- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
530

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerström - Åkersvass - Åkerö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lagsplats för jern från Wärmlands
bergslag. Åkerströms kanal, mellan Wenersborg
och Göteborg, på hvars nordöstra strand
ett 3 1/2 fot högt fall undvikes nära
Intaga gästgifvaregård medelst en i berget
sprängd sluss, af 182 fots längd och
36 fots bredd. Litet nedanför denna sluss
tilldrog sig, år 1648, ett märkvärdigt
jordfall, från hvilket gammalt folk i orten,
ännu vid Scbuberts besök der 1817,
räknade sin ålder. Hastigt och utan något
föregående buller störtade en jordsträcka
om 100 alnars längd och 27 alnars
tjocklek i strömmen och hämmade dess lopp.
Strömmen flöt tillbaka och bortförde med
sig gården Åkerström, dervid 85
menniskor förlorade lifvet. Bäcken, som skiljde
Wassända socken frän Bohus län, blef
tvingad i ett nytt lopp. Der Göta elf
vid jordfallet stannade, blef den 100 alnar
bred och mer än 20 alnar djup. Vattnet
nedanföre flöt undan, men det som var
ofvanföre steg öfver sin vanliga höjd.
Derigenom blefvo de nedersta
Trollhättefallen uppdämda, och strömmen blef så
häftig, att stångjern kastades högt upp
på landet. Göta elfs östra lopp blef
alldeles tilldämdt, men efter 27 dagar bröt
den sig en nv väg mera vestligt.

Åkersvass, ändpunkten af
Trollhätte-kanal, nedanför Åkersströms sluss.

Åkerö, ett frälse-säteri uti Bettna
socken, Oppunda härad och Nyköpings län,
3 l/4 mil från Cathrineholms
jernvägssta-tion, 3 1/2 från Nyköping, består af
1 mtl, och de underlydande hemmanen
af 15l/8 mantal. Mangårdsbyggnaden är
uppförd i prydlig och smakfull stil, med
det vackraste läge på den af Yngarn
kringflutna Åkeröns östra ända, omgifven
af trädgård med orangeri o. s. v. Den
förutvarande byggnaden, uppförd på
1520-talet, nedsprängdes 1750 i sjön för att
bilda grund till en parterr framfor
nuvarande boningshus; den finnes afbildad i
Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna.
— Åkerö var redan tidigt ett ansedt
herresäte och räknar 19 riksråd bland
sina egare, alla af landets förnämsta
slägter, mellan hvilka det oftast gick i arf
genom giftermål. Rörande godsets äldsta
egare tinnas mycket olika uppgifter; så
skall, efter h. exc. grefve A. Sparres
anteckningar, riksrådet Bo Niclisson, d. ä.
(Natt och Dag), en af allmogens anförare
vid Karleby i Westergötland vid sin död
1327 lemnat godset till sin son r. r.
Bo Bosson. Efter Adelns Attar-taflor synes
den först kända egaren (år 1300) varit
marsken Kättil Bengtsson (Bjelke), som
bragte Carelen under Sveriges lydno;
der-1 efter sonen r. r. Thure Kättilsson, som
lefde 1322 och var gift med Sigrid
Bosdotter, förutnämnda Bo Niclisson Natt
och Dags dofter. Sedermera uppgifves
godset kommit till Bo Bosson Natt och
Dags mågar Michelsdorp och r. r. Algot
Månsson Sture († 1426); äfven sonen
Nils Bosson (Natt och Dag), riddare 1396,
och dennes sou r. r. Bo Niclisson d. y. samt
ståthållaren öfver Nerike Ake Johansson
Natt och Dag, som under Sten Stures tid
våren märklig höfvidsman(† 1510),skrefvo
sig till Åkerö. Bland egare nämnas vidare
Riksr. och lagmannen Svante Ake Jönsson
(Jonisson), gift med Brita Gregersdotter
(Lillje), och som lefde år 1490, svågern
Folke Gregersson Lillje († 1508), hans
enka Brigitta Tott, hennes syster Anna,
af hvilken gamla byggnaden troligen blifvit
uppförd; hon var först gift med riksrådet
Heurik Bitze († 1505) och derpå med
Clement Hogenskild; kom med dennes
dotter Anna, genom gifte, först till riksrådet
Jakob Krumme och sedan till r. r. Nils
Pedersson, som drunknade 1550 i
Bråviken; egdes äfven af sönerna, som
kallade sig Bjelke; beboddes 1590 af den ene,
Hogenskild Bjelke, strax efter det han
varit vice regent i Sverige under kon.
Johans vistande i Reval; både han och
brodern Thure blefvo såsom Sigismunds
medhållare halshuggna i Linköping 1600.
Hogenskild Bjelkes dotter Ebba, gift med
r.r. Axel Bjelke, blef såsom delaktig i faderns
brott dömd till fängelse och all hennes
egendom konfiskerad. Men Åkerö egdes
fortfarande inom slägten. En kunglig dom
mellan Axel Drake m. fi. och Nils Bjelke,
angående 2 gårdar Åkerö, befinnes daterad
den 27 Okt. 1620. Bemälde Nils Bjelke,
j son af Thure, dog 1625. Godset har
äfven tillhört sonen, öfverste-löjtn. Thure
(† 1647) och med honom utslocknade på
svärdsidan adliga ätten Bjelke af Åkerö.
Efter hans död egdes godset af enkan
M. E. Sparre, genom testamente, och från
1650 af hennes andra man r. r. Gustaf
Nilsson Bjelke, båda döda, år 1661 och
1662, derefter af deras son, frih. Thure
Bjelke, dödskjuten i slaget vid
Landskrona år 1677, sedan af hans enka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free