- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
480

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ystad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försträckningar. Kom så Carl Xl:s danska krig,
i hvilket staden 1676 tvangs att svärja
Christian V trohet, sedan svenska
befälhafvaren general-löjtnant Fersen, blifvit
nödsakad utrymma staden, då Tromp
der landsatte 3,000 danskar. Tvänne år
sednare utplundrades Ystad af danskarne
under Lutzow, och sedan freden blifvit
sluten, måste åtskilliga eftergifter
beviljas staden. Nu slogo Tyskar under sig
all Ystads handel, och under kon. Carl
XII:s sista olvcksår bortryckte pesten 500
af stadens invånare 1712. sa att ännu
1719 många hus derstädes stodo öde.

Från denna tid randades dock bättre
dagar för Ystad. Från krig och
sjukdomar repade sig staden småningom,
och dess år 1740 upprättade
handelssocietet bidrog icke ringa till
handels-verksamhetens tilltagande. Ar 1765 hade
staden 50 köpmän samt 30 större och
smärre fartyg; meu den kort derefter
inträffade penningekrisen inverkade så
mehnligt, att är 1794 köpmännen voro
blott 36 till antalet och handelsflottan
hade nedgått till 12 à 16 fartyg, medan
stadeu sistnämnda är hade 7 fabriker
mot 9 år 1765. Redan vid denna tid
var Ystad bekant för sin
handskfabrika-tion. 1 nder kontinentalsystemets tid
repade sig återigen Ystad ansenligt. Der
såldes mot låga priser de dyrbara
laddningar, som Engelsmännen uppbringade
i Östersjön, och ehuru denna lysande
period för Ystads handel nu är länge
sedan förbi, grundlade den dock stora
rikedomar och gaf den anledning till
den ännu betydande handeln med
spann-mal och på utrikes ort.

Oregelbundet byggd med krokiga,
smala gator, består Ystad till god del
af korsverkshus, sädaua man ser dem i
norra Tyskland, ofta raed öfvervåningen
utspringande öfver den nedra samt med
tjafvelu ät gatan. Bland äldre stenhus
märkes ett på Norrgatau, hvilket tillbör
ätten Brahe, och der Axel Brahe afled
1487, och ett vid Vestergatan, likasom
det förra ined vackra nisch prydda
gaf-lar. btaden har för närvarande två kyrkor,
Maria– eller Vårfrukyrkan och S:t Petri
kyrka. Den förra härleder sig måhända
från tolfte århundradet och har från
början varit belt liten, men sedau blifvit
utvidgad två gånger, hon är nu
invändigt 80 fot i längd, något öfver 46 fot
i bredd samt 37 fot hög i
mellanskep-pet, medan sidoskeppen och choret hafva
blott 17 fots höjd. Från äldre tider
känner man, att skomakarnes skrå här
hade ett altare, till hvilket år 1489 en
gård i Weberöd skänktes med vilkor att
en messa skulle hållas för gifvaren hvarje
Tisdag. Annu sitter i ett af chorets
fönster en röd glasbit i form af en
skosula, ett rainue af skomakarskrået. Efter
det krig, som slutade genom freden i
Brömsebro 1645, var staden så utarmad,
att den icke kunde iståndsätta sin
förfallna kyrka, hvilken år 1647 nedrasade
till största delen, tillika raed tornet.
Genom insamlingar och skänker af kon.
Carl XI och hans gemål samt flera
förnäma uppfördes likväl kyrkan återigen,
och i det nuvarande tornet af 150 fots höjd,
hvaraf 70 belöpa sig ensamt på spiran,
hänger eu klocka, sedan 1777 tillhörande
Knutsgillet, hvilket bestridt halfva
kostnaden för hennes omgjutniug. Med
anne-xerna Öja och Hedeskoga utgör Ystads
S:t Mariæ-församling ett regalt pastorat
af första klassen, med 5,220 personer.

S:t Petri kyrka grundlades, tillika
raed klostret, år 1267, blef socken-kyrka
vid klostrets upphäfvande år 1532 samt
bildar nu, tillika med annexet Bjeresjö,
ett regalt pastorat af andra klassen, med
2,390 personer.

Bland stadens öfriga byggnader
märkas: Rådhuset, ombygdt 1840, Kasernen,
der Ystads garnison, en sqvadron af
husar-regimentet Kon. Carl XV, är förlagd,
Folkskolan, Fattighuset, Kurhuset,
jernbanans Stationshus, bygdt af danska
arkitekten Wold. Offentliga byggnader äro vidare:
Arbetshus, Gubb- och Enklius, Sjuk- och
Kopphuset, Posthus, Kronomagasin, fordom
en klosterbyggnad, Hamnmagasin,
Gasverk, Telegraf m. ra. Den nya
fyrstationens tom är bygdt af jernplåt raed
stomme af valsadt vinkeljern och
flyttades i Maj 1866 utan att söndertagas
till den plats, der det nu står, 20U steg
från den förra. Af stor vigt är Y"stads
hamn, anlagd på stadens bekostnad, men
uppmuddrad för anslag och län af
staten, så att nu kunna 14’/2 fot
djupgående fartyg anlöpa hamuen, derifrån till
vestra inkörseln utmed sjöstranden är
under ären 1855—60 anlagd en väg, 978

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free