- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
450

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carlstad och Christinehamn. Derjemte
äro inom länet anställda 1
öfverjägmä-stare, 3 extra öfverjägare, 4 kronoskog
vuktare. och vid de större egendomarne
tinnas forstmäu.

Sjukvården. I länet finnas 2
allmänna sjukvårdsinrättningar, lazarett oeh
kurhus i Carlstad oeh Pbilipstad: år
1864 voro anställda 12 provincial- och
distriktläkare, 1 bruks-, 4 stadsläkare, 5
djurläkare, 52 barnmorskor; 2 apothek
finnas på landsbygden, i Sunne och Åstorp.
t tom fattighusen i städerna, finnas 4 pä
landet. Fattighjonens antal uppgifves
till 9,500; år 1855 fanns en fattig på
22 invånare.

Undervisningen. I slutet af
1500-eller början af 1600-talet inrättades
folkskolor i Wärmland, hvilka fingo kon.
Carl IX:s drottning, Kristinas, och
hertig Philips namn; om dessa yttras, att
»redan år 1657 fanns näppeligen något
bondbarn der i orten, som icke kunde
läsa och skrifva». Nu finnas, utom högre
och lägre läroverken i städerna,
folkskolor i länets alla socknar och vid större
bruk, en bergsskola i Philipstad, 2:ne
lägre landtbruksskolor och en
skogvaktareskola vid Bosjön. Dessutom finnas
Öfre Fryksdals arbetsinrättning,
organiserad 1851, och en geuom enskilda stiftad
baruavårdsföreniug sedau är 1845. Al
kommunala och allmänna inrättningar
märkas vidare: Wärmlands
brandstodsbolag, sedan den 14 Mars 1844;
provincialbank, sedan 1833;
hypotheksföreningen mellan Wärmlands jordegare,som
började 1851 sin lånerörelse; 6
sparbanker, med 7,866 delegare och ett kapital
af 1,573,200 rdr rmt; flera
försäkringsbolag mot förluster genom elakartade
boskapssjukdomar;
landthushållningssällskap, stiftadt 1802 af landshöfd. N. N.
Silfversköld.

Indelningsverket. Uti militäriskt
hänseende hör länet till 3:dje
militärdistriktet och indelas i 1,204 rotar, hvaraf
908 tillhöra Wärmlands och 296 Nerikes
regimente; härtill komma Wärmlands
fältjägare, som utgöra 600 man.
Mötesplatsen är Trossnäsfältet, 1 1/2mil från
Carlstad.

Hemmantalet uppgifves olika, från
1,750 (i stat. byrån), 1,738 (efter
mantalslängd.) till 1,776 (efter landahöfd.-
embetets sednaste femårsber.) i 19,704
brukningsdelar och tax. till 104,245,162
rdr, lägenheter till 11.467,058 rdr rmt.
— Statsbidragen uppgå till c:a 588,236
rdr, hvaraf bevillningen 124,600 rdr af
130,073 lnantalsskrifna personer. Af
kommunala bidrag belöper sig 252,000 rdr
eller 1 rdr 16 öre pr invånare på
fattigförsörjning: minuthandels- och
utskänkningsmedelsafgift 38,519 rdr,
folkskole-afgift 39,050 rdr, kurhusmedel 25,000
rdr, rotefrihetsafgift 10,600 rdr,
mantalspengar 39,000 rdr, tiondetackjernsmedel
14,400 rdr, tiondespannmål 57,200 rdr.
odlingslånemedel 3,900 rdr rmt.

Landskapets namn härledes än från
Wärmelen och Wenern, än från finska
ordet Vecori eller lappska ordet Ware,
hvilka betyda berg saiut finska ordet
Maa, som betyder land, och skulle alltså
betyda det bergiga landet, i
öfverensstämmelse med landets beskaffenhet; några
tro ock, att spår efter samma ord finnes
uti nejdens gamla namn, Jærnbæraland,
så kalladt, i stället för Jernværaland.
Enligt sägnen har provinsen före Odens
ankomst varit bebodd af Jotar, som hållas
för att variUen gren af finska folkstammen
och kallades då Wärma, till hvilket ord
man sedermera fogat götiska ordet land.
Sednare författare härleda det från den
mängd flammande eldar, som det myckna
svedjandet vid Olof Trätäljas uppodlande
af landet förorsakade; allmogen vid norska
gränsen begagnar ock än i dag ordet
värme i stället för eld. Såsom landets
första bebyggare uppgifvas väl Olof
Trätälja och hans följeslagare; men redan
långt före hans tid var Amnehärad
uppodladt af konung Ane den gamle, och
Suhm berättar, att landet norr om
Wenern varit beherrskadt, långt före Olof
Trätäljas tid, af en Nores son, Alfbjörn.
Säkerligen har imellertid sydöstra delen,
hvaraf en del räknats än till
Westergötland, än till Nerike, erhållit sina första
bebyggare, då bergslagen och hela
trakten vester om Klarelfven ännu var öde
och obebodd; Näs, Gillbergs och Grums
härader antagas på denna sidan
Klarelfven vara de först uppodlade. Genom
Olofs son, Halfdan Hvitben, som blef
konung öfver Solöer och underlade sig
flera andra små konungariken i Norge,
blefvo Värmländingar grundläggare af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free