Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsuppsyningsmäu blifvit antagna i
hvartdera fögderiet. Vid 1860 års slut
bedrefs timraerafverkningen vid 390
sågar, deraf 5 ångsågar med 14 ramar,
345 salu- och vattensågar med 434
ramar, 40 husbehofssågar.
Virkesframskaff-ningen har i sednare tider blifvit
underlättad genom att de stora vattendragen,
Ångermanelfven med sin södra gren
Faxeälfven och norra gren Åsele eller
Re-sele, Fjellsjö elfvar m. fl., samt Gideå,
Mo och Nätra åar, hvilka jemte flera
tillflödande sjöar och miudre vattendrag,
begagnas till flottning, blifvit
upprensade och med dyrbara byggnader gjorda
flottbara.
Bergsrörelsen sysselsätter 8 jernbruk,
Mo, Gideå, Westanå, Graninge, Forsse.
Sollefteå, Björkå och Gålsjö, med 32
stångjernshärdar, Bollsjö och Utansjö
masugnar, Forsse jerngjuteri, Frösdals
kopparverk, Förnätra nickelgrufvor och
Ulfö jerngrufvor.
Bland andra verk finnas Sandö
glasbruk och Hornöströms pappersbruk, och
bland nya inrättningar märkas Husums
vattensåg med 12 ramar, ett skeppsvarf
å Mångrafs bys egor i Multrå socken,
ett d:o å Hammar i Thorsåker, ett
bryggeri i Sollefteå, Nässforss finbladiga
sågverk i Anundsjö socken. Förnämsta
marknadsplatser äro vid Hammar och Sollefteå.
Betydande binäringar äro
linnetillverkning, timmerflottning, lax- och
strömmingsfiske, jagt. Redan på 1700-talet
fastades uppmärksamheten vid pelteriers
beredande, sämskraakerier, pottaske- och
kimrökstillverkning, hartssjuderi,
upparbetandet af castor till castorshattar m. ra.,
till förökande af näringarne. Börande lin-
kanske allmogen i dessa orter tackar Gud för sitt dagliga usla bröd mera hjertligt och varmt än
mången här, som icke vet att rätt värdera det goda, som Gud dagligen gifver? Tänk noga derpå
mina vänner!»
Sedermera visades huru i de mest sädesbärande provinserna, t. ex. i Östergötland, på flera
ställen hö saknades, inga biförtjenster gåfvos och att utgifterna, som skulle utgå af den summa
spannmålen inbringade, vida öfversteg densamma. »Således kau jag försäkra er, mina vänner! att
bonden der med sina rika spannmålsskördar lefver uti mycket svåra trångmål, och har mycket
svårare att bärga sig, än en bonde här på orten.»
Sedan visades olägenheter i Skåne, der inga gärdesgårdar funnos, utan alla kreatur, från
hästen till gässen, måste tjudras; ringa vedtillgång; en bonde nödgades hafva (i à 8 hästar, »och
så kommer dertill, att allmogen icke är såsom här sjelfständig och oberoende, utan den är kufvad
och tryckt af de många, stora och rika egendomsherrarne. Allmogen der har alis intet att säga,
herremännen allt. Säg, mina vänner! skulle ni vilja byta eder dit? Jag tror det ingalunda. —
Till allt detta kommer, att jag tilltror mig kunna påstå, att det icke finnes måuga ställen i våra
södra orter, der man kan visa sig hafva fått större afkastning af jorden, än som jag på heder
och ära kan uppgifva mig hafva fått på ett vanligt boudehemman, som ingalunda är bland de
bästa i socknen. Ar 1840 blefvo 37/8 tid besådda med 5 t:r hafra, och derefter skördades 73 t:r
8 kpr. Nu detta år har jag besått 2 tid 5 kappl. leggdor af sandjord, som tröttnat att bära
gräs, med 3 t:r 8 kpr hafra; och dessa leggdor äro nn så lofvande, att jag tilltror mig kunna
fa skörda omkring 50 t:r, det vill säga 22 t:r hafra på ett geometriskt tunnland. Kau man väl
önska sig mera? Dessa så lofvande leggdor kunna i dag beses af hvilken som åstundar. Förlidet
år 1860 sådde jag 1 t:a och 4 kpr korn på 1 tunnl. 8 kappl. åker och skördade 12 t:r 20 kpr.
Men åren 1854 och 1855 hade jag större åkerbruk; jag hade då två bondehemman i byn,
utgörande tillhopa 22 seland, icke fullt mantal. Ena året såddes 14 t:r 4 kpr spannmål och
skördades 160 t:r 24 kpr. Andra året såddes 15 t:r och skördades 200 t:r 16 kpr. Då skördades
efter 1 tunnas utsäde \lx/z t:r råg, 141 t:r korn, 8 t:r ärter, 12 t:r hafra och 16 t:r blandsäd
(’/j korn, 1 2 hafra). — Jag frågar då hvar och en, om icke allt detta bevisar, att här måste
vara en god och fruktbar jord, om den rätt behandlas, samt att här på orten kan och bör
något med allvar göras för jordbrukets förbättring; och det måste säkert komma att löna sig
ganska bra.
Till beröra för denna ortens allmoge bör jag nämna, att uti Själevad, Arnäs och Nätra
socknar finnas bönder, som de sednare åren mycket förbättrat sitt åkerbruk och förökat sin
spann-målsafkastning. Uti Själevad finnas de, som sednare åren fått dubbelt mera spaunmål på sitt
hemman, än då jag kora hit för 40 år tillbaka. Flera af allmogen här å orten förtjena således
beröm. Och det inger ganska god förhoppning för framtiden. — Men jag måste också
högtidligen förklara, att den bonde, som icke i samma måu förökat sin hötillgåug och sin ladugård, så
att han har gödsel i samma proportion som han har förökad spannmål, den har börjat sin
jordbruksförbättring från orätt ända, han har af egennytta förskaffat sig inkomst för dagen, men
ingen inkomstkälla för framtiden. Ty en uppodling utan ökad hötillgång eger aldrig bestånd i
längden. Derpå hafva vi ett stort bevis på ett ställe i Själevad. Der finnes en för många år
tillbaka ganska vacker nyodling, som nu är utmark; och der växer nu hvarken skog eller gräs,
utan endast mossa. Nej, den bonde, som uppodlar blott för att ett eller annat år få skörda
några tunnor sad, och icke gör något för att få mera hö, ban handlar ganska oförståndigt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
