- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
569

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg - Åreda - Åreskutan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvarn, oljeslageri (tillverkning c:a 2,000
kannor linolja)och bränneri, Ingelsby
mjöl-qvarn, Pökans såg, och Herr Lasses
mjöl-qvarn; en mosse i Ransbergs socken hör
äfven hit; skogens vidd uppgafs 1818
af Djurberg till 4 à 5,000 tid; Årebergs
manbyggnad är ganska ansenlig,
äfvensom tillhörande trädgård. Vidare
hänvisas till art. Häggatorp i Kyrketalla
socken. På Ärebergs bruk föddes den
27 Nov. 1790 sedermera gen.-adjutanten,
landshöfdingen i Linköpings län, Carl
Otto Palmstjerna, som deltagit i 1813
och 1814 års fälttåg i Tyskland,
Nederländerna och Norge; ban är sedan 1829
ledamot af krigsvetenskaps akademien samt
för öfrigt af det nordiska Oldskrifts-Selskab
i Köpenhamn m. 11 Bland arbeten af
honom utgifna, må nämnas: »Om
statshushållningsläran», »Oin beskattningens
tillstånd i Sverige 1834».

Åreda, Norra och Södra, byar uti
Kronobergs län, uppkalladt efter
eldguden Åre; den förra om 1 mtl skatte,
1/2 frälse, med 85 inbyggare, qvarn och
såg i f. d. Eke af Dädesjö socken och
Norrvidinge härad, förlades 1860 i
administrativt hänseende till Gårdsby
socken af Norrvidinge härad, men ansökan
om deras förläggande dit äfven i
ecklesiastikt hänseende liar blifvit afslagen;
frälse-hemmauet har Måns Lind gifvit
till Wexiö gymnasium. Den sednare byn
belägen i Hemraesjö socken af Konga
härad, om 2’Vg skatte, 3/4 krono, med
140 inbyggare, i 3 brukningsdelar, hvaraf
en å 23/g mtl, eges af hofjunkare
Bergensträle; har gästgifvaregård och
diligensstation å linien Kalmar—Wexiö, raed
mycket högt läge — Areda backar äro
vidt bekanta; — skjutsar till Risinge i
söder l1/* mil, Wexiö i svdvest l3». d:0.
Åskult i nordost 1 ’/o d:o, Lenhofda i
öster 2 mil.

Åreskutan. Ansenligt fjellberg i vestra
delen af Jämtland, Are och Kalls
socknar, 6’ o mil från Frösön, 3 mil från
närmaste punkt å riksgränsen, vid 63°
24’ latitud. De flesta förf. uppgifva
Areskutan såsom enstaka, t. o. m. afsöndradt
från det vestliga, lägre, men
vidsträcktare Mullfjellet, som dock med den högre,
ansenligare östliga Åreskutan utgör en
enda massa af eu och samma fjellrygg,
raed ett gemensamt namn kallad
Åreskutfjellet, och synbarligen
sammanhängande med norska gränsbergen. Detta
Are-•skuttjell intager rummet mellan Kallsjön
pii östra och Aresjön pä vestra sidan,
hvilka vattendrag bestämma fjellets vidd;
sydöstra hälften af Östra Kallsjön utgör
dess gräns emot öster, Are-elfven mot
vester, Aresjön mot söder; dess
sträckning ät sydost upphör omkring Gustafs
grufvor, der Ijellet öfvergår i en
landt-höjd, som sträcker sig nedåt
Undersåkers socken; mot nordvesi sänker det
sig till skogsberg, hvilka skilja det frän
Flanderfjellen, och mot norr samt n. v.
stänga Kallsjöarm.

Mellan Kallsjön och Huså hytta på
fjellets norra fot och Åre kyrka på dess
s. s. ö., är bredden knappt 34 mil;
frän Huså livtta till Gustafs grufvor i
s. o. är tjellet högst lV4 mil; frän samma
ställe till Dufveds tull i vester är dess
bredd 1 mil, alltså arealinnehållet af den
laudtsträcka, som Ijellet intager, 1
qvadratmil. Utom Areskutfjellets bägge
hufvuddelar, Areskutan och Mullfjellet, äro
de öfriga delarne, hvilka synas skiljda.
men dock stå i nära sammanhang med
de förenämnda, Brunvalen i Ulldalen,
som skiljer Åreskutan frän Flanderfjellen
och ligger omkring 600 alnar öfver
Aresjön, Gråvalen under Skutans spets
mellan Are- och Kallsjön, och Humlarne,
tvänne fjellknölar, som utgöra Areskutan?
sydliga ända. De öfriga, mindre märkliga
delar af Ärcskutfjcllet äro Husåberget och
några andra mindre, ej namngifna
skogsberg, hvilka omgifva dess rötter.

Ifrån fjellets särskilda delar nedfäller
uti de stora vattnen Kalls och Åre sjöar
en mängd mindre elfvar eller åar. hvilka
alla hafva en källa uti de snömassor,
som året om uppfylla fjellets högre och
för solens strålar mindre tillgängliga
lör-djupningar, eller hvila mot dess lodräta
väggar. De märkligaste bland dem, sora
utfalla i Kalls vattendrag, äro Husån
Åreskutans östra sida och Storån i
bergets sydöstra del. Bland de vattendrag,
som falla i Åre, märkas Fröån,
uppkommande i bergets s s. ö. del, och
Morviksån. Bland de många små
vattendrag, som upprinna i Mullfjellet, ma
anmärkas Lerån, som nära vid Dufveds
gränstull kastar sig ned i Åre elf. De
märkvärdigaste bebodda stallen i detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free