- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
573

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nar sig österut mot en egendomlig och
vacker utsigt öfver en stor trädgård,
kantad af höga, i hvalf sammanvuxna
alléer, bortom hvilka sagta reser sig en
med mörk barrskog bevuxen höjd, som
synes likasom med värnande armar vilja
omsluta och skydda det gamla herresätet.
På motsatta sidan sänker sig höjden, här
klädd med löfskog, brantare ned mot en
smal vik af Östersjön, hvars andra strand
bildas af den stora Gålön, der prins
Carls räddningsanstalt befinner sig.
Beskuggad af löfskog, går en vacker väg
längs med stranden af sjön, utgörande
en fortsättning af den s. k. Engelska
parken, hvilken, genomslingrad af en
vacker å, som utfaller i deu nedanför
liggande viken, och prydd af rika
blomstergrupper, sträcker sig utmed östra sidan
af byggnaden och gården. — Det gamla
herresätet nämnes redan i urkunder från
13- och 1400-talen såsom tillhörande
än en, än en annan af kon. Albrechts
tyska riddare, såldes 1467 till Tott,
ärf-des af amiralen, sedermera ståthållaren i
Stockholms stad, Hans Claussou
Bjelken-stjerna, gift med Karin Tott i hennes
andra gifte, gick i arf från far till son,
hvaraf 3 voro amiraler, i 4 led, tills deu
siste af ätten, öfverste-löjtn. Axel B.,
omkom 1676 i slaget vid Öland; uppgifves
af Tham hafva tillhört i slutet på
1600-talet en Kurck, Soop och Fleming. Till
sistn. slägt synes dock godset kommit med
Axel Bjelkenstjernas dotter Charlotta, som
blef 1691 gift med kammarrådet frih. Joh.
Casimir Fleming af Liebelitz,med hvilkens
dotter det kom till gen.-major Göran
Fleming, död 1754; såldes från denna slägt
1805 till brukspatron Bremer och har
tillhört dennes arfv. intill närv. tid, men likväl
endast en del af det fordna stora godset; ty
redan 1854 delades Årsta, då bestående af
28 mtl, i 3 lotter, deraf en har tillhört
grossh. Hierta, en benämndes Hesslingby
(se den art.), den tredje på Gålön
samman-bragtes af ängs- och odlingsmarker från
många olika hemman, sammaubrukade till
1 2 mtl Stegsholm, hvarefter den erhållit
namn. — Årsta, 3 mtl säteri, med
underlydande mantal samt frälseräntorna,
egdes 1865 af A. Saxenberg;
taxeringsvärdet var 205,900 rdr rmt. Bland vid
gården på sednare tiden verkställda
förbättringar nämnas skottska tegbruknings-
sättets införande här 1855, omläggning
af 30 tld till tegellagda fält med täckta
diken i de gamlas ställe, hvarvid
tegelrör begagnades till fyllningsmaterial, nya
åbyggnader uppförda 1855, en väg
anlagd till gården från fasta landet med
stenbro öfver Gälöstrasundet, tegelbruk
uppfördt, med afseende att tillverka
tegelrör med stenkol och cokes såsom
brännmaterial; flera trädgårdsanläggningar äro
ock gjorda.

Vid Årsta äro fästa åtskilliga
historiska traditioner. Konung Gustaf 11 Adolfs
krönikeskrifvare förmäla, att, då svenska
härsmakten, under konungens eget befäl
sommaren 1621 skulle öfverföras till
Biga, mönstrades trupperna på Årsta
äng i närvaro af Axel Oxenstjerna, som
uppläste och lät dem besvärja de nya
krigsartiklarna. Eu rödmålad, skröplig
träbyggnad, med vidunderligt hög
takresning, som utgör den ena flygeln, visas
än af folket såsom Gustaf Adolfs sista
bostad på svensk botten, innan han vid
den närbelägna Elfsnabben steg ombord
för att afgå med hären till Tyskland.
Folktraditionen förmäler, huru en rik och
mäktig fru till Årsta, grefvinnan
Bjel-kenstjerna, då hennes herre och man
drog ut i krig och blef borta i många
år, fann för godt att använda godsets
sparmedel och arbetskrafter till att
uppföra den stora, slottslika byggnaden, som
ännu utgör gårdeus största prydnad. Då
mannen sent omsider återkom till
fäderneslandet och redan på afstånd fick
underrättelse om sin husfrus egenmäktiga
tilltag, skall han skrifvit till henne ett
bannebref, hotande med svåra
hemsökelser af sin vrede, detta så mycket
mera, som han sport, att det kostsamma
slottet blifvit uppfördt på en plats, der
han, sjömannen, icke kunde se ens en
skymt af hafvets bölja, hvilket bevisade,
att frun vid sitt förehafvande åtminstone
icke haft sin herres välbehag till mål.
Nu äro berättelserna något olika; enligt
någras skall amiralen vid hemkomsten
bestraffat sin fru med en duktig örfil,
som än genljuder minattstiden i deu
stora trappan; enligt andras, skall han
stupat i ett handgemäng med dem frun
utskickat för att underhandla om fred.
Historiskt bekant är det dock, att amiral
Claës Bjelkenstjerna blef 1659 under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free