Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åryd - Årås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öijasjömåla, V3, hafva alla sågar. — Byar äro
Guemöla, Gundlatorp, Djurtorp,
Merserum och Borvedsmåla, med handelsbodar,
Åryd, 1 mtl, med garfveri och qvarn
för 3 par stenar, handelsbod m. m. —
Tyskamöllan, en fabrikssåg. — Äfven må
nämnas Skiftesön och Skiftesholmen. —
Adress: Carlshamn.
Årås, ett frälse-säteri uti
Kölingareds socken, Redvägs härad och
Elfsborgs läu, ll/o mil från Ulricehamn,
består af lV2 mtl, och är vackert
beläget mellan sjöarne Jogen och Wållern,
som sammanbindas genom Tidan,
hvil-. ken strömmar midt igenom gården, så
att den skiljer mans- och ladugårdshusen
från hvarandra. — Årås, hvars namn
härledes än från A och rås = kärr, än
från A och ås = höjd (möjligen äfven
af orden å och os, enär Tidan flyter med
ett os ur den första af förutnämnda sjöar,
och med ett annat i den sednare), var
bondgård ännu 1546, men uppgifves
sedan 1500-talet varit häradets förnämsta
herresäte och största gods, ett Wasaättens
arf och eget; det förlänades år 1565 åt
borgaren i Bogesund Jöran Jönsson;
utbyttes från hertig Carl 1573 af den
mäktige och rike Erik Carlsson (Gyllenstjerna),
Svea rikes råd, riddare och lagman öfver
Tiohärads lagsaga i Småland, † på Årås
den 10 Maj 1586, och har innehafts af
slägten i öfver 200 år. Ifrån Erik
Carlssons faders, Carl Erikssons, och Gustaf
Wasas tid förtäljer A. A. Afzelius i
Sa-gohäfderna följande händelse hafva timat
på denna gård: »När konungen firat sitt
biläger på Torpa (se den art.) och hvilat
ut med sin utiga brud, sände han från
Torpa ett bud till herr Erik, att ban,
samt med den unga drottniugen, i
hemvägen ville blifva hans gäst. I det
vänliga brefvet säger konungen skämtsamt
det han väntade på Årås blifva
undfägnad med godt svenskt öl, betadt med
humla och icke med pors. Stor rörelse
blef då på Årås. På de vackra holmarne
i elfven städades och gångar sandades, i
brygghus och bagarstuga sysslade
husmodern, fru Mariana (Nilsdotter Grip),
och i slöjdstugan snickrade en
konsterfaren mästare ihop en stadig säng,
såsom vi dem se från den tiden, för det
nygifta paret. Men när allt var i
ordning och de höga gästerna väntades,
kom ett återbud, emedan konungen när
han vid Högstena ville underrätta sig
om vägen fram till Årås, fått sådant
besked, att ban icke vågade färdas den
med siu drottning. Det tillämnade stora
gästabudet på Årås blef alltså väl icke
af, men såsom minnen af den väntade
gästen, förvarades sängen och brefvet af
egarne inom Gyllenstjernska slägten i
240 år, då deu gamla byggnaden
nedbrann, samt med brefvet och sängen.»
Sedan den siste af Gvllerstjernorna, som
innehaft gården, friherre Erik, stupat i
slaget vid Pultawa, öfvergick den 1729
genom gifte till general-major A. M.
Dougwall, och egdes sedermera af
landshöfding Claës Gustaf Rålamb, som år
1757 sålde egendomen, bestående med
underlydande af 26V4 mtl, för 56,000
daler s:mt, till grefve Joh. Gabr. Creutz,
men befinnes redan samma ar cs^fis af
kaptenen, sedermera bergsrådet Nils
Wäst-felt, hvars tredje och yngste son,
öfv.-löjtnant Ad. Fredik, vid arfskiftet 1770
på sin lott erhöll Aråsgodset, då
utgörande 24V2 mtl. Af honom uppfördes
mangårdsbyggnaden, med nedra våningen
af sten och deu öfra af trä. Efter hans
död styckades godset mellan hans 19
lefvande barn, och såldes Årås med 65/g
mtl af G. Wästfelt år 1809 till f. d.
länsman Rvdeberg. Egdes 3 år derefter
af kapten Jesper Svedenborg, gift med
Edla Lind af Hageby, år 1818 af frih.
Joh. Ad. Pfeiff, af hans enkefrihernnna,
född Homeijer, år 1837, samt slutligen af
deras son, frih. G. Pfeiff, ännu egare 1865,
och som genom inköp af Wållereds by
ökat egendomen till 9’/8 mtl. Årås är
nu äfven en af häradets bäst bebyggda,
såsom ock mest förskönade egendomar.
Af sistnämnde egare äro, förutom 80 tid
mossodlingar, äfven större delen af en
med flera alnars mäktighet djup
hvitmossa uppodlad, hvarå nu erhållas vackra
skördar; äfven har ban under året 1860
börjat med odling af braxen och mört
uti den gården förbiflytande Tidan. —
Säteriet, som förr varit ett frälsehemman
om 1 mtl, men 1709 upphöjdes till 1 1/2,
taxerades 1864 med qvarn och såg till
51,000 rdr; underl. voro s. år 6 7/8 mtl
inom socknen och 3/4 mtl inom Knätte
socken; hela godsets taxeringsvärde var
168,500 rdr; folkm. c:a 300 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
