- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
603

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsele lappmark - Åsele lappmarks pastorat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förstnämnda, skall på sin tid varit den
störste jordbrukaren; i en sednare tid har
som sådan utmärkt sig bonden Jon Matts
son i Häggsjön.

Såsom motsats till den bekanta långa
Lappflickan, omtalas tvänne dvärgar, af
hvilka den ena, benämnd Rua (hastig),
var en utmärkt lycklig fogelskytt; men
ej hållande mer än 42 tum i längd,
måste han, vid laddning, klättra upp på
en sten eller stubbe, för att nå
mynningen af bössan. Mera än tvänne tjädrar
förmådde han ej bära, hvarföre han
alltid måste i skogen qvarlemna hvad han
derutöfver fått skjuta. Lättretlig till
lynnet, råkade han snart i gräl, äfven med
sin hustru, hvilken då plägade sätta
honom i sitt knä och qvarhålla honom der
tilldess vreden lade sig. Den andra,
Nils Thomasson, Båtas Tantus, af samma
längd, och välbildad, med svart hår och
skägg, var mycket stolt, hade lätt för
att tala och antogs till uppassare hos
lagman Lunell; reste utrikes och dog på
återresan i Malmö 1824.

Förste länsmannen i denna lappmark
säges hafva varit en Abram Grelsson,
hvilken varit boende i Gafsele och fört
både svenskt och lappskt lefnadssätt.
Han skall hafva gjort konung Fredrik I
en föräring af lif-renar, och sedan varit
hans renskötare samt försett det kongl.
köket med renkött. Han sökte äfven
befordra nybyggesodling genom början
till åkerbruk på flera ställen. Strider
mellan Lappar och Birkarlar skola
fordom hållits mellan Åsele och Noret samt
på ett näs mellan Borgsjön och Orgån.
Sådana omtalas äfven med
Ångermanländska fiskare, dem Lapparne velat
fördrifva från sina fiskevatten. Den förste
nybyggarens i Gafsele hus skall ock
blifvit förstördt af fiskare från Junsele.

Åsele lappmarks pastorat, hörande till
Södra Lappmarkens kontrakt af
Hernösands stift, 24 mil från Hernösand,
begränsadt i vester af Dorothea, i norr af
Wilhelmina och Lycksele, i öster af
Fredrika lappmarker samt i söder af Junsele
och Anundsjö socknar af Ångermanland,
innefattar på 18,612 qvadratmil land =
430,735 tld och 0,649 qvadratmil vatten,
36 3/8 mtl[1], deraf 17 117/128 krono,
18 59/128 skatte samt 12 oskattlagda nybyggen, med
en befolkning af 2,400, hvaraf nu blott 2
skatte-Lappars hushåll med 11 personer.
Utom en liten del af Stöttingsfjellet
finnes ej något fjell, endast några mindre
bergsryggar. Bland dessa må nämnas
det på norra sidan om Almsele by, några
böss-skott derifrån belägna s. k. Hemberget
eller Gårdberget, som är ganska högt och
svårt att bestiga till dess spets, för bergets
många afsatser och tallskogen samt täta
busksnår. Men uppkommen dit en
sommardag, belönas man för sin möda. Den
nedanför på en lång gräsrik strandplan
liggande byn, de gröna åkertegarne, den
slingrande ån, och det på andra sidan
midt emot stående nästan lika höga
berget, framställa för ögat en förnöjande tafla;
om vegetationen här och dess fauna
vidare längre fram. I socknens östra del
ligga Middagsberget, Nordsjöberget och
Genberget, Bracksjöberget, Småberget, som
är skoglöst på toppen, Roftjernskullen och
Grosjöberget. Här är ock landet mycket
kuperadt. Först går vägen öfver sanka
myror och slingrande bäckar till Fredrika
lappmark (medelst statsanslag har ny väg
blifvit anlagd till Fredrikas kyrka), sedan
öfver en i klippor sönderstyckad ås, der
block på block äro uppstaplade i vild
förvirring. I allmänhet är dock denna sockens
mark, såsom mindre vattensjuk, för
åkerbruket mer gynnande än denna lappmarks
öfriga socknar, isynnerhet vid
Ångermanelfvens flodgren, som kommer från
Wilhelmina och genomlöper socknen. Utom
detta stora vattendrag, som här förstärkes
af Sorseleån och Stamsjöån från
Wilhelmina och Dorothea, samt inom socknen
af Simsjö-, Qväll- och Risåarne, löpa
härigenom Lögde-, Gig- eller Gideån,
hvilken sednare fortgår genom Fredrika
socken och slutligen utfaller i Östersjön,
Årgån mellan byarne Elgsjö och Borgsjö,
med en fors, som tvingar den resande
att åter söka land och gå öfver 1/8 mils
s. k. mårka, hvarefter man åter kommer
till den slingrande ån, som nu på 1/2
fjerdingsväg bildar en smal, kanske knappt tre
alnar bred kanal, hvilken å ömse sidor
prydes af en myckenhet växter (se längre
fram), som göra att man tycker sig icke
mer färdas på en öppen flod, utan öfver
en blomstrande äng. Ån är ock
märkvärdig deraf, att man uti henne fått ål
(muræna anguilla) af t. o. m. 2 alnars


[1] Sedan Gulsele by, 1/2 mtl, blifvit förlagd till
Junsele socken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free