- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
586

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ås - Ås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inbyggarnes antal, år 1840: 1,345, uppgick år
1865 till 1,600, på 320 hushåll. —
Kyrkan, belägen på en höjd, icke långt
från landsvägen, är 48 alnar lång och 14
d:o bred, med grundmuradt torn;
altartaf-lan, förfärdigad i723, föreställer bland
annat i bildhuggeriarbete Kristi korsfästelse.
Barnundervisningen bestrides gemensamt
med Sällstorps socken, uti 2 fasta
folkskolor och 2 flyttande småbarnsskolor, af
1 examinerad lärare och 2 lärarinnor;
af 352 i skolåldern varande barn
undervisas 150 i hemmet. Flera fornminnen
finnas, vittnande om här utkämpade
strider; hit höra en valpats med bautastenar,
stenkretsar, ovaler och fotanglar,
inta-gande bela Bräckebacken uti Åsbro
gäst-gifvaregårds gärde, och hvarvid knyter
sig sägnen om att konungarne Magnus
Eriksson i Sverige och Waldemar i
Danmark haft sina till strid ordnade härar
uppställda, den förra uti en bergaktig
trakt på Torstorps egor, ner mot Åsbro,
och den sednare på Wiskeflodens andra
strand, samt att konung Waldemar skall
låtit nedrifva byggnaderna i Åsbro för
att begagna timret till fältverken. Från
en ättehög, kallad Jäfvehögen, kan man
öfverskåda ett fält, märkvärdigt af der
timade krigshändelser. Här ser man
nämnda konungars förskansningar vid
Wallby gärde utåt Wiskefloden, kanhända
äfven dem från Carl XI:s tid, då ban,
efter segern på Kistinge hed (slaget vid
Halmstad), hade högqvarteret i Syllinge
by inom Weddige s:n, och då Dahlberg, på
Johan Gvllenstjernas råd att befästa
något starkt pass mellan Halmstad och
och Göteborg för att hindra danska och
norska härarne från att förenas, befästade
Klosterbron öfver Wiskaån vid As kyrka.
Kungskällan eller konung Waldemars
källa utvisas uti Åsbro gärde, och vet
folket att förtälja derom, huru konungen
ankommit en varm dag, trött och plågad
af törst, stigit af hästen, dragit värjan
samt stött den otålizt i jorden på ett
sumpigt ställe, då en källa här upprunnit,
af hvars vatten konungen och hans häst
släckt sin törst; källan blef sedermera
omkringmurad med sten och erhöll af
nämnda händeise sitt än i dag bibehållna
namn; vidare, en jättegryta är l/4 mil
sydost från kyrkan, pä det höga berget
Smörkullen, och ned mot Derum en
ugn i sjelfva klippan. Ett hedniskt
blotabord skall ännu 1750 stått nära
socknens märkligaste fornminne vis
kloster (se nedan), hvarefter nu mer inga
lemningar finnas; deremot har man vid
nybyggnader på platsen, der det legat,
under gräfning till källare 4 alnar ned i
jorden upptäckt golf, dels af tegelsten,
dels af gråstenshällar, och derunder
förmultnade menuiskoben. — Märkligaste
gården är Asklosters kungsladugård (se
nedan); — i Åsby, 1 mtl, presstom, —
»/o mtl komminister-boställe, — Åsbro,
1 mtl, med gästgifvaregård, och Åsby,
I mtl, ett gods; — Hvisborg, V4 mtl,
ett kyrkohemman. — Bäck, Derome,
Stengårdshult, Freared och Årnäs [1] äro
byar; Svertingskulle, Rörvik, Lindås,
Dufveslätt, Buared, Wråen, Paradis,
Freadalen, Hulegård och Kappebol äro
enstaka. — Adress; Warberg.

Ås, Aos, fordom kloster uti
förutbeskrifna socken, var beläget der landsvägen
nu går öfver Wiskafloden medelst Nyebro,
men hvarest förr varit en vindbrygga.
Om klostrets ålder äro meningarne olika;
under det Lagerbring uppgifver såsom
anläggningsår 1194 (Svea rikes historia
II del., sid. 253), berättar Hvitfeldt, att
en svärm munkar af S:t Bernhards-orden
år 1195 återigen ifrån Sorö kloster på
Seland skickades till detta kloster, som
var stiftadt af biskop Eskil i Lund, och
har man på grund häraf antagit
anläggningsåret vara omkring 1165. Klostret
uppkallades As efter läget på en ås, men
förekommer i medeltidens handlingar
under namnet Asylum (fristad), och
måhända besöktes det som sådant af den
olycklige konung Magnus Eriksson,
hvilken härifrån utgifvit åtskilliga offentliga
handlingar, deribland en stadfästelse på
Lunds domkapitels privilegier, daterad
Apud Monasterium de Asylo 8:de
dagen efter Petri och Pauli dag 1363.
En bland biskop Eskils efterträdare,
Jakob Erlandsson, uppförde här en
byggnad af så dålig beskaffenhet, att den
ådrog honom kon. Kristoffer I:s klander.
Imellertid tillväxte klostret i rikedom


[1] Åranæs, hvilket i konung Hakonssons
saga omtalas såsom en köping, liggande vid
Strömsfjorden, år 1256 bränd af en norsk
flotta, förmodas vara Årnäs, som ligger vid
Klosterfjordens södra strand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free