- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
453

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärmland - Wärmlandsnäs - Wärmon - Wärmskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Domsagor:

Norr-Sysslets: består af Elfdals och Ny eds
härader samt Fryksdals härads Öfra tingslag,
med i länsmansdistrikl; folkmängd 50,200.

Mellan-Sysslets: består af häraderna omkring
Carlstad och Wermlands Näs; Carlstads. Kils
och Grums härader, med 3 länsmansdistrikt:
folkmängd 3 i, 115.

Wester-Sysslets: bestar .if Jösse härad och
Fryksdals härads Nedra tingslag, med 3
länsmans-distrikt; folkmängd til,000.

Söder-Sysslets: bestlir af Gillbergs, Näs och
Nordmarks härader, med » länsmansdistrikl:
folkmängd 59.000.

Öster-Sysslets: består af häraderna kring
Christinehamn och landets bergslag: Wäse. Ölme,
Wisnums, Fernebo, Nyeds och Klfdals. med 3
länsmansdistrikt; folkmängd 33.460.

Wärmlandsnäs, halfö, som sträcker
sig mellan Dalbosjön och den egentliga
Wenern, med rigtning mot s. s. o.; se
art. Näs härad.

Wärmon (i 1815 års jordebok),
Warmon (i tax.läugd), ett halft mantal
gammalt skatte uti Alsens socken af
Jämtlands läns Södra fögderi:
fisk-odlingsställe; 10 hushall.

Wärmskog, annex-socken lill
Stafnäs pastorat, belägen 4 1/4 mil v. u. v.
trän Carlstad. hörer till Söder-Sysslets
fögderi samt Gillbergs härad. Socknen
skiljes af Wärmskogs-sundet, fordom
kalladt Svinesund, i trenne delar, nämligen
den nordvestra, omkring Indelar, den
östra, nära l/3:del och den södra, endast
innefattande hemmanet Wäckilö, 1/24:del
af bela arealen, 21,248 tld, deraf 410
tid mossar och 5,346 tid sjöar. Större
delen är bergig skogs- och betesmark.
Betydligaste höjder äro Näshöjden,
invid Stafnäsgränsen, och Krogseruds- eller
Elgdalshöjdeu, efter Grums häradsgräns;
största sjöar. Stora och Lilla Wärmeln,
den sednare utmärkt för sina täcka
holmar och sköna ined löf- och barrskog
beklädda stränder, Rommen och Magern.
Jordrnäuen på åkern, 2,943 tunnl., och
ängen, 1,247 tld, är lermylla på
lerbotten, dock ofta pä höjderna sandjord,
samt i dälderna och isynnerhet kring
vattendragen skarp lera. Betesmarken
upptager 2,267 tunnland. Silfver- och
kopparmalms-anledniugar påträffas
flerstädes, se art. Wärmskogs silfververk;
på hemmanet Strands egor finnes väl
skifferbrott, men pä flera ar har dock ingen
sten der varit bruteu. — Folkmängden,
som från 1800 till 1850 tilltagit med
807 personer, uppgick 1865 till 2,160.
Hemmantalet 19 1/6 mtl, deraf 1 frälse,
öfriga skatte; hela taxeringsvärdet är
1,237,240 rdr rmt. Statsbidraget utgör
4 % af denna summa.
Väghållnings-kostnaden uppgafs pä 1850-talet till 42
rdr 27 sk. rgs tör helt mtl. Koteringen
utgör 18 soldater. Imellan lika
beskattade hemman förefinnes betydlig skillnad
i godheten, såsom mellan Degerbyn och
Weckilö, hvartdera af 1 mtl. Krogserad
och Rommenäs, hvartdera af 1/2 mtl, samt
Ekebohl och Norra Gärdsnäs, hvartdera
af 1/3 mantal.

Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel; ännu 1850 ansågs
produktionen af säd blott motsvara socknens
behof, deremot afyttrades något potates.
Allmännaste sädesslagen äro hafra och rag.
Hemmansegorna invid Wärmelen lida ofta
stor skada af öfversvämningar. Skogen,
tillräcklig tör egna behofvet, består i
allmänhet af tall och gran, tiden tör
barrskogens återväxt beräknas till mellan 60
och 120 år. Förnämsta binäringar äro
skogshuggniug och timmerkörning, fiske
i Wärmelen, der braxen fångas i Juni,
och i November stinttisk, hvarförutan
allmogen visar håg och skicklighet i
slöjder. Vid herrgårdarne finnas
trädgårdar och utanför de flesta allmogens
bostäder smärre träd- och kryddgårdar.
— Kyrkan, som föregifves vara den först
byggda i Wärmland och efter
Digerdö-, den besökt af folk från Jösse, Grums.
Kilils och Gillbergs härader, är efter eu
är 1799 timad vådeld ombyggd 1801;
längden är 43 alnar 15 tum, bredden
20 alnar. Före hennes brand fanns en
i altartafla frän året 1353. För
barnauu-dervisningen finnes sedan är 1844 eu
j ambulatorisk folkskola, fördelad i sex
distrikter med ett skolbus i hvartdera;
j åt läraren är inköpt 1 48 mtl.
Socken-i bibliothek tinues. Beloppet för
fattig-i försörjningen uppgår till c:a 1,000 rdr,
med ett fattighjon pä hvar 25:te inb.;
; silfververket har sin egen fattigvård.

Fornminnen. Tre stenkummel på ön
Wermskogshjerta utgöra socknens euda
fornlemningar. Enligt några fornforskares
tanka skall socknen vara ibland de
orter som af Olof Trätälja och hans
följeslagare först befolkades i Wärmland. Den
äldsta historiska händelse, hvarom man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free