- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
563

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ånimskog - Ånneröd - Ånnesta - Ånnäs - Ånshult

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af ung björkskog. Predikstolen är en
gåfva af gästgifvaren i Lund A. Wall,
hvilken afled 1738 och uppnådde den
höga åldern af 102 år.
Barnundervisningen ar sedan 1835 ambulatorisk på
3:ne rotar; sockenbibliothek och
förlik-ningsdomstol finnas. Folkets seder äro
numera tämligen renade från fördomar
och vidskepligheter. Några traditioner
om jättar förvaras dock ännu i folkminnet;
så berättas, att några fiskare kastade i
sjön en nyckel som de funnit hos en
döende jätte på Wärralandslaiidet, då de
icke kunde, enligt jättens utsago, finna
»Kistan i Anskobräckan», hvartill den
skall lia hört. Äfven förtäljes om några
rös i Ånimmen, att de blifvit ditkastade
af 2:ne mot hvarandra kämpande jättar,
som bott på hvardera sidan om sjön.
I afseende på klädedrägten så råder bland
de äldre enkelhet i densamma, deremot
lyx och fåfänga hos de yngre. De flesta
boningshusen äro tvåvånings, rödmålade,
täckta med skiffer. En och annan s. k.
ryggåsstuga (kroppåsstuga) qvarstår,
vittnande om byggnadssättet för 200 år
sedan. Fornlemningar äro 2:ne rör å
Näs egor, hvaraf det ena med 40 alnars
omkrets med en häll af 3% alnars höjd
i midten, och 16 stenrör på olika ställen;
å en sluttning invid Säby förekommer en
hällkista af kantresta hällar; några murar
efter en gammal befästning, kallad
»Slottet», ses i närheten på en höjd å
Österby egor; på Lundby egor, vid den
herrliga dal, som i söder begränsar sjön
Ånimmen, är en bergshäll, kallad
jätte-stöfva (= stuga), der fordomdags skall
bott en »jätte med sina kräk».— Större
gårdar äro: Hängele med Mällgården
och Hendriksholm, fr.-säterier. — Myran,
V2 mtl, militiæ-boställe; Kingebol,
Korsbyn, Stommen, Tittersrud, Wingenäs och
Westergården
äro fr.-hemman. —
Anolfsbyn, Berg, Bodane, Orrebol, Wassviken,
Ylingebol, Årbol
, skatte-bemman. —
Rörande hemmanens beskattning förtjenar
nämnas att Slobol, 1 mtl skatte, är i
jemnförelse med andra hemman af lika
hemmantal värderadt nära dubbelt så
högt, utan att egovidden och godheten äro
värderade i samma mån. — Adr.: Åmål.

Ånneröd, Anneröd (i jordeboken),
ett mantal skatte i Tossene socken,
Sotenäs härad, Göteborgs och Bohuslän;
här under 58° 30’ latitud, förekommer
den nordligaste bokskogen i riket.

Ånnesta, socken, se Ånsta.

Ånnäs, Ånnenäs, jerugrufvefält i
Hjulsjö socken af Nora bergslag i Örebro
än; lemnade 1865: 14,160 ctr malm.

Ånshult, ett halft mantal frälse uti
Godegårds socken af Finspongaläns
härad och Linköpings län, omkring 3 mil
från Motala, lyder under
Godegårdsgodset; med De Geersfors manufakturverk och
ett år 1862 uppfördt flerbladigt sågverk
å egorna vid ena grenen af
Godegårds-åns fall här. Hemmanet har varit
Wasaättens och konungens enskilda
tillhörighet eller s. k. arf och eget, men skänktes
af kon. Gustaf II Adolf till staten och
blef krono. Uppläts 1640 med
Godegårdsgodset till evärdeligt frälse åt den
rike holländaren Louis De Geer från
Lütticb ; pantsattes jemte flera andra
hemman på 1680-talet till en Balzar
Mar-schalk; denne åter testamenterade till
friherrinnan Märta Sparre, enka efter
ryttmästaren grefve Leonhard Lillje, och
sedan gift med presidenten i
statskontoret Sten Bjelke (död 1684), obligationen
på 10,000 daler i vederlag mot en
hennes fordran i Algö säteri i Södermanland.
Är 1703 tillföll gården hennes
brorsdotter, friherrinnan Beata M. Sparre och
dennas man, grefve Claës Bonde till
Säfstaholm, i hvars slägts händer den
förblef i öfver 50 år. Under hvilken tid
De Geersfors’ manufakturhammare
hitflyt-tades 1756, och snart derefter tillkommo
3 spikhamrar för vatten, hvarefter de
små här förut befintliga räckhamrarne,
som ofta saknade nödig vattentillgång,
efterhand ödelades, sedan här år 1811
ett skär- och valsverk för
spikten-tillverk-ning blifvit uppbvgdt efter
kapten-me-kanikus Gjers’ konstruktion, och hvilket,
på sin tid detoenda i landet, är det, som
ännu drifves. Ånshult återföll till kronan
mot vederlag, men Johan De Geer
åter-bytte sig det under frälse-rättighet i
vederlag mot annat hemman; såldes med
Godegårds-godset på bankoauktion 1775
till brukspatronen, sedermera direktören i
ostindiska kompaniet, Johan Abr. Grill,
som köpte det till skatte på 1780-talet.
Dennes son Gustaf bebyggde gården år
1812 och sålde den, jemte Bona bruk,
år 1851 till sina brorsöner J. W. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free