- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
544

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åminnefors - Åmme - Åmmeberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intressenter. Under bruken lydde en
jordegendom af 2r12 mtl (deribland ^g mtl
Fallet), eu hel hytta (Bjurbäckshyttan),
AJ skatte skogshemman, 1171, skatte
och 29% frälse osmundstal, 11 torp,
qvarn om 2 par stenar, såg samt
frälseräntor af V|o mtl i Ölme och V2 mtl i
Wäse socken; brukens och
jordegendomens taxeringsvärde var 523,340 rdr;
bela folkmängden c:a 900; till bruken
höra 2 lastbåtar om 10 läster; bruken
egas af ett bolag.

Åmme, ett frälse-hemman uti
Hammars socken af Örebro län, består af V2
mtl, med såg och vattenqvarn, har äfven
haft pappersbruk, kalladt Åmmebergs, der
tillverkningen år 1847 uppgifves till ett
värde af c:a 4,000 rdr. Amme hemman
(tax. till 36,000 rdr rmt) eges af A.
Petersson.

Åmmeberg, zinkbruk uti Hammars
socken af Sundbo härad och Örebro län,
l1 o mil öster från staden Askersund,
vid sjön Ammelängens utfallså ej långt
fråu Wetterns norra ända, dit en
jernväg under åren 1856—61 af ll8 mils
längd blifvit anlagd. Här har förut varit
stångjernsbruk, som uppfördes efter att
brukspatron P. Jansson d. 23 Jan. 1840
erhållit tillåtelse att flytta från
Dohna-fors till lägenheten Åmmeberg en
hammare med en härd och 500 sktts smide;
men sedan Ämmebergs egendom på
1850-talet blifvit inköpt af fransk-belgiska
bolaget La vieille Montagne, har jernbruket
blifvit nedlagdt, och äro här i stället
uppförda en mängd hyttor, storartade
vask-verk m. m., för att bearbeta den
zinkblende, som innehålles i större omfattning
på fältet af denna egendoms egor. Vi
vilja här anföra i sammandrag en
skildring af Åmmeberg ur Aftonbladen för
den 29 Okt. 1859 och 30 Aug. 1862.
Vid gruffàltets första undersökning
befunnos omständigheterna öfver hufvud
taget gynnande. Fältet, som innehöll rik
tillgång på vacker zinkblende, var endast
en mil aflägset från närmaste hamn, som
stod i kommunikation med Göta kanal,
hvarigenom för malmen medelst förutn.
jernväg snart nog kunne beredas
transport till utlandets hamnar. — Vid
gruffältet fanns väl ej vattenkraft för
malm-och vattenuppfordring, hvarför ångkraft
der måste användas, hvaremot vattenfall
fanns att tillgå invid hamnen för
drif-vandet af bok- och vaskverken. Med
kraft grep bolaget verket an, så att vid
slutet af 1862 de vigtigaste
anläggningsarbetena voro afslutade. Bolaget har ej
velat anlita utländska verkstäder, oaktadt
arbetena af fältet derigenom fördröjts,
utan tagit från Motala mekaniska
verkstad bela den mängd af olika maskiner,
som äro behöfliga vid grufvorna och
vaskverken samt rails, lokomotiver och
öfrig rörlig materiel för jernbanan.

Grufvorna äro belägna invid Nerikes
sydligaste gräns mot Östergötland, i
Hammars socken, hvarförutan bolaget eger
Isåsa zinkblendefält i Lerbäcks socken
samt Knarckebo i Godegårds socken i
Östergötland. Vid grufvorna, som ligga
i en skogig och kuperad trakt, der förut
knappast något menniskospår syntes till,
är nu lif och rörelse. Omkring 400
man äro här sysselsatta med
uppbringandet af bergets skatter. Malmen
ligger delvis alldeles i dagen, och uppgår
den utsträckning man hittills känner af
malmfältet till en omkrets af 10,000 fot.
Malmfältet har hittills blifvit öppnadt på
21 olika punkter. De djupaste af dessa
öppningar uppgå till 170 fot och hafva
flera af dessa blifvit sins emellan
förenade medelst långa underjordiska
gångar eller, som det på grufspråket kallas,
stollgångar, hvarförutan dylika
stollgångar blifvit utsprängda i olika riktningar
från djupet af hvarje grufva för malmens
frambringande. Annu sker
malmuppfordringen ur trenne öppningar, nämligen
Nygrufvan, Isåsagrufvan och
Knallagruf-van. Vid hvardera af dessa är en
ångmaskin placerad, som medelst pumpning
håller grufvorna fria från vatten. Dessa
ångmaskiners konstruktion är särdeles
ändamålsenlig, och erhålla pumparne
omedelbarligen af pistonstången sin rörelse.

Ett eget lokalförhållande har
framkallat idén, att, så länge man icke trängt
sig ned i djupet utöfver en viss gräns,
kunna så ställa till, att ångmaskinerna
blifva obehöfliga för vattenuppfordringen.
På ett afstånd af ungefär 7,000 fot från
malmfältet, som har ett relativt högt
läge, löper en dalgång, som utmynnar i
en af Wetterns vikar. Från djupet af
denna dalgång (vid Eckershyttan) har
man sprängt en tunnel i rät linie till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free