- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
560

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångermanland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klasser, har denna fordna vigtiga och
lönande binäring i sednare tider fortgått
blott med ett aftynaude lif, bland orsaker
hvartill äfven tar räknas att
tillverkningen för hand icke kan täfla i pris med
maskintillverkningen, och att den
utländska fabriksvaran är mera begärlig
än den inhemska, euär man icke kunnat
tillegna sig de nyare methoderna för
linets sortering och väfnadeus appretering.
Under de sednare 20 åreu ha inga
tillverkningar af de finaste klasserna varit
uppvisade till premier. Ännu idkas
väf-nadsslöjden i åtminstone provinsens norra
del till afsalu.

Provinsen innehåller 1,224 mantal i
5,433 hemmansbruk, 3,234 jordtorp, 599
backstugor, 584 andra lägenheter (enligt
femårsberättelsen 1855—60), enl. 1865
års mantalslängd 1.2061/,, mtl,[1] deraf
1,125 skatte, 71 krono (deraf
cleresi-staten 33 mtl), 9!/3 frälse; Hahr uppgaf
1860: l,1728/i5 mtl (5 mtl mindre i
Södra och 30 mindre i Norra
Ångermanland än 1865 års mantalslängd),
deremot uppgifver M. R. Stjernström på
kartan 1864—65 öfver Vester-Norrlands
län, 1,359 bela mtl.
Jordbruksfastigheten taxerades 1865 till 30,200,100
rdr, och annau fastighet till 3,075,900
rdr. Skattebidragens belopp uppgår till
c:a 205,000 rdr, deraf ordinarie räntan
81,000 rdr, allmän bevillning 34,440
rdr, mantalspenningar 11,470 rdr,
kronotionde 12,480 rdr, folkskoleafgift 10,600
rdr, brandstodsafgift 13,000 rdr rmt. —
Bland företag till kommunikationernas
förbättrande, må nämnas en år 1863
verkställd storartad chausée-anläggning
och kanalisering från Storsjön i Jemtland
till Sollefteå, hvarifrån Angermanelfven
är segelbar till Hernösand; en omlagd
väg förbi den svåra s. k. Ödsbacken i
Gudmundrå socken, upprensning af den
genom Resele socken flytande grenen af
Angermanelfven; äfven har under samma
år utfärdats nya gästgifveri- och
skjutsregleringar, hvarigenom man sökt
underlätta det för jordbruket tryckande
skjuts-ningsbesväret.

Provinsen, delad genom Skuruskogen
i N:a och S:a Augermanland eller i Nordan-
skog och Sunnanskog, som i forntiden torde
utgjort 2 riken, har åtminstone mot kusten
varit bebyggd från hedentima. Flerestädes
förekomma ätte- och grafhögar, deribland
märkes kon. Gudmunds och hans ätts, vid
ortens föregifna äldsta by Jäpling i
Ullångers socken; en runsten på Pattjerns
utjord under Saltsåker i Bjertrå socken,
och pä en klippa vid Brådönsfallet i Liden
runor till tidskiftestecken. 1 det inre af
landet funnos minst 6 kyrkor från 12:te
eller 13:de århundradet, och redan då
fanns vid kusteu fiskläget Hemö. Då
Norrlaud eller Resalaud och Jättahem i
fordna tider var ett konungarike,
hvarunder åtskilliga lyd- och häradskonungar
hörde, sä hade Norrländernas öfverkonung
merändels sitt säte här i Ångermanland;
Bjertrå fordna kungsgård skall varit
öf-verkonungen Gejröders säte, Bärsnäs by
skall fordom varit kungsgård; ännu i
konung Albrechts tid var Styresholms
I fäste i Styrnäs socken i-godt stånd och
Styrnäs kyrka var under hedendomen ett
fäste. Ångermanland hade riksrådet Ivar
Axelsson Tott, konung Carl Knutssoiis
måg, någon tid i förläning. Sedan
Nordlanden allt till Uleåträsk i Österbotten
blef räknadt inom Upplandsgränsen, lydde
Ångermanland länge under Uppländernas
öfverlagmän, som här skipade lag och
rätt genom sina uudei lagmän, tills kgl.
rådet, sedan rikskansleren Axel
Oxenstjerna förordnades 1611 till förste
lagman öfver ali Nordlanden, från hvilken
tid dess landskap fingo sina egna
lagmän, såväl som landshöfdingar. Är 1778
flyttades landshöfdingesätet från
Sundsvall till Hernösand. Provinsens vapen
är tre laxar i rödt fält, med
grefskaps-krona öfver skölden. I politiskt
hänseende består provinsen af 2 fögderier,
Norra och Södra Ångermanland, det
förra med 13 socknar, 8 länsmansdistrikt,
det sednare med 28 kyrkosocknar, 3
kapellförsamlingar, 9 länsmansdistrikt,
hvartdera med en särskild
brottmålsdomare; i juridiskt under Westerbottens
lagsaga i tvänne domsagor: Norra
Ångermanlands med 4 tingslag, 535 (531)
mtl, 35,000 inbyggare; Södra
Ångermanlands med 6 tingslag, 671 (665) mtl,
43,000 inbyggare (se vidare tab. till
Vester-Norrlands län). Angående
bergs-inrättningen, så hörer landet under Vester-


[1] Under 1861—65 ha från Åsele, Fredrika och
Dorothea socknar 7 j|] mtl blifvit förflyttade
till Junsele och Anuodsjö i Ångermanland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free