- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
588

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ås, Norra - Ås, Södra - Ås, Norra och Södra - Ås, Öfra - Ås - Åsa - Åsa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stenbackar. Skogsmarken, 288 tid, är väl
på åtskilliga ställen späckad med
bergkullar, men ändå ganska god, och betet
derpå tillräckligt. IV4 hemman hörer
till Ringshytte och 3 4 hemman till
Pershytte hyttelag.

Ås, Södra, tillgränsar föregående by
och upptager återstoden af Åsbosjöns
vestra strand samt vatteudraget mellan
denna och Wikern. Åkerjorden är 164
tld. Till byn hörande äng utgör 62 tid.
Skogsmarken är 403 tid. Skogsbruket
hörer till Ringshytte hyttelag.

Ås, Norra och Södra, två mtl skatte
i Östra Emterviks socken af Fryksdals
härads nedra tingslag, Yester-Sysslet och
Carlstads län, med 20 brukare och 390
inbyggare; här är brunns- och badinrättning,
qvarn och såg, samt gästgifvaregård,
hvarifrån skjutsas till Gumnars by i n. v.
I1 mil, till Högberg i vester 1 4 mil,
till Olsäter i s. o. 2 mil.

Ås, Öfra, ett frälse-säteri af 1 mtl i
Glafva socken, Gillbergs härad. Södra
Sysslet och Carlstads län, hör till
Glas-forss och Hildringsbergs bruks- och
landt-egendomar, som egas af ett bolag,
bestående 1865 af grosshandl. J. Nordström
för ’ j, brukspatron Nordströms arfvingar
för 1 brukspatron Rhodin på Elga för
1 6, och brukspatron C. A. Oterdahl för
resten; säteriet taxerades nämnda år till
52,800 rdr (hela godset var tax. till
519,000 rdr); se vidare Glafsforss och
Kildringsberg. — På ett högt berg
ofvanför gården invid Wenern är lagd i rundel
en stengård, kallad Edsbonden, som
förmodas vara en grafvård öfver någon
förnäm herre.

Ås, jernverk i Ofvansjö socken af
Gestrikland, se art. Åsen.

Åsa, ett frälse-säteri uti Jungs
socken och Skånings härad af Mariestads
län, vid landsvägen till Göteborg, omkring
2 mil från Skara, består af 3/4 mtl. —
Asa har varit doneradt ryttm. Nils
Björnsson Dreffensköld, sedermera reduceradt
och derpå utbytt till V4 af fru Maria
Silfversvärd (troligen svärdotter till nämnda
Nils Björnsson) och till l/A af 2:ne
bönder; det bela egdes 1865 af 5 bönder.

Åsa, ett mtl sk. uti Ytter-Selö socken,
Åkers härad och Nyköpings län, i 3
hemmansbruk, är beläget 1/2 mil från
stranden, hvarifrån upp till byn fältet är
nästan alldeles betäckt med grafhögar och
kullar; deribland utmärker sig ett
gammalt minnesmärke, till utseendet liknande
en ofantlig skeppssättning och öfver hela
Selaön samt angränsande trakter af fasta
landet kändt under namn af Åsa
Domaresäte. Stensättningen, bestående af
eu inåt flat sten af 3Vg alnars höjd och
6\2 qvarters bredd, Domstenen kallad,
samt af tvänne fråu denna mot vester
något utböjda rader af resta stenar, på
2, 3, 4 till 5 alnars afstånd från
hvarandra, eger 44 alnars längd och 11%
alns bredd. Inuti densamma förekommer
en jordfast, spetsig sten af 7 qvarters
höjd, 3 alnars bredd vid jordytan, samt
trenne nästan klotbildade stenar; urnor
och en mängd jernsaker ha blifvit funna
i högen. Utomkring kretsen finnas
ättehögar och fördjupningar samt en
runsten, på 1600-talet kallad Slungersten.
Kretsen, numera egande endast 16
radstenar, anses af Dybeck ursprungligen
innehållit 24 sådana. Några af de
felande återfinuas dels hela, dels
sönderslagna, under en närstående väderqvarn
samt i grundvalarne till uthusen i Asa
bv, der de förmodligen ansetts göra
bättre gagn för sig. Selaboen säger, att
denna stensättning varit domaresäte,
tillläggande till yttermera styrka åt denna
uppgift, att några vid densamma
förekommande stenar äro öfvergjutna med
blod, "hvilket hvarken för sol eller regn
skall förgå.» Stenarne äro näml. beväxta
med eu blodröd alg (Byssus). leke omöjligt
är, att det möte Ynglingasagan förmäler
blifvit uppgjordt mellan konung Ingiald
och Granmar, varit hållet här vid Asa,
hvars namn några (fastän osannolikt, då
domaresätet troligen har mycket högre
ålder) vilja härleda från Ingialds dotter
Asa. En sägen omtalar, att en Glaumar,
troligen nämnda Granmar, hvilken skall
varit boende på Klahammar å Selaön,
varit den siste, som hållit ting vid Asa.
En annan sägen förmäler om, att en kyrka
här funnits. Öfver fornlemningeu finnas
från 1600-talet 2:ne grundritningar, den
ena af år 1667 utaf Z. E. Lundius, past.
Ytters.; den andra upprättad 1684 af
Peringsköld; ingen af dem är i tryck
utgifven. Vidare hänvisas till R. Dybecks
Runa 1848, sid. 3, och 1849, sid. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free