- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
566

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årby - Årdala - Åre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bar runsten med inskriften: Suin. let.
raisa. stain. thina. at. Utkair. fatbur.
sea Juittiau. buk i Arbii. Bali rtsti.

Årdala med Forssa, konsistorielt
pastorat af 2-.a klassen, tillhörande Oppunda
östra prosteri af Strengnäs stift, med
59.U mtl, bebodda af 1,745 personer.
Årdala, moderförsamling, belägen i
Willattinge härad af Nyköpings län, ls/4
mil söder från Malmköping, 3\/2 mil
från Nyköping, omgifves i norr och n. o.
af Töfverstaviken i sjön Båfven, i öster
af denna sjös hufvuddel, i söder af Husby
socken i Rönö härad, i s. v. af en liten
del utaf sjön Långhalsen, i vester af
Blacksta och i n. v af annex-socknen
Forssa, mot hvilken sjön Uren till en
del bildar gränsen och utfaller till
Hel-gestaviken, som sjelf genom Oxsundet
utgår till Båfven. Bland öfriga sjöar,
som finnas, är Månsjön i sydöstra delen
endaP af någon betydenhet. Sjelfva
landet bildar en mycket
söndersplittrad högslätt af 100 till 200 fots höjd
öfver hafvet, med lägre
dalsträckningar. Båfvens stränder äro klädda med
barr- och löfskog, liksom dess talrika
öar och holmar, Helgestavikens
stränder äro deremot den jemnaste bygden
tillika med en liten trakt vid Uren.
Jordmånen är i allmänhet lera. Jemte
åkerbruk idkas äfven skogsafverkning
samt något fiske. På en areal af 11,456
tid fast mark och 0,112 qv.-mil vatten
(Forsell uppgaf 14,973 tid, deraf 3,500
vatten), innehåller socknen 374/3 mantal
(37 mtl efter jordeboken), deraf 4V2
skatte, 2 krono, 30% frälse (10 mtl
säteri, 7^1 rå och rör, 133/4 frälse efter
jordeboken). Taxeringsvärdet år 1864
var 980,300 rdr. Inbyggarues antal
hade från 1805: 703, vuxit 1864 till
1,040. — Kyrkan är gammal, af
gråsten, ligger 7 mil från Strengnäs. —
Skollokalen, tillhörig Wibyholm, är
upplåten åt församlingen; här meddelas
äfven undervisning 1 trädgårdsskötsel;
hemläsningen befordras någorlunda.
Socken-bibliothek finnes. — Af fornlemningar
nämnas runstenar vid Stäringe och vid
Uren, grafhögar i den äldsta bygden i n.o.;
på en stor, alldeles rund hög, kallad
Årdala hög, skola fordom ting blifvit
hållna. Gärden Wibyholm, der Carl IX:s
enkedrottning hade sitt enkesäte, är väl
i på ena sidan försedd med jordvallar, men
har likväl ej varit befästad. På denna
gård tilldrog sig midsommardagen år
1826 den olyckan att, då kammarherren
F. U. Bonde firade sitt silfverbröllop, en
kanon söndersprang och i föräldrarnes
åsyn dödade deras son, som var
löjtnant vid fältmätningscorpsen, jemte den
som affyrade kanonerna. — Socknen
består till större delen af herregårdar,
nemligen säterierna Wibyholm, Finsta och
Stäringe, med deras lydgårdar
Ekham-mar, Skalby och Årdala. — Malsna,
1 ratl, är pastors-boställe. — Byar äro
Gnesitnd, Näsby, Njushammar, Sorby,
Sannerbo, Sibro, Tufvekürr (Tufkärr). —
Adress: Sparreholm.

Åre, annex-socken till Undersåkers
pastorat, är belägen uti Jämtlands läns
Södra fögderi, 10 mil från närmaste stad
Östersund — vid 1,350 fots höjd öfver
hafvet — innefattar, med 6 mils längd
mellan fjellen intill riksgränsen och med
2 till 3 mils bredd, en areal af 428,594
tid, deraf 385,490 tid eller 16,657
qvadratmil land och 1,862 qvadratmil vatten,
fördelad på 31{£{ mtl (år 1840
endast 153/8 mtl, med 1,154 inbyggare),
deraf 27^ skatte, 4T6^ krono, och
bebodd af c:a 1,690 inbyggare, hvilka
hafva enahanda näringsgrenar raed
Undersåkers, ehuru den här svagare
jordmånen samt många kärr och mossar ofta
lära bidraga till åkerns skadande af köld.
Att här likväl gifves äfven bättre jordmån
finner man af prof. Möllers uppgift,b att
Mullfjellets vestliga fot längs efter
Are-elfvens strand, socknens vackraste
sädesbygd, bestående af en högslätt, med
kalkblandade eller på kalkgrund hvilande
jordlager, eger stor fruktbarhet och
anses ej stå efter rikets öfriga, mest
gynnsamma. Linsädet lyckas väl. Af
binäringarne äro körslor och arbete för
kopparverket, handelsresor på Norge, skjutsningar
från fjellstugorna samt tälgstensbrytning
(den yppersta art af tälgsten, hvaraf
kokkärl, spis- och kakelugnshällar beredas,
brytes vid Handöl (se den art.)
fortfarande ganska inbringande, men djur- och
fogelfångsten har mycket aftagit (sednast
i 1760 skola 27 falkar blifvit här fångade
af falkenerare från Tyskland), liksom det
fordna ganska lönande fisket (enligt 1825
års jordebok funnos då 9 kronofisken).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free