Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ylfvaryd - Yllestad - Ymningshyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ylfvaryd, Ylwaryth, nu Ulfverud,
ett torp i Kils socken och härad af
Wärmlands län, gifvet jemte Ekenäs gård,
år 1431, af Alexander Torstensson till
kyrkoherden i Kil.
Yllestad med Näs och Wistorp, ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen
inom Skara stift, 4 1/2 mil från Skara,
raed 44ä/i6 mtl, bebodda 1S65 af 1,630
personer. — Yllestad, socken uti
Vartofta härad af Skaraborgs län, l3/4 mil
s. o. från Falköping, begränsas i norr
af Näs och Kymbo, i öster af Sandhem,
i söder af Wistorp, i vester af Asaka;
arealen, 0,2sø qvadratmil = 6,480 tid
fast mark (6,758 tid, deraf 585 vatten
efter C. af Forsell), är fördelad på 219/16
mtl, deraf l33/]6 skatte, 5:V8 krono, 3
frälse; folkmängden omkring 890.
Marken är till en del bergig och stenbunden
samt omgifves af mossar och kärr;
skogstillgången är knapp; men risbränsle och
vedbrand erhållas frän skogsparken Aspen.
Hela taxeringsvärdet är 406,100 rdr rmt.
— Kyrkan, belägen midt imellan
Vartofta och Sandhems jernvägsstationer,
ungefär 3/4 mil från hvardera, är
ombyggd 1848. Barnundervisningen
bestrides i eu fast skola med 2 klasser för
något öfver 100 barn af 1 examinerad
och 1 oexaminerad lärare; till skolan
hörer ett planteriugsland af 6,562
qva-dratfots ytvidd. Socknen har skol- och
fattighus samt magasin. — Till
fornminnen höra en, vid gräfning af en källare,
funnen ovanligt stor hall, med 11
ben-raugel efter menniskor af större race än
deu numera allmänna, tillika med bladet
af en rakknif; men en elak lukt hindrade
vidare gräfning. Man håller före, att
platsen varit griftplats för de i pesten
1709—10 aflidne. Under det nedrifna
tornet har man äfven funnit ihopsmälta
malmbitar, troligen minnen efter
Danskarnes härjningar åren 1611 —13.
Äfvenledes torde i viss mån bland fornminnen
kunna räknas åtskilliga vid bröllopp
antagna bruk, deribland några ovanligare
må här omnämnas, såsom att bruden
och brudtärnorna efter slutad dans
försvinna för att plocka af sig ali grannlåt,
bestående i lånta, målade fjädrar, band
och annat glittertyg, hvarefter de åter
visa sig för gästerna i tarfliga, men
hyggliga kläder; ett annat bruk är att, då
brudparet lyckönskas, förer brudens
närmaste anförvandt ett stycke kött,
vanligen af en höna, i munnen först på
brudgummen, sedan på bruden, på det att,
enligt sägnen, om någon olycka skulle
drabba det nygifta parets kreatur, så
skall det ske på det djuret, hvars kött
de först ätit, sedan de blifvit
samraan-vigda, och sora hönan är det minst
dyrbara, så väljes vanligen dess kött.
Till märkliga män, utgångna härifrån,
räknas den namnkunnige doktor Kristoffer
Carlander, under det fadern, Asmuud
Carlander, var kyrkoherde, död 1848,
(se Wetensk.-Akad. bandi. 1848, sid. 492,
II afdelningen).
Bland gårdar märkas: Stånghem,
mantal skatte, i sambruk med l/2 skatte
Badened, egare landtmäteridirektör P. G.
Friberger; — Kättilstorp, 1 frälse-säteri,
vid jernbanan mellan Fal- och
Jönköping; — Yllestad, 1 mtl skatte-säteri, 1/2
frälse och 3/4 militiæ; — det sednare är
troligen det i Konversations-Lexikon
omnämnda löjtnants-bostället Qvättak, som
skall fordom tillhört grefve Per Brahe,
men blifvit reduceradt. Till Yllestad skref
sig på 1400-talet Sven Thordsson (Store)
af den gamla förnämliga Blå-ätten. —
Prestbolet, 1 mtl. — Trashed, 1 mtl
krono. — Byar äro: 53/8 skatte ll/4
krono Badened, lVs skatte Gjärdstorp
och Gunnebo; enstaka hemman: Stora
och Lilla Ormaslätten, Guddarp, Dålebo,
Stenåsen, Hömb och Smärtorna. — Adr.:
Wartofta station.
Ymningshyttan eller Ömningshyttan,
masugn i Örebro län, Lekebergs härad
och Tysslinge socken, 3 mil från Örebro,
med en uppgifven tillverkning af 1,200
till 2,000 sk/i eller i medeltal under
åren 1855—61 af 4,600 centner
(uppgick 1863 till 6,820 centner) tackjern,
som gjutes i coquillformar. Malmen
hemtas från egna grufvor på
Dalkarlsbergs-och Stribergsfält i Nora bergslag på 1
à 2 mils afstånd. Hyttan, af sten, har
blott en forma, varmapparat, blåsmaskin
af tackjern och rostugn för stybb;
taxerades 1863 med byggnader till 13,100
rdr rmt. — Under masugnen lyda 3V4
mtl i Tysslinge, deribland 1/2 mtl
Ymningshult eller Ömningshult, skatteköpt
år 1838, 1 1/2 mtl i Kihls, 1/2 mtl i
Hidinge socknar; tillsammans 5 1/4 mtl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
