- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
484

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytterbyn - Ytterböle - Ytter-Enhörna - Ytter-Gran - Yttergården - Ytterholmen - Ytter-Hogdal - Ytter-Järna - Ytter-Lännäs - Ytter-Malungs - Yttern - Ytter-Nora - Ytternäs - Ytterqvarn - Ytter-Sela - Ytterstfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken det jemte Kipplingebergs säteri med
flera andra gärdar gjordes till
fideikommiss för systersonen, kanslirådet Jacob
von Engeström, inom hvars slägt det
ännu innehafves. — Arealen är 955
qvadratref, utom andelen i Bälinge
häradsallmänning.

Ytterböle, by i Nätra socken af N:a
Ångermanlands fögderi, s 4 mil från
kyrkan; 8,5 seland, 2 hd. = |; mtl skatte,
11 hushåll; här har funnits ett
oljesla-geri, som. aulagdt 1749 af Chr. Klamra,
eu tid under namnet Christiansforss varit
i gång tör linoljetillverkning, men snart
blifvit nedlagdt, tillika med en här på
1700-talet befiutlig enramig och
finbladig såg.

Ytter-Enhörna, socken, se Enhörna.

Ytter-Gran, socken, se Gran.

Yttergården. Ett mantal frälse på
Torön i Östergötlands län. Till
Ythre-gårdh skref sig Lasse Jespersson 1560,
och den 9 Okt. 1641 meddelade
Hammarkinds häradsrätt fastebref för friherre
Jöran Gyllenstjerna å denna gård, som
nu lyder under Thorönsborg (se den
artikeln).

Ytterholmen, ö, hörande till Thorsvi
socken af Trögds härad och Uppsala län
med ett trigonometriskt bestämdt läge
59, 26, 22,60 latitud och 0, 39, 19,os
longitud. Mellan denna och Bastlaguö
går segelleden från Stockholm till
Enköping.

Ytter-Hogdal, socken i Helsingland,
13’ ., mil från Östersund, med 276,454
tid, är år 1864, med undantag af några
hemman under Loos socken, upptagande
29,356 tid 8 kpl., öfverflyttad från
Gefleborgs län till Jemtlands och Svegs
tingslag i Herjeådalen, alltså med en areal
af 248,097 tid 24 kpl., deraf 11,978
tid 19 kpl. äro kronan behållna
öfver-loppsmarker; dessutom lyda under
hemman i Ytter-Hogdal inom Färila och
Öfver-Hogdal samt Elfros socknar
belägna egoområdeu, upptagande 2,239 tid
3l kpl. Inbyggarnes antal år 1865 var
1,227; poststatiou finnes sedan 1864.
Se vidare uuder art. Högdal.

Ytter-Järna, socken, se Järna.

Ytter-Lännäs, se art. Lännäs- Ytter.
Folkmängd 2,160. — Adress: Nyland.

Ytter-Malungs kapell, se artikeln
Malung.

Yttern, sjö i Redvägs härad af
Elfsborgs län, mellan Fiflareds och Kölaby
socknar, synes af å dess botten till
tusentals funna furustubbar uppkommit
genom någon i fordomtima inträffad
öfversvämning och dermed förenad fördämning.
Sjön omgifves af vidsträckta mossar.

Ytter-Nora, regimentsskrifvare-boställe
i Husby socken af St. Kopparbergs län

Ytternäs, frälse-säteri om 2 mantal i
Näs socken och Ulleråkers härad af
Uppsala län, beläget nära kyrkan; tillhörde
pä 174U-talet erkebiskop Steuchius,
hörer nu, jemte Sandemar i Södermanlaud,
samt Rungarn, Wäsby och Björkö, till
Wattrangska fideikommisset, som 1827
ärfdes af underlöjtnant C. G.
Brauner-hjelm efter farfaderns halfkusin,
hofmarskalken J. G. Wattrang.

Ytterqvarn, ett halft mantal frälse i
Österunda socken, Torstuna härad,
Wårby fögderi och Westerås län, med
stångjernsbruk (taxeradt till 5.300 rdr) för
345 skft privilegieradt årligt smide och
| tegelbruk (tax. till 4,500 rdr), lyder
jemte 15/8 mtl frälse (alla hemmanen tax.
till 39,600 rdr) inom socknen under
Skattmansö säteri i Hvittinge socken.
Bruket anlades år 1747 i stället för en
å egorna förut befintlig qvarn.

Ytter-Sela, se Selö, Ytter-.

Ytterstfors, egendom med glasbruk
och sågverk, är belägen i Skellefteå s:n och
härad af Westerbottens län vid Byskeelfs
utlopp i Bottniska Viken, på ett afstånd från
Umeå af 18, fråu Piteå af 5V4 och från
Skellefteå stad af 3 mil. Sågverket
anlades 1795 af öfverste-löjtn. Fr.
Holmström, häradshöfdingen C. F. Furtenbach,
krono-befallningsmannen M. Liudemark
m. fl. och privilegierades till 2 ramar,
med timmerafverkningsrätt från kronans
skogar inom Skellefteå. År 1814
förvärfvade sig l’tterstforss intressenter
Carl-forss’ privilegier för 2 ramar, med
tim-mertägt från Lappmarken, och
samman-lades båda verken derefter till ett, under
; uamn af »Y"tterstforss och Carlforss
sågverk», som 1847 tillerkändes en
ytterligare afverkningsrätt till sågtimmer inom
Piteå. De sammanslagna privilegierna
lyda på 4,473 fullmogna träd. – Ar
1836 anlades genom dåvarande största
intressenten och disponenten,
landskam-reraren Erik Linderaarks försorg, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free