- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
449

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rättade för meddelande af undervisning
i binäringar. Värmländningen är mästare
uti att af hvarjehanda trädslags spåner
och mjuk granbark fläta tapeter,
hvarmed han pryder sina rum, och förfärdiga
allehanda slags bohagsting, såsom korgar,
matsäckar m. m., förnämligast i
Neder-Fryksdals härad, sä att i vissa trakter
är förfärdigande af åkerbruksredskap och
snickeriarbeten uppbringadt till stor
skicklighet. Linplanteringen och
väfnadsindustrien, som 1818 hade betydligt tilltagit,
torde numera ej vara af någon betydenhet.
Bränvinstillverkningen har utgjort från
98,000 till 220,000 k:r åren 1857—60,
sednare året minsta beloppet. Till
inrikes sjöfart begagnades 1855—60: 239
fartyg om 4,899 läster, med en
besättning at 450 sjömän. På Wenerns
hamnar råder liflig sjöfart. Af verk märkas
vidare 1 klädesfabrik i Edsvalla, 1
Japaneringsfabrik, 1 oljeslageri, 2
pappersbruk, 19 tegelbruk, 3 skifferbrott, 1
tälgstensbrott i Tyksmarks socken på
hemmanet Dalens egor, nära norska
gränsen, upptäckt 1808, 1 tapet-, 1
tobaksfabrik. Vid Ombergsheden i Sunne vid
Vestra Fryken hålles en Si de största
landtmarkuader i riket, vanligen besökt
af 12 till 13,000 personer.

Kommunikationer. Den första
väg historien omtalar ledde frän Eda
skog, öfver Skärmnässundet, Frykelfven,
Klarelfveu genom Wäse, Ölme och
Wisnums härader, förbi Hofva till Skara.
Denna vägen reste Sigvater Skald, då
han med några följeslagare var sänd att
utforska Olof Skötkonungs
sinnesstämning mot Olof den Helige i Norge.
Öfver elfvarne och vattendragen hjelpte
han sig med ökstockar. Men ännu
under hertig Carls (Carl IX:s) tid voro
vägarne sä dåliga, att hertigen med sitt
hoffolk måste sommartiden färdas ridande,
jernet måste äfven då föras från
grufvorna till bruken på hästryggen, och
först sedan landsh. Soop år 1654 gifvit
befallning till landsgevaldigern om
vägarnes iståndsättande, på de mest
angelägna ställen, i synnerhet frän Carlstad
till bergslagen och Letbstigen, samt från
Christinehamn till Carlskoga, kunde i
början på 1700-talet kärror komma i
allmänt bruk. Nuvaraude milstenar för
hvar fjerdedels mil kommo först efter år
1756 i bruk. Annu i dag måste de, som
bo på höjderna mellan dalarna, frakta
sina behof af säd på menniskans eller
hästens rygg. I sednare tider är
kommunikationen mycket förbättrad genom
jernvägs- och kanalanläggningar. Af kanaler
finnas: Seffle i Byelfven ; Carlstads gamla
kanal
med bestämmande sluss, mellan
hamnen utanför Kanikenäset och
Klarelfven; Filipstads bergslags kanal, mellan
sjöarne Daglösen, Aspen och Lungen;
Forshaga kanal och slussbyggnad i Klarelfven;
Norsbäcken, mellan Hyttsjön i Fernebo
härad, upprensades 1857 till ett
segeldjup af 5 fot. Den under arbete
varande kanalanläggningen, mellan sjöarne
Wenern och Stora Lee, har inom
Wärmland kanaler och slussar vid Köpmanna
bro, vid Upperud, Håfverud, Buterud,
Cathrineholm, Långed, Långbro,
Billingsfors, Bengtsbro, Gustafsfors
och vid
Lennartsfors, der den i hela kanalsystemet
högst belägna sjön Stora Lee skall förenas
med sjön Lelång genom 3:ne sänkslussar
och kanal af 1,200 fots längd. Den
tillämnade anläggningen af båtled med
slussar mellan sjöarne Kilen, Flaten och
Kläggen inom Fryksdals härad, påbörjad
1864, synes komma att afstanna.
Deremot fortgår anläggningen af väg från
Östmarks kyrka till Kaikelands torp vid
sjön Rögden å riksgränsen mot Norge,
hvarest väganläggningen fortsättes genom
norska statsverkets försorg. Af jernvägar
finnas: förbi Klarelfvens vattenfall vid
Forshaga i Grafva och vid Munkforsen i
Ransäters socknar, Yngen—Daglösen—
Lersjön; Yngen—Östersjön
, 30,000 fot;
Östersjön—Mögsjön och Öjevettern; Yngen
—Saxen; Bänken—Glafsfjorden;
Mölnbacka
och Lersjöfors bruks; Liljendal—
Ramsjö;
Persberg— Yngen— Wärmelen
— Wenern;
Lersjön—Östanås;
Christinehamn—Sjöändan; Philipstads, Lerviks,
Frykstads
, alla enskilda. Länet hade år
1860: 175 gästgifvaregårdar, 22 färjor,
hvaraf de förnämsta äro: vid
Slottsbrosundet, mellan Lillnor och Malöga; vid
Ransundet, mellan Malöga och
Gustafskrog; vid Wärmskogssundet; vid
Skärmnässundet m. fl

Postverket har, utom postkontoren
i städerna, 4 postexpeditioner på
landsbygden, Åtorps, Sunne, Ökn och Råda.
Telegrafstationer finnas sedan år 1856 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free