- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
462

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wäse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brattfors socknar samt i vester till
Fogelvik; hela arealen är 52,836 tunnl.
(53,460 tid efter Hahr), hvaraf

13,820 tld åker
2,862 » äng
1,633 » hagmark

26,233 » skogsmark, deraf alluiiiiiDingen

3,70ti » mossar ?,083 lid.

t, I titi ■> sjöar, fjärdar och holmar i
Weuern.

Hemmantalet uppgifves i en
sockenbeskrifning uli landtmäterikontoret till
50 2/3 mtl, deraf 4 säteri, 14 7/8 frälse,
31 19/24 krono och skatte (49 5/12 mantal,
deraf 28 11/12 skatte, l 5/8 krono, 18 7/8
frälse, enligt 1863 års mantalslängd).
Folkmängden, på sednare åren föga
förökad, uppgick 1865 till 5,050 inbyggare.
Södra delen, intill sjön Wenern och
norrut omkring Panksjön, är ett
bördigt slättland, med sand och lera till
jordmån, natursköna trakter och
välbyggda gårdar, vanligen med 2-vånings
hus, täckta med skiffer eller tegel;
nordöstra delen, der allmännings- och
rekog-nitionsskogarne vidtaga, utgör en större
skogssträcka med bergkullig och stenig
mark. Sydligaste delen utgöres af deri
med fasta landet vid lagt vatten
sammanhängande Arnön, med 2,820 tids
areal, fördelad på 3 2/3 mtl.
Mineral-och helsokällor finnas på Hammarskog
samt å prestgårdens egor, och en större
springkälla på Nygårds skogsmark.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel, det förstnämnda sedan 1830 i
betydlig tillökning med cirkulationsbruk i
8 à 12 skiften, så att 1/8 af åkerjorden
trades, 1/8 besås med höstsäde, 3/8
vallläggas och 3 8 besås med vårsäd. Några
hemman på slättlandet lida väl brist på
skog; men de flesta ha dock till ej
obetydlig afyttring. Af verk och
lägenheter finnas, utom många
husbehofsqvarnar, sågar och det lilla spiksmidet vid
Glumshammaren, mjölqvarnar och sågar
i elfven Glommen vid Mölntorp,
Drykforssen
och Sälången, qvarnar i elfven
Ölmen vid Backa och Myrom. Hela
fastighetsvärdet upptogs i 1863 års
bevillning till 3,171,980 rdr; stats- och
kommunala afgifter uppgå till c-.a 27,300
rdr. En ogift drängs lön varierar
mellan 100 à 140 rdr, en pigas mellan 40
till 50 rdr rmt. År 1855 fanns ett
fattighjon på 22, och fattigafgiften utgjorde
l 1/2 rdr på hvarje inbyggare. —
Kyrkan, ett stycke sydost från gamla
träkyrkan, är byggd efter Digerdöden, 5
gånger tillbyggd, håller 90 alnar i längd,
42 alnar i bredd; murarne stärkas
invändigt med grofva sträfpelare och
sammanhållas af starka jernankaren; hvalfvet
är af bräder; predikanten höres blott
med stor ansträngning; orgelverk med
21 stämmor finnes sedan år 1857. —
Prestgården, 1 mtl, med högt läge och
en vacker trädgård, samt mfl
Norke-torps stom, utgöra kyrkoherdens boställe.
Af kyrkoherdar må nämnas den först
kände, Steno, år 1415, Georgius Magni,
herr Örjan kallad, 1551, Elavus Fryxell
1721, sedan 1834 C. M. Bågenholm.
— Barnundervisningen besörjes af 2
skollärare på 6 stationer;
sockenbibliothek finnes; en testamentarisk disposition
af den 13 Jan. 1834 pä 3,109 rdr 50
öre, gjord af makarne Henrik Andersson
och Stina Bengtsdotter uti Silkestad
inom socknen, förräntas till fattiga barns
undervisning och uppfostran. — Socknen,
hvars namn anses vara taget af
kronofogde-bostället Södra Wee, 1 mtl, eller
Wi, såsom de gamla offerställena p£
höjder kallades, tros hafva med Nyed,
Ölme härad, Warnum och Carlskoga
socknar utgjort ett gäll, jemnårigt med
kristendomen i östra Wärmland; med
visshet vet man, att socknens norra del
skiljdes härifrån 1608, och bildades deraf
Nyeds pastorat. Under katholska tiden
egde kyrkan och presten gemensamt
hemmanen Torp, Rud, 1/4 i Westanå,
1/2 i Asphyttan i Fernebo, Munkhättan
och js i Wäse; Prestgården i Alsters,
men Björka och Berg i Fogelviks
socken tillhörde presten ensam. Nu utgör
Wäsehärads socken med annexerna
Fogelvik och Allster (se art. Alster) ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen i
Carlstads stift, med 1027/12 mantal,
bebodda af c:a 9,165 personer.
Fornminnena utgöras af 4 ättehögar, något
söder om gården We, der stationshus å
banan mellan Christinehamn och
Carlstad är pä förslag att uppföras, samt
på Arnön och vid gården Nolby;
stenkummel vid Rör och Glumserud;
lemningar efter Hedningaslottet i
skogsbygden; en tradition förmäler om tvänne
kloster, ett vid hemmanet Ekemossen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free