar, 69,900
kor (44,100 år 1810), 21,418 ungnöt,
93,500 får och getter 20,200 svin.

Om åkerbruket icke är så gifvande,
tå dock inbyggarne en rik ersättning i
skogens skatter och klippans gärd. Efter
det skeppsfarten genom Trollhättau
öppnades blef trävarurörelsen också här en
näring af värde och inflytelse. Timmer
flottas på de flesta af Wärmlands elf var,
och en resande far ej många mil utan
att räkna eu raäugd sågar. Den årliga
skogsafverkuingen är ock betydlig;
exporten af skogseffekter beräknas årligen
till 15,000 stycken bjelkar, sparrar och
timmer, 20,000 tolfter blockar, 140,000
tolfter plankor, 55,00 tolfter bräder och
bakar. Kronan tillhöriga skogar
utgöras endast af de under militiæ-boställen
lydande, uppgående till 549 tid, och
andra boställens och kyrkors, 84,196
tid. Större skogstrakter äro
Tolfmils-skogen mellan Norge och Dalarne,
Tio-milsskogen, från östra delarne af Ny och
Dalby socknar sträckande sig in uti
Dalarne, samt Fyramilsskogen mellan
Klarelf-ven och norra delen af Fryken. I
provinsens södra del växer ekskog, bok
ingenstädes. Såsom exempel på skogens
ymnighet inom Finnskoga kapell må
nämnas att en gård derstädes, Höljes,
har 80,000 tuunl. Tallen och granen,
med deras alltid grönskande samt
vintertiden snöinbäddade och till hälften
iörsilfrade drägt, utgöra de ouppodlade
fältens och bergssträckningarnesförnämsta
skogsprydnad. För dessa trädslag
är Wärmländska jordmånen i hög grad naturenlig.
Äfven påträffas utefter vattendragen täcka
löfträdsparker; eken träffas ock på flera
ställen, såsom på öarne i Wenern, i
Ullerud ra. fl.

Bergs- och brukshandteringen
är ännu vigtigare än trädhandeln. Ifrån
Erik XIII:s tid räknar bergslagen sina
privilegier. Intill 1689 funnos likväl
endast 6 hamrar, men 1695 steg
antalet till 24 (eller enligt Fryxell funnos
före 1628 endast 12 bruk, men från
1628 till 1844 anlades här 21 nya
jernbruk af bröderna Kristoffer och Carl
Geijer, bördiga från Österrike, samt af
Wilhelm de Besche), och från denna tid,
då afsättningen på Norge blef särdeles
lätt, kan stångjernsrörelsen egentligen
räkna sin uppkomst, ehuru från och med
1696 till och med 1735 i hela
Wärmland icke någon ny hammare blef
anlagd. Ur grufvor, hyttor och masugnar
flödar här likasom en ström af jern, hvilken
sedermera sprides hela vida verlden
omkring. Ur alla skogar ryka vintertiden
kolmiuornas molnstoder, på alla sidor
skrida foror, klinga jernstänger, dåna
hammarslag, pusta bälgar och sprakar
eld. Ståugjernstillverkningen bedrifves
vid 95 bruk (30 fler än i början af
detta århundrade) med 171 härdar, och
uppgår till 6 à 800,000 ctr; af tackjern,
sora blåses vid 31 masugnar (4 mindre
än år 1803), erhållas mellan 8 à 900,000
ctr; största jernraanufaktur- och
ståltillverkningen i riket förekom här 1861 raed
112,964 centn. vid 56 verk;
jernmalms-uppfordringen bedrifves vid 8
jernmalms-fält ur 55 grufvor (20 fler än år 1803),
der årligen erhållas c:a 2,000,000 ctr
inalra. Af gjuterier fiunas 7 (5 fler än
år 1863), och uppgifvas sednaste års
tillverkningar från 7,600 till 16,000
centner. Blott en mekanisk verkstad
finnes; af s. k. ädlare verk har länet 2
kopparverk, 1 silfververk, Lahäll,
gifvande 13 à 25 skålpund silfver, 200 à
900 centner bly; vid Getön erhöllos
år 1863: 120 centner bly. Arbetarnes
antal vid samtliga bruken och grufvorna
uppgifves till cirka 3,000, (2,957 år
1865).

Binäringar. Jagt, föga
inkomstgifvande, fiske rätt betydande vid
Wenerns stränder och laxfiske i Klarelfven,
tjärubränning ingenstädes i större
utsträckning, kolning till jernbruken,
svedjande, dock i aftagande. Vid 1851 års
missväxt uppväcktes allmogens omtanka
och sedan dess äro flera slöjdskolor in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free